publicerad: 2010
UNDERSTÖD un3der~stø2d, n. (HH XVIII. 2: 83 (1691) osv.) ((†) r. l. m. l. f. RARP 6: 13 (1656), JGOxenstierna Dagb. 156 (1771)); best. -et; pl. = (Sahlstedt (1757) osv.) ((†) -er Schroderus Liv. 2 Dedik. (1626), HH XXXII. 1: 246 (1788)).
Etymologi
[jfr ä. d. understød, ävensom nor. dial. understøda, f., underlag, grund; jfr äv. mlt. understutte, nl. onderstut, t. unterstütz (-stutz), m., unterstutze, f.; vbalsbst. till STÖDJA UNDER l. UNDER-STÖDJA, med anslutning till STÖD, sbst.1]
1) om förhållandet att ngt håller upp l. ger stöd åt ngt, (under)stödjande, stöttning; förr äv. om ngt konkret som håller upp ngt l. stödjer l. stöttar ngt (underifrån), i sht om påle l. pelare o. d.; äv. bildl. (jfr 2); jfr STÖD, sbst.1 2, 3, UNDER-STÖDJA, sbst. Helsingius Kk 1 b (1587). Gudh hafwer satt E. N:der och Herl:ter til Rijksens Stolpar och Vnderstöder. Schroderus Liv. 2 Dedik. (1626). Sonen Carl .. har gådt i 7 åhr på 2ne kryckor, utom hwilkas understöd han icke kan komma öfwer en tröskel. VDAkt. 1720, nr 222. Pelare användes så väl till prydnader, som till understöd. Ödmann StrFörs. II. 1: 115 (1803). Bönderne i Danmark bruka Ler-ugnar, utan något invändigt understöd. KrigVAH 1823, s. 154. Vändningen på vänstra fotens tå utan understöd av höger fot. Folkdans. 24 (1923).
2) [eg. bildl. anv. av 1] hjälp l. stöd (se STÖD sbst.1 4) l. bistånd, särsk. om sådan hjälp osv. åstadkommen gm ekonomiskt bidrag l. dyl. (jfr a); förr äv. dels: upprätthållande l. vidmakthållande, dels övergående i bet.: beskydd; särsk. i förb. till ngns l. ngts understöd; jfr ASSISTANS 1, SUPPORT 2, UNDER-STÖDJA, sbst. Thet wij .. wille af wåre medell komma Rijket till een förderlig understödh och assistenze. RARP 6: 13 (1656). Til Hälsans Unterstöd. Aken Reseap. 171 (1746). Jag har .. saknat all handledning och understöd i de härtills utkomne Ordböcker. Sahlstedt CritSaml. 142 (1759). Då hennes sorgliga öde väckte allmänt medlidande .. har väl modern mottagit understöd af mångahanda slag från ortens välmående familjer. Idun 1888, s. 261. Kongressen ordnades av en svensk organisationskommitté med understöd av statsmedel. Fatab. 1952, s. 185. — jfr PENNING-UNDERSTÖD. — särsk.
a) mer l. mindre konkret: penningtillskott för försörjning av ngn l. ngt (som inte på annat sätt försörjer sig själv(t)), penningunderstöd; särsk. om bidrag i form av dels (statlig) subvention (för visst ändamål), dels stipendium l. pension (se d. o. 3). HH XVIII. 2: 83 (1691). Icke till att förtijga dät iagh och nu wijd min k: moders lijfztijdh, kunde hafwa een godh understöödh. VDAkt. 1698, s. 359. Understöd åt behöfvande oäkta barn kan fattigvårdsstyrelsen utsöka af barnets fader. Aldén Medb. 2: 48 (1884). Understödet (från Småskolelärares ålderdomsunderstödsanstalt) är antingen helt eller afkortadt. BtRiksdP 1892, I. 2: nr 36, s. 8. Redan 1915 fick .. (Karlin) ett statligt understöd för ett arbete om den skånska textilkonsten. Kulturen 1992, s. 79. — jfr FATTIG-, KONTANT-, PENSIONS-, RESE-, SOCIAL-, STIPENDIE-, STUDIE-UNDERSTÖD m. fl.
b) i sht mil. stöd i form av skydd o. förstärkning (av manstyrka l. eldkraft) o. d. (utfört av understödstrupp l. dyl.); äv. konkret, om understödstrupp; äv. i utvidgad anv., i fråga om sport o. d. Reserv-trupperne posteras vid (positionen) T T i korsvägarne bakom andra linien, för at med lätthet kunna efter behof framrycka til den punkt der understöd erfordras. Lefrén Förel. 2: 50 (1817). Skyttelinier och understöd rörde sig i regel med god sammanhållning och utan slitningar. SD(L) 1895, nr 269, s. 8. MFF:s spel anklagades för att vara defensivt och tråkigt, men modellen med press och understöd blev även grunden för IFK Göteborgs och landslagets kommande framgångar. KvällsP 1/11 2004, s. 6.
Ssgr (i allm. till 2 (a)): UNDERSTÖDS-ANSTALT~02 l. ~20. (förr) anstalt (se d. o. 5) som förvaltade o. utdelade understöd; särsk. om pensionskassa för småskollärare; jfr -fond, -kassa. Bergman GotlSkildr. 171 (1882). Skoldistriktens afgifter till understödsanstalten. DN 1894, nr 9030 A, s. 2. —
-BELOPP. SvT 1852, nr 15, s. 3. Skolstyrelsen må, där så anses lämpligt, innehålla intill en tredjedel av varje understödsbelopp, till dess kursen är avslutad. SFS 1921, s. 252. —
-BERÄTTIGAD, p. adj. Alla kassans understödsberättigade .. medlemmar bilda dess generalförsamling. Forssell Stud. 584 (1884). —
-BIDRAG~02 l. ~20. (penning)bidrag ss. understöd. (Kvinnan) fordrade att få utbekomma hela det fordrade understödsbidraget (för barnet). Hellström Storm 388 (1935). —
-FOND. fond varur understöd utbetalas; jfr -anstalt, -kassa. Schulthess (1885). Det belopp, som enligt .. (kantorns) testamente skall avsättas till en understödsfond ”för stadens fattiga” beräknas bliva c:a 45,000 kr. ActaOel. 2: 31 (1924). —
(2 b) -FÖRBAND. mil. förband som med understödsvapen ger (eld)understöd åt andra förband; jfr -trupp. 2SvUppslB (1954). Marininfanteriet vid de olika sovjetiska marinerna förstärktes .. framförallt med tyngre understödsförband. Agrell VälorgNederl. 168 (1990). —
-FÖRENING. (i lag reglerad) förening (se d. o. 7 c) som (utan att idka vinstdrivande försäkringsverksamhet) handhar understöd (i form av pension l. sjukförsäkring o. d.) åt sina medlemmar. NF 1: 363 (1876). Pensionskassa, som består av minst fem medlemmar, så ock annan understödsförening, som består av minst femtio medlemmar, skall registreras i enlighet med vad i denna lag sägs. SFS 1926, s. 343. —
-GIVARE. Att på samma gång man lemnar de werkligt behöfwande erforderlig hjelp och wård, denna hjelp så anwändes, att den blifwer till fromma för understödstagaren och så litet betungande som möjligt för understödsgifwaren. NerAlleh. 1871, nr 41, s. 3. —
-KASSA. jfr kassa, sbst.1 3, o. -anstalt, -fond. Konstnärsgillet har börjat samla en understödskassa för fattige artister och litteratörer. ZTopelius i Konstnärsbrev 1: 130 (1868). —
-PENGAR, pl., förr äv. -PENNINGAR. pengar avsedda för l. utdelade ss. understöd. At Kneckte-Rotarnes sammanskotts- eller understöds-penningar äro .. uti Banco insatte, til desz Häraderne inkomma med sine Betänkande huru de berörde medel uti fredelige tider wilja bruka. LMil. 2: 162 (1688). —
(1, 2) -PUNKT. i sht till 1; särsk. (mek.): punkt (se d. o. 7) där föremål får understöd av ngt; jfr stöd-punkt 1, stödje-punkt 1. En hävstångs understödspunkt. Sandström KrMat. 30 (1840). Är kroppen, som endast åverkas av tyngdkraften, understödd i en punkt, måste för jämvikt understödspunkten och tyngdpunkten sammanfalla eller ligga på samma lodlinje. Bergholm Fys. 1: 38 (1922). —
-RÄTT. rätt till understöd. För att underlätta pröfningen af understödsrätten (för barnmorskor) bör hvarje barnmorska (osv.). BtRiksdP 1901, I. 3: nr 27, s. 35. —
-STAT. (förr) jfr stat, sbst.3 III 3. I afseende å .. pensions- och understödsstaterna kunna några nedsättningar icke ega rum. BtRiksdP 1880, I. 1: nr 1, Bil. nr 6 d, s. 30. —
-SYSTEM. jfr system, sbst.1 5 b. Först bör den pauperism som härrör af individuella orsaker .. sådana som värnlös barndom och ålderdom .. och äfven arbetslöshet, kunna aflägsnas medels ett välorganiseradt understöds- och försäkringssystem. Schauman o. Christierson Gide 403 (1899). —
-TAGARE. särsk. om person som uppbär (av myndighet fastställt) försörjningsstöd; jfr socialhjälps-tagare. StatistT 2: Försl. 34 (1861). Tidigare innebar fattigvården att understödstagarna förlorade sina ekonomiska och medborgerliga rättigheter. Av detta återstår endast några rester. Elmér SvSocPolit. 183 (1943).
Ssg: understödstagar-anda. (förefintlig l. påstådd) anda som kännetecknas av att man eftersträvar understöd (o. undandrar sig arbete). Den allmänna understödstagaranda, som i så oroande grad griper omkring sig bland folket. SvD(A) 15/8 1933, s. 5. —
(2 b) -TRUPP. mil. (sluten) trupp som ger understöd åt annan (framryckande) trupp l. dyl.; jfr -förband o. hjälp-trupp. KrigVAH 1833, s. 95. —
(2 b) -VAPEN. i sht mil. infanterivapen använt (av understödsförband o. d.) för att ge (eld)understöd åt framryckande trupp l. dyl. 2SvUppslB (1954). Understödsvapen som kulsprutor och granatgevär. DN 8/5 1996, s. A6. —
(1) -YTA. (i sht i fackspr.) i fråga om jämvikt o. d.: yta där ngt får understöd; jfr -punkt. LärovKomBet. 1884–85, III. 4: 252. Exempel på, att lodlinien genom tyngdpunkten icke behöfver falla midt uti understödsytan, hafva vi i de världsbekanta lutande tornen i Pisa och Bologna. 2UB 2: 44 (1901).
Spoiler title
Spoiler content