publicerad: 2014
VALS val4s, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (Polhem Brev 3 (1703) osv.) ((†) -er BoupptSthm 1680, s. 367 a, Bil. (1679), Polhem Brev 63 (1711)).
Ordformer
(fals 1734–1747. vals (hv-, hw-, w-, -ll-, -ss, -z) 1661 (: wallsskubberna) osv. valts (w-, -z) 1697 (: waltz-hytta)–1857 (: valtshuset))
Etymologi
[jfr d. valse; jfr äv. fvn. vǫlt, mlt. walte, feng. wealte, ring; av t. walze, till den rot som äv. föreligger i VÄLTA, v.]
om mer l. mindre avlångt, cylinderformigt föremål (jfr CYLINDER 2); särsk. (o. i sht) om på detta sätt formad, kring sin längdaxel rörlig del (av metall l. sten l. trä o. d.) i maskin l. apparat l. verk o. d. (jfr CYLINDER 3); äv. i utvidgad anv., om maskin osv. vari sådan(a) del(ar) fyller väsentlig funktion (se a). BoupptSthm 1680, s. 267 a, Bil. (1679). Med namn af Valsar förstås ock de rullar, hvarpå konststänger släpa uti donlägige (dvs. lutande) grufvor. Rinman 2: 1104 (1789). Vals .. (dvs.) En rund, lång och jämntjock kropp. Sundén (1892). Trehjulig vält (dvs.) maskinvält med valsarna ordnade triangulärt, främst tvådelad styrvals, där bakom två drivvalsar, som gå på båda sidor om styrvalsens spår. TeknVet. VoV. 2: 295 (1928). Han .. drog till sig Ahlbergs skrivmaskin, sköt in ett papper i valsen. Sjöwall o. Wahlöö Ros. 32 (1965). — jfr JÄRN-, KALIBER-, KARD-, MATAR-, PUTS-, RULL-, RÄKNE-, SKÄR-, SUL-VALS m. fl. — särsk.
a) om cylinderformig del i valsverk (se d. o. 1) l. annan maskin för bearbetning av metall; förr äv. om hela valsverket osv. NumismatMedd. 22: 179 (c. 1721). De glödande jernstyckena inskjutas mellan tvenne kringlöpande, hårda valsar, genom hvilkas tryck de utplattas till bleck. ArbB 139 (1887). Bordläggningsplåtarna bockas och riktas vanligen kalla i en plåtböjningsmaskin eller vals. 2UB 9: 607 (1906). — jfr BOCKNINGS-, PUDDEL-, RÄCK-, RÄLS-, SPÅR-, TRÅD-VALS m. fl.
b) i pappersbruk o. d., om cylinderformig del i pappersmaskin l. kalander; förr äv. om knivförsedd rulle för malning av pappersmassa (i valskista o. d.). Ambrosiani DokumPprsbr. 47 (i handl. fr. 1749). ”Holländaren”, en stor kista, i vilken en med skarpa knivar besatt vals rör sig. Selling Varuk. 39 (1921). En kalander för hög glättning av papper kan bestå av mer än tio valsar. NE 10: 341 (1993). — jfr GUSK-, HALV-, HOLLÄNDAR-, KALANDER-, REGISTER-, SKOVEL-, STRYK-, SUG-VALS m. fl.
c) om cylinderformig del i tryckpress l. tryckeri; äv. om rulle varmed tryckfärg påförs typer o. d. Linné Vg. 111 (1747). Färgens uppdragande (i handtryckpressar) .. sker numera med en vals af trä med pågjuten elastisk massa af lim i förening med socker- eller glycerinsirap. 2UB 10: 210 (1906). Här stodo stålvidundren .. med ett inre av idel rullande valsar och cylindrar. De slukade girigt de breda, hastigt rinnande pappersbanden och spottade ut färdiga .. tidningar, tjugufem i stöten. Siwertz JoDr. 143 (1928). — jfr FÄRG-, HOPP-, ROTATIONS-, RYTTAR-, SAMLINGS-, SVÄRT-, TRYCK-VALS m. fl.
d) om cylinderformig del i kvarn l. bråkningsmaskin o. d. VetAH 1760, s. 214. (Sädeskornen) föras så över en magnet, där järnföremål, som möjligen kommit med säden, avlägsnas. Detta är särskilt viktigt, då järnet .. skulle skada valsarna vid malningen. Bolin VFöda 257 (1934). Bråkningsmaskinerna hava 12 refflade valsar, mellan vilka linstjälkarna sönderbrytas. Fröberg Skrädd. 22 (1941). — jfr KVARN-, SKRÅ-, SOCKER-VALS m. fl.
e) (förr) vid glastillverkning, om munblåst glascylinder (som klipptes upp o. planades ut till fönster- l. spegelglas). De walsar som under blåsningen söndergå, få icke i blanka påttan inläggas. Bæckström 4Regl. 28 (i handl. fr. 1799). Enligt .. metoden blåstes en cylinder eller ”vals”, som klipptes upp längs sidan och sträcktes plan på en stenskiva. Fatab. 1974, s. 85.
f) i vindspel l. gångspel o. d.: spelvals. Polhem Invent. 27 (1729). Om en karl håller en tyngd i jämnwigt, genom ett windspel så förhåller sig karlens kraft til tyngden, som walsens radius til windspelets radius. König Mec. 12 (1752). Gångspelet i den enklaste form det ombord förekommer är en lodrätt stående vals. Frick o. Trolle 213 (1872). — jfr RULL-, SPEL-VALS m. fl.
g) urmak. i lodur: rulle vari lodsnöre är fäst o. runt vilken det lindas vid uppdragning. Almroth Karmarsch 656 (1839). Genom en trissa i lodet blir gångtiden vid samma fallhöjd dubbelt så stor som utan trissa, men kraftverkan på valsen blir endast hälften av lodets vikt. Sandström Urlära 25 (1997).
h) (förr) i fonograf l. mekaniskt musikinstrument o. d.: rulle (se RULLE, sbst.3 1 b). Polhem Brev 63 (1711). Klåckspel .. spela af sig sielf, och skier sådant genom en stor, med polerat jern öfwerdragen walts, uppå hwilken jernkuggar äro utdelade, efter Tactens indelning, uti wisse Musicaliske stycken. Kiellberg KonstnHandtv. Urm. 4 (1753). Nyligen stals i Berlins Panoptikon några valsar till två fonografer. VL 1901, nr 73, s. 3. — jfr FONOGRAF-, STIFT-VALS.
Ssgr (i allm. tekn. Anm. Vissa av nedan anförda ssgr kan äv. hänföras till valsa, v.1): (a, d) VALS-BANA. jfr bana, sbst.1 6 a β. Sjelfva valsbanan måste vara hård, men tapparne .. få icke vara det, emedan de eljest lätt springa. Almroth Karmarsch 111 (1838). Med hårdt gods slitas .. med tiden rännor i valsbanan, så att tämligen stora bitar kunna gå okrossade igenom. TT 1901, K. s. 76. —
(a) -BORD. jfr bord, sbst.1 5 d. (Kärran) hade samma höjd med valsbordet, så att vällstycket directe af kärran insköts i första ingångs-spåret. JernkA 1840, s. 196. —
-BORSTE. valsformig borste; jfr cylinder-borste. Machinen är .. försedd med valsborstar som före öfverskärningen upprugga klädet, och efteråt jemna det. ÅrsbVetA 1824, s. 584. För invändig putsning af bägare, kannor och liknande metallföremål .. Valsborstar, af krusad mässingstråd. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 162. —
-CYLINDER. särsk. (förr) till c, om form för gjutning av valsar till tryckpress. Sedan (vals)massan är färdig, upphälles den i en gjuten jerncylinder, valscylindern. Nordin Boktr. 335 (1881). —
-DAMM. (förr) rulldamm. TurÅ 1914, s. 69. Vals- el. rulldammar utgöras av en plåtcylinder, vilken när vatten skall framsläppas, medelst ett spel rullas upp i nischer, som anordnats i landfästena. 3NF 5: 418 (1926). —
(a, b) -DRÄNG. (förr) om arbetare vid valsverk l. pappersbruk o. d. (Järntenarna) utkomma (ur valsverket) och emottagas af en Vals-dräng, som lägger dem uti en redig ordning på golfvet. VetAH 33: 151 (1772). —
(a) -FENA. (†) jfr fena 6. JernkA 1890, s. 57. Götstålet .. skall hava släta ytor. Valsfenor, blåsor, sprickor eller håligheter få icke förekomma. FFS 1930, nr 129, s. 487. —
-FORMIG. som har form av l. till formen liknar en vals, cylinderformig; särsk. om (kroppsdel hos) djur; jfr -formad, -rund. Trumpetarefisken .. har et långt, tunt och inemot walsformigt hufwud. Oldendorp 1: 104 (1786). (Vårtsvinen) äro de klumpigaste och fulaste medlemmarna af hela denna ordning, starkt byggda, tjocka och valsformiga. 2NF 32: 1300 (1921). —
-GJUTNING. gjutning (se gjuta, v. 2) av valsar; särsk. till c, om gjutning av valsar till tryckpress. Rinman 2: 1103 (1789). Valsgjutning. De av valsmassa gjutna valsarna som användes i boktryckerier m.m. måste på grund av sin stora föränderlighet ibland gjutas om. GrafUppslB (1951). —
(e) -GLAS. (förr) ur glascylindrar framställt fönster- l. spegelglas. WoL 963 (1887). Valsglas erhölls ur stora munblåsta glascylindrar, som spräcktes upp och planades genom uppvärmning. 2SvUppslB 11: 789 (1949). —
-HJUL. särsk. till g, i lodur: hjul som står i förbindelse med valsen o. drivs av densamma. Gående wercket (i ett ur) inbegriper Walts- Medel- Kron och Stighiulet. Kiellberg KonstnHandtv. Urm. 3 (1753). (Lodurets) hjulverk har endast ett gånghjul och ett valshjul. Kulturen 1954, s. 36. —
(a) -HUD. om oxidskikt som bildas vid valsning; jfr hud, sbst.1 3 b. JernkA 1897, s. 93. Valshud, rost och främmande partiklar skall avlägsnas. BeckerFärgfakta 1991, s. 12: 2. —
(a) -JÄRN. valsat (stång)järn. Polhem Brev 2 (1703). Det smidda stångjärnet, som under ett par hundra år varit en världsartikel, trängdes långsamt ut av valsjärnet. TurÅ 1948, s. 158. —
(a) -KALIBRERING. jfr kalibrera 4. JernkA 1876, s. 409. Med valskalibrering avses beräkningen och konstruktionen av hetans sektion, profilen, under formgivningens olika stadier vid varmvalsning och i samband härmed utformningen av det valsspår, kaliber, som erfordras för varje enskild formgivning. JernkA 1948, s. 27. —
(b) -KISTA. (förr) holländare (se d. o. 4 c). Clemensson 1KlippanPprsbr. 246 (i handl. fr. 1769). En fullständig isolering hos fibrillerna synes ofta hos linceller i pappersmassa, som erhållit en kraftig behandling i valskistan för malning till s. k. heltyg. LAHT 1921, s. 413. —
-KROSS. krossmaskin vari krossningen (av malm l. sten o. d.) sker mellan valsar; jfr -kross-verk. JernkA 1887, s. 224. Godset från granatbrottet störtas över ett galler .. varifrån det går genom tuggare och valskrossar. TT 1943, Bergsv. s. 46. —
-KROSS-VERK. (numera mindre br.) valskross. TT 1875, s. 8. I beskrifningen öfver Edisons anrikningsverk omnämnes ett valskrossverk med tre valsar. JernkA 1900, Bih. s. 104. —
(d) -KVARN. kvarn vari malningen sker mellan roterande valsar (jfr -verk 1); äv. om anläggning l. rörelse med sådan kvarn; förr äv. ngn gg om valsverk (se d. o. 1). Ferrner ResEur. 182 (1760; om valsverk). Vid några krutbruk sker både pulverisering, blandning och hårdgöring med valsqvarn. Fries Krutl. 36 (1869). Som en intressant nyhet i qvarnväsendet förtjenar omnämnas .. valsqvarnarna .. I stället för de sedan uråldriga tider brukliga stenarna har denna qvarn valspar af härdadt jern. UB 5: 32 (1873). Bland våra större handelskvarnar må nämnas Malmö stora valskvarn. Rönnholm EkonGeogr. 43 (1907). jfr ring-valskvarn. —
-LAGER. lager (se lager, sbst.3 4) som uppbär l. stöder vals så att denna kan rotera. TT 1874, s. 74. Oftast äro stentryckspressens valslager anordnade så att valsen kan läggas snett i förhållande till stenen. HantvB I. 7: 348 (1939). —
-MANTEL. om (separat) yttre del av vals; jfr cylinder-mantel. GHT 1898, nr 52, s. 1. Valsmantlarne äro lika (i grov- resp. mellanvalsverk) för att möjliggöra utbyte från det senare till det förra. JernkA 1902, s. 57. —
-MASKIN. maskin med vals(ar) l. maskin för valsning av ngt; jfr -verk 1 o. cylinder-maskin. Ahlman (1872). John Brown uppfann själf en ofantlig valsmaskin, genom hvars cylindrar han lät sina stålblock passera. MeddSlöjdF 1900, 2: 24. —
(c) -MASSA. massa för gjutning av valsar till tryckpress. Fahlgrén Boktr. 127 (1853). Färgverket består i vanliga tidningspressar av hårda .. omväxlande med mjuka valsar, bestående av en kring stålspindlar gjuten valsmassa av gelatin och glycerin. HantvB I. 7: 152 (1939). —
-MATNING. särsk. i sågverk, om matning av virke med hjälp av valsar; i sht konkret, om anordning för sådan matning. TT 1878, s. 106. I klyvsågsavdelningen finnas följande maskiner: en cirkelsåg för kantning, en cirkelklyvsåg med valsmatning och en balanskapsåg. HantvB I. 6: 349 (1938). —
-METOD. metod varvid valsar används, i valsning bestående metod. Fries Krutl. 34 (1869). Mjölkpulvret framställs enligt vals- och spraymetoden och har i båda fallen den färska mjölkens alla förnämliga egenskaper. LD 1960, nr 105, s. 3. —
-MÄSTARE. (förr) person som yrkesmässigt ledde o. övervakade arbete vid valsverk l. valskvarn o. d. Polhem Brev 180 (1730). Valsmästare .. (dvs.) föreståndare för den avdelning, där lumpen beredes, och för valsningen. Ambrosiani DokumPprsbr. 386 (1923). Vi söker efterträdare till valsmästaren för vårt kallvalsverk .. Tjänsten omfattar ledning av underställda arbetsledare och ett 100-tal arbetare. DN(B) 1959, nr 26, s. 17. —
-PAR. särsk. i valsverk l. valskvarn o. d.: samarbetande par (se par, sbst.1 1 d) av valsar. Då .. (krutkornen) utkomma från sista valsparet, falla de på en siktställning med flera öfver hvarandra satta såll, så at krutet genast sorteras. KrigVAH 1824, s. 196. Sedan vetet 5–6 gånger malts mellan olika valspar, har man fått kliet helt fritt från mjöl. Bolin VFöda 259 (1934). —
-PRESS. press (se press, sbst.1 2) vari pressningen sker mellan valsar; äv. om tryckpress med valsar (jfr press, sbst.1 4, o. cylinder-press). AB 18/1 1831, s. 4. Är man i saknad af en walspress, kan man jemna och glatta lädertyget på ytan genom att slipa det med pulveriserad pimsten. AHB 4: 66 (1860). En valspress för takpannor. TT 1897, Allm. s. 292. —
-PUTSMASKIN~002. jfr puts-maskin a. Valsputsmaskiner ”Columbia” – Maskin med tre putsvalsar .. afsedd för putsning af plana ytor. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 98. —
-RUND. (numera bl. tillf.) valsformig; jfr cylinder-rund. (Asken är) ett .. i fullständigt grön löfskrud prunkande träd med rakt, valsrundt, grått skaft. Santesson Sv. 254 (1887). —
(a) -SINDER, äv. -SINNER. (†) glödspån som uppkommer vid valsning; jfr -slagg. JernkA 1822, s. 315. Äldre benämningar på .. (glödspån) äro hammarslagg och valssinner. 3NF 8: 779 (1928). —
-SLAGG. (†) jfr -sinder. TT 1872, s. 284. Alla järndelar (skall) omsorgsfullt rengöras och befrias från rost, valsslagg, glödspån och dylikt. Bildmark Entrepr. 168 (1921). —
-SPINDEL. jfr spindel, sbst.2 3; särsk. till c. JernkA 1871, s. 173. Valsspindeln utgör kärnan kring vilken massan gjutes och är samtidigt valsens rotationsaxel. HantvB I. 5: 390 (1937). —
-SPÅR. särsk. till a: spår (se spår, sbst.3 4 b); jfr -kaliber. JernkA 1830, s. 151. Valsspåren äro skurne i svarfstol, till vinnande af större noggranhet och slätare yta. Almroth Karmarsch 174 (1838). —
-STOL. särsk. till a, d: ställning l. stomme varpå vals(ar) vilar; äv. med inbegrepp av valsen l. valsarna: valsverk (se d. o. 1); jfr stol, sbst.1 I 1 a. Rinman Jernförädl. 193 (1772). Mjöl .. framställes genom malning af säd och skidfrukter m. m. å stenar eller valsstolar. 2NF 18: 722 (1912). jfr kvarn-valsstol. —
-SVARV. svarv för framställning l. bearbetning av valsar; jfr cylinder-svarv. JernkA 1864, 2: 127 (1862). En valssvarv vid Nacka mässingsbruk. Helmfrid Holmen. 109 (1954). —
-SVARVARE. Linné Ungd. 2: 212 (1734). Svarvare .. kan vara specialiserad på maskin av viss typ .. eller på svarvning av vissa produkter och benämnas t ex valssvarvare eller verktygssvarvare. NordYrkesklassif. 131 (1978). —
-TAPP. jfr tapp, sbst.1 2 a, o. cylinder-tapp. VetAH 1740, s. 447. Valstapp (dvs.) smalare del av vals i var och en av dess ändar för lagring och drivning. TNCPubl. 84: 231 (1986). —
-TRYCK. särsk.
1) tygtryck som utförs med hjälp av graverad(e) vals(ar); särsk. konkretare, om enskild omgång av sådant tygtryck; jfr tryck 4 o. rulå-tryck. En förbättrad machin för valstryck. Pasch ÅrsbVetA 1837, s. 49. För 1930-års utställning ritade Märtha Gahn flera tryckmönster, vilka som valstryck utfördes hos Borås Wäfveri AB. Form 1945, s. 73.
2) tryck (se d. o. 1) som utövas av vals(ar). HbVerkstTekn. 2: 56 (1944). De mäktiga valsarna (i grovplåtvalsverket) .. utvecklar 3.000 tons valstryck. SvD(A) 1/10 1962, s. 1.
Ssg (till -tryck 1; i fackspr.): valstryck-, äv. valstrycks-maskin. Th. Greig i England har tagit patent på en valstryckmachin, med hvilken tre färger på en gång kunna tryckas. Pasch ÅrsbVetA 1838, s. 63. —
(a) -TRÅD. metalltråd framställd gm valsning, valsad tråd. JernkA 1867, s. 231. Den svenska valstråden är det förnämsta materialet för dragen tråd till högklassiga linor, till pianotråd, till fjädrar etc. Dædalus 1933, s. 63. —
(a) -TRÄNG. (-trän) (†) = träng 3 b; jfr plåt-trän. JernkA 1858, s. 102. Valsstolparen äro utom för de största göt- och grovplåtvalsverken sammanbyggda till större enheter på gemensam grund tillsammans med utväxlingsanordning. En sådan enhet benämnes valsträn. HbVerkstTekn. 2: 55 (1944). jfr plåt-valsträn. —
-ULL. (förr) om (med hjälp av valsar) upprispad l. uppriven lump; särsk. om sådan lump använd ss. stoppning i madrass o. d., raffelstopp. Walsull i kommission, till 9 sk. skålpundet. NVexjöBl. 7/5 1852, s. 4. Andra lumpor sönderrifvas till valsull, hvarmed sängkläder stoppas. Almquist Häls. 618 (1896). —
-VERK.
1) maskin l. anordning där ngt bearbetas medelst vals(ar); särsk. till a, om sådan maskin osv. för framställning av plåt l. stångjärn l. metalltråd l. mynt o. d.; jfr -maskin. HC11H 12: 165 (1697). Kopparen gick sedan .. igenom Waltzwercket, at waltsas til den tiocklek, som för hvar och en Myntesort är utsatt. NoraskogArk. VI. 1: 33 (1768). Innan spannmålen föres över till valsverket för att malas, måste den emellertid genomgå en del olika reningsprocesser. Bolin VFöda 257 (1934). jfr bleck-, duo-, grov-, plåt-, räls-, tandem-, trio-valsverk m. fl.
2) (industriell) anläggning med valsverk (i bet. 1). BoupptSthm 1680, s. 373 a (1679). (Kran-ång)lokomotiv användas med fördel vid gjuterier, valsverk, skeppsvarf, å kajer o. d. HufvudkatalSonesson 1920, 3: 271. jfr bleck-, järn-, plåt-, räls-valsverk m. fl.
-ingenjör. Yngre valsverksingenjör erhåller förmånlig plats vid större järnverk. SD 23/10 1915, s. 1. —
-ÄMNE. ämne för tillverkning av vals; äv.: ämne avsett att valsas. Gjutstålsvalsars förfärdigande – Valsämnenas gjutning. JernkA 1817, 2: 172. 4 valsar, tvenne horisontela och tvenne vertikala, som samtidigt bearbeta valsämnet. TT 1881, s. 109.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content