SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2012  
URFJÄLL ɯ3r~fjäl2, r. l. m. (UpplDomb. 5: 97 (1579) osv.) ((†) n. GävleDomb. 48 (1632), PT 1900, nr 302 B, s. 1); best. -en; pl. -ar (FörarbSvLag 1: 11 (1687) osv.) ((†) = Dalin (1855), Västerb. 1933, s. 101; -er CivInstr. 251 (1633), Abrahamsson 421 (1726)).
Ordformer
(förr äv. uhr-, vr-, wr-; -field 1685 (: vrfieldz maadh)–1734. -fiäld (-lld) 1686–1726. -fjell (-ff-, -i-, -l) 1579–1900. -fjäll (-i-, -l) 1685 osv.)
Etymologi
[fsv. urfiälder; vbalsbst. med bet.: avstyckning, avsöndring, till en ssg av UR, prep. o. adv., o. ett verb med bet.: klyva, dela, besläktat med fsv. fiol, fiæl, fiöl, bräda, planka (se FJÖL (se TJohannisson i MeijerbArk. 14: 116 ff. (1959))]
(förr) (inhägnat) jordstycke i enskild ägo utan delaktighet i den by inom vars område det låg (jfr HUMP 3, UT-JORD); ngn gg äv. i allmännare anv., om avskilt beläget jordstycke. Kom ttå fförretthe .. nils Simmensson och klagedh ttill Mas j Helgeåby och belingene att dij Hade ttagitt j ffrån nessie En wrffiell. UpplDomb. 5: 97 (1579). Om uhrfieldar påmintes, at de eij gå bya måhl emellan, emedan de altid höra och brukas til andra byar, än de liggia uti. FörarbSvLag 1: 11 (1687). Urfjäll .. må, efter Lag och the uptedde bewis, förblifwa, som then af forno warit. LandtmFörordn. 199 (1762). Kameral-vetenskapen omtalar ett särskildt slag hemmans-lotter eller lägenheter under namn af ur-fjellar. KrigVAH 1849, s. 9. Bodbyn har vidsträckta utägor, s. k. urfjäll i Lappvattnet. Västerb. 1933, s. 101. Prästen skulle få räkna ängen Tjulan .. såsom en urfjäll till prästgården. Fornv. 1960, s. 261. Jönåsböle .. uppträder som en urfjäll inom Aminers by. Fornv. 2005, s. 152.
Ssgr: URFJÄLLS-MAD. (†) jfr mad. En vthäng eller vrfieldz maadh 2 mijl ifrån Prästagården wid gråstensmoo liggandess. VDAkt. 1685, nr 54.
-ÄNG. (förr) urfjäll som utgjordes av äng(smark). Icke at förtiga, huru åtskillige hemman hafwa flere urfiels ängar och skogar, på andra byars ägor. SamlRönLandtbr. 4: 276 (1783). I ägobeskrivningens sextonde paragraf talas om Tirmula sätesgårds och andra hemmans urfjällsängar. Rig 1938, s. 90.
Spoiler title
Spoiler content