publicerad: 2011
UNNA un3a2, v. -ade (pr. sg. -ar PPGothus Und. Dd 7 a (1590: welvnnar) osv. -er G1R 1: 5 (1521), Weste (1807). änn Visb. 1: 13 (1572). — pr. sg. pass. -as Kellgren (SVS) 1: 192 (1777) osv. -es Rudbeckius Starcke A 5 b (1624), Johansson HomOd. 2: 319 (1841, 1844). -s Dahlstierna (SVS) 135 (1698; i vers), Tranér Anakr. XX (1833; i vers). — ipf. sg. -ade Sahlstedt (1757) osv. unde Visb. 1: 134 (c. 1640), Bäckström Dikt. 111 (1870; i rim). unte (w-, -nn-, -dt-, -th-, -ee) G1R 1: 215 (1524), Lundell (1893). wonte Ihre (1769). — sup. -at OxBr. 12: 88 (1641) osv. -ed RP 1: 144 (1629). unt (v-, w-, -nn-, -dt, -th, -tt) G1R 1: 2 (1521), Schönberg Bref 1: 176 (1777). — p. pf. -ad Lind (1738) osv. -at Adlerbeth Æn. 19 (1804). und(h) TbLödöse 106 (1588), Kolmodin Dufv. 319 (1734: förvnd). unt G1R 1: 6 (1521) osv.). vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind 2: 49 (1738: Förunnelse), Möller 2: 80 (1745: Förunnelse)), -ING (†, Cavallin Herdam. 5: 293 (cit. fr. 1672), RomPåfwBrefErkebPohlen 1705, s. 3 (: förunningar)); -ARE (†, Schroderus Liv. 360 (1626), LoW (1889: miss-unnare)).
Ordformer
(un- (uhn-) 1689 (: föruhningh)–1769. und- (v-, w-) 1536–1833. unn- (v-, w-) 1521 osv. vonn- 1769. wndn- 1524)
Etymologi
[fsv. unna, förunna, önska, älska; jfr fd. unde, älska, förläna, nor. unne, låta få l. uppnå med glädje, fvn. unna, fsax. unnan, mnl. onnen, fht. unnan, mht. unnen, ge, skänka, feng. unnan (ä. eng. unne) medgiva, tillönska; i avljudsförh. till den germ. stam som äv. föreligger i got. ansts, gunst, ynnest, nåd (se AST). — Jfr GUNST, GYNNA, v.1, YNNEST]
1) (†) tycka om l. uppskatta l. älska (ngn); äv. med kvalificerande adv. i fråga om ngns inställning till ngn; särsk. i sådana uttr. som unna ngn gott l. väl, äv. illa. Så skalt tu .. intit twifla at gudh är tich en mild och barmhertig fadher och vnner tich gott. OPetri Hb. G 4 a (1529). Mon tu .. kunna tenckia, at .. (Gud) vnner oss ondt, och är wår fiende? LPetri 3Post. 71 b (1555). The wagnheste monde han tå gille, / The vnte honom tå icke ille. Svart Gensw. I 3 a (1558). Tij vnn honom wäl, och önska honom godt. Aschaneus HwsRegl. 7 (1614). Konung Erik war hos sin Fader Konung Harald, honom unte han mäst ibland alla sina Söner, och hölt mäst af honom, honom gaf han Halogaland. Peringskiöld Hkr. 1: 113 (1697). Vid ingen annan är han fäst! / Af alla unnar han mig bäst! Öman LyrBl. 2: 60 (1868).
2) (ss. bevis på ynnest l. nåd) skänka l. ge (ngt) till (ngn); förr äv.: tilldela l. upplåta l. överlåta (ngn ngt); i sht om Gud (se b) l. försynen l. ödet l. ngn man är underställd l. beroende av; förr äv. med det indirekta obj. ersatt av bestämning inledd av till l. åt. Ther tiil wnner jac thöm XL mark saker at wpbæra aff theris landbor och thiænere. G1R 1: 5 (1521). Skijgården haffuer han wnth till kyrckiogården för en skellige betalning. TbLödöse 36 (1587). Din Swärmoder wille gärna ewärdelig vnne dig Hörningsholm och Tullegarn. AOxenstierna Bref 4: 306 (1646). Unn mig den sidsta tjänst, gör ända på min smärta. Dalin Vitt. II. 5: 193 (1738). Försynen unnade åt begge att länge lefva och verka för Fäderneslandet. 2SAH 12: 278 (1827). Att hon (dvs. presidentkandidaten) inte ens unnades några dygn att reflektera över sin situation efter Obamas vinst är .. typiskt för de negativa kommentarerna som förföljt henne. GbgP 7/6 2008, s. 22. — jfr FÖR-UNNA. — särsk.
a) (†) i mer l. mindre tautologiska förb. med sådana verb som efterlåta (se d. o. 2 c), förläna, ge, tillåta. G1R 1: 6 (1521). Det, som dem af Cronan undt och förlänt är. Tegel E14 20 (1612). Jag miszvnnar ingom androm then förmohn Gud them vnner och tildelar. Swedberg Lefw. 300 (1729). Konung Magnus Ericsson hade unt och tillåtit sit Råd at nytja Konungens Gårdsrätt på sina gårdar. Schönberg Bref 1: 176 (1777).
b) (†) om Gud, i sådana uttr. som (om) Gud unnar mig liv l. hälsa, (om) Gud skänker l. förunnar mig liv l. hälsa. Ath saa lenge gwdt wnner oss liffwa skal (osv.). G1R 1: 266 (1524). Herre Konung, Gudh vnne tigh lenge leffua. Dan. 3: 9 (Bib. 1541). Will Gudh vnna helsan och lifwet, will iag hafwe all mögelig flijt ospard, att med murningen skall gå fort. SUFinlH 2: 350 (1607). Om vår Herre unnar mig lif och hälsa, skall jag en dag omständeligare utföra mina tankar i detta ämne. Kellgren (SVS) 6: 113 (1782). Björkman (1889).
3) gärna l. utan avund låta (ngn) få (ngt); önska (ngn ngt); äv.: gärna se (ngt) vederfaras (ngn); särsk. med direkt obj. betecknande ngt som uppfattas som rimlig l. välförtjänt belöning; särsk. i sådana uttr. som ngt är ngn väl unt l. unnat. De unnade honom all framgång. Han wiste wel, at seghren icke kommer genom harnesk, vthan at Gudh giffuer honom, them han then vnner. 2Mack. 15: 21 (Bib. 1541). Jagh haffuer icke gerna vndt min nästa, thet Gudh honom förlänt haffuer. KOF 1: 241 (1575). Han unnade modern hjärtligt all den tuktan hennes dotter givit henne. Krusenstjerna Pahlen 5: 237 (1933). Först blev .. (barnen) krokiga, sen blev dom gula och sen orkade dom inte sleva i sig födan. Fast alla i början var stora i maten – och det var dom ju väl unt. Johnson Nu 118 (1934). Agnes brukade vara förstående, unna honom karriär och framgångar, men i dag orkade hon inte det. Ingemarsson SmåCitr. 15 (2004). — jfr AV-, MISS-UNNA. — särsk. med refl. indirekt obj.: tillåta sig (ngt), kosta på sig. Hon unnar sig ingen vila. De unnade sig en rejäl frukost efter joggingturen. Then intet gott vnner sigh sielffuom, Huem skulle han tå något got vnna? LPetri Sir. 14: 5 (1561). Jag har .. unnat mig ett halft dussin ullstrumpor, men ett sådant slöseri skall ej mera hända. 2Saml. 3: 33 (1805). Han var .. tenor, men han unnade sig sällan glädjen att sjunga. Hallström Händ. 33 (1927). En driftig karl som borde varit ett fynd för vilken firma som helst. Bara arbetar och sliter, unnar sig ingenting. Hartman NattLys. 10 (1951). Hon hade lärt sig att tjäna pengar, mycket pengar, och hon omsatte dem kvickt. Unnade sig allt hon ville. Naumann Vågorna 160 (1998).
Spoiler title
Spoiler content