VARIOLATION var1iolaʃω4n, l. VARIOLISATION var1iolis1aʃω4n, r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-lation 1896 osv. -lisation 1916 osv.)
Etymologi
[jfr d. variolation, fr. variolisation; sannol. av eng. variolation, variolization, avledn. av variolate, till variolated, av senlat. variolatus, av variola, koppor, av varius, smittad av kopporna, av lat. varus, m., utslag, finne; till den rot som äv. föreligger i lit. vìras, dynt hos svin. — Jfr VERNA, sbst.,VEROLE]
(förr) smittkoppsympning; jfr INOKULATION. Variolationen utfördes på olika sätt, men för dem alla var det gemensamt, att man inympade var ur de verkliga kopporna från koppsjuka människor. Sundberg Skyddsympn. 7(1896). Sedan mer än tusen år tillbaka hade man i Kina gjort bruk av variolisationen, den föregångare till smittkoppsvaccinationen, som i början på 1700-talet via Turkiet spriddes till alla Europas kulturnationer. Fåhræus LäkH 1: 59(1944).
