SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2014  
VALS val4s, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -er (UrKorrCronholm 230 (1840) osv.) ((†) -ar JGOxenstierna 2: 284 (1795, 1806), Cannelin (1921))
Ordformer
(vals (w-, -ll-, -z) 1769 osv. valts 18071855)
Etymologi
[jfr d. vals, eng. waltz; av fr. valse, av t. walzer, till walzen, vrida sig, rotera (se VALSA, v.2)]
1) om (i olika varianter o. tempi förekommande) pardans i 3/4-takt (förr äv. 3/8-takt); äv. om musik(stycke) i samma taktart o. med vissa musikaliska särdrag, dels ss. ackompanjemang till sådan dans, dels om fristående (l. del av längre) musikstycke; förr äv. ngn gg om roterande rörelse l. tur i annan dans. Chopins valser hör till den stora pianolitteraturen. Quadrill .. Premier paren gjör Pousette och dansar omkring en gång med sin Moitie. Second Paren gjöra wals öfwer alt tils man kommer på sitt rätta ställe. Walcke MbDansk. 34, Tillägg 4 (1782). Vals (dvs.) En ringdans parvis af nyare upfinning i 3/8 takt. Envallsson 337 (1802). Ack jag ser ännu min Skönas harm / Vid en vals i denna Glädjens boning; / Glasperlbandet brast på hennes arm – / Rasp en spik – och kjorteln utan skoning. Lenngren (SVS) 2: 249 (1803). Blås upp då, orkester, en hvinande vals! Karlfeldt Vildm. 25 (1895). Valsen .. härstammar från den sydtyska folkdansen Ländler .. På 1780-talet började denna dansart användas i Böhmen och spred sig därifrån öfver Tyskland, Frankrike, England och Skandinavien. Uppl. 2: 436 (1908). De danser, som förr dansades i Tåsjö på bröllopen eller vid andra kalas .. voro .. mäst polska, vals och kadrilj. ArkNorrlHembygdsf. 1920, s. 40. Musiken spelade valsen ur Den vilseförda (dvs. La Traviata). Martinson BakSvenskv. 45 (1944). — jfr BOND-, BOSTON-, GALOPP-, GAMMAL-, HOPP-, NIG-, SPRING-VALS m. fl.
2) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1; särsk. dels om livligt l. våldsamt händelseförlopp, dels i sådana uttr. som det blir (en) annan vals, det blir annat av. Som Dufvan jagad utaf Höken / I blodig vals. Lenngren (SVS) 2: 255 (1814). Inskärning och kustritning äro afslutade. Nu börja lodningarna. Det blir annan vals! Wrangel SvFlBok 429 (1898). Håll truten på er någon gång och var som folk vid Betty, annars djävlar anamma, skall både du och Fredrik få se på vals. Martinson OsynlÄlsk. 90 (1943). — jfr SKRYT-VALS. — särsk. [jfr motsv. anv. i sv. dial.] (ngt vard.) om uppdiktad historia l. osanning l. lögn o. d.; särsk. i sådana uttr. som dra l. lägga upp l. slå en vals, (försöka) lura i ngn ngt. Jonsson Fly 103 (1941). Det kommer så många underliga kurrar hit och drar valser för att slippa in gratis. Ahlin Jungfr. 80 (1947). Den valsen gick inte i mig. DN(A) 1949, nr 281, s. 7. Man lägger upp en vals och tror helt plötsligt på den själv. Gustaf-Janson Myl. 200 (1965). Jag blev häktad och slog en vals hos polisen. Strömstedt MittLiv 2: 195 (1982). Ska jag ljuga och säga att jag har influensa och sen .. dra en vals om hur jag mått? Livet40Ocens. 138 (2009).
Ssgr (till 1): VALS-KOMPOSITÖR. jfr kompositör 1. Taffelmusiken uppfördes af Strauss, en berömd Walz-compositör. Tullberg Bibl. 46 (1836).
-MELODI. jfr melodi 2. I kammaren jungfrun sofver, / Vid månskenets bleka magi, / Derute det sjunger och klingar / Precis likt en valsmelodi. MorgBl. 1847, nr 66, s. 4. Ferlin DöddansV 78 (1930; i dikttitel).
-RYTM. jfr rytm 1 a α. Allegrettot (i musikstycket) var måhända bäst lyckadt, men valsrytmen verkade tröttsamt i längden. NPress. 1886, nr 56, s. 3.
-STEG. jfr steg, sbst.1 1 b. Tyrolvals .. Vals med vanliga valssteg, men långsamt och smakfullt. Hubendick FlickLek. 126 (1879).
-TAKT. takt (se d. o. 3) vari vals dansas l. spelas l. sjungs, tretakt; äv. om takt (se d. o. 2 a) som ingår i valsmelodi. Jag sjöng i simpel valstakt blott. Dufva Sulitelm. 52 (1865). Nu stego .. (orden) upp ur minnet som glömda melodier; valstakter och romans-fragment. Strindberg Giftas 2: 6 (1886).
Spoiler title
Spoiler content