publicerad: 1928
GALOPP galop4, r. (r. l. m. VDAkt. 1696, nr 284, osv.; m. Dalin (1852), Lundell (i bet. 3)), äv. (numera bl. i bet. 1 i allmännare anv. i sg. obest., när ordet föregås av adj.-attribut) n. (KKD 2: 55 (1708) osv.); best. -en ((†) i bet. 1, -et Ungern-Sternberg Bourgelat 96 (1752), CFBergstedt i NordT 1883, s. 270); pl., i bet. 1 o. 3, -er ((†) i bet. 1, = (Weste (1807))).
Etymologi
1) i fråga om häst l. (i sht jäg.) om vissa andra större fyrfota djur (älg m. fl.): språngartad rörelse under vilken djuret för varje språng ett ögonblick befinner sig svävande i luften utan stöd av någon fot; äv. allmännare: karriär, fyrsprång; äv.: ridt i galopp. Rida i (fullt l. sträckt) galopp. Sätta av i galopp (om häst l. ryttare). Ryttaren tog till slut en galopp. Höger, vänster galopp (ridk.), då högra resp. vänstra sidan(s ben) är(o) främst. Kort galopp (ridk.), galopp i medelsnabbt tempo. Fatta galopp(en) (ridk.), se FATTA 6 a γ (jfr GALOPP 2 b α). Byta om galopp (ridk.), om övergång från höger till vänster galopp o. tvärtom. Brasck FörlSon. E 3 b (1645). Sällan .. sätter .. (älgen) af i galopp. Nilsson Fauna 1: 494 (1847). Sandels han kom till sin här i galopp, / Der vid stranden den segrande stod. Runeberg 2: 81 (1848). Unga fullblod arbetande i galopper. SDS 1895, nr 142, s. 1. BiblJäg. 4: 288 (1897). RidI 1914, s. 73. (†) Grollen gick .. i helt och kort galop, til höger och vänster (dvs. i sträckt o. kort resp. i höger o. vänster galopp). Dalin Vitt. II. 6: 110 (1740). — jfr BAN-, HAND-, HÖGER-, JAKT-, KORS-, KORT-, SKOL-, STORM-, VÄNSTER-GALOPP m. fl.
2) mer l. mindre bildl.
a) om galoppliknande rörelse l. i allm. om snabb rörelse l. hetsig takt l. dyl. Brenner Dikt. 2: 80 (1723). (Barnen ila) med yra hopp / Uppför trappan i galopp. Wirsén NDikt. 51 (1880). (†) Stenborgs Theater går ej heller i galopp (dvs. är det inte heller ngn fart med). Kellgren (SVS) 6: 278 (1790). — jfr VERS-GALOPP.
b) (vard. o. skämts.) i uttr. som betyda: förstå sammanhanget l. situationen o. d.
3) dans. o. mus. (särsk. vid midten o. under senare delen av 1800-talet bruklig) livlig pardans i 2/4takt, vilken utföres med s. k. chassésteg o. ofta utgör en av turerna i kadrilj l. fransäs; musikstycke varefter galopp dansas; jfr GALOPPAD. Dahlgren 2Ransäter 68 (cit. fr. 1842). Galoppens hvirflar genom salen brusa. Snoilsky 1: 46 (1869). Uppl. 2: 437 (1908).
(jfr 3) -DANS. (tillf.) äv. bildl. Det var som en hoppdans / med kyrkor i polskdans och hus i galoppdans. Fröding NDikt. 31 (1894). —
-LÖPNING. idrott. vid kapplöpning: lopp varvid de tävlande efter samtidig start rida hela banan i galopp. SDS 1927, nr 123, s. 1. —
-MARSCH. mil. beriden trupps förflyttning i galopp. En carrière eller galoppmarche. Tegnér (WB) 2: 385 (1810). —
(2) -RYTM. med. vid viss hjärtsjukdom: galoppliknande rytm i hjärtvärksamheten, bestående av takter om tre slag, av vilka ett är accentuerat. Hygiea 1891, 2: 216. —
(2) -STYNG l. -STYGN. (i sht vard. o. skämts.) om långa styng (eg. sådana som tagas för att få arbetet fort färdigt o. därför äro slarvigt utförda). Det här är sytt med riktiga galoppstyng. —
(2) -SÖM. (föga br.) sömn. brodersöm sydd med galoppstyng, i sht på stramalj. Pointde-poste eller Galopp-söm. Almqvist AmH 1: 93 (1840). —
Avledn.: GALOPPA, v. (vard. l. skämts., mindre br.) galoppera. Braun Dikt. 2: 82 (1838). Och bägge ha de (dvs. flickorna) fötter och ben, som galoppa / och valsa och hoppa. Fröding Stänk 89 (1896).
Spoiler title
Spoiler content