[jfr d., nor. varietet, t. varietät; av fr. variété, förändring, växling, variation, av lat. varietas (gen. -tātis), till varius (se VARIERA). — Jfr VARIETÉ]
1) (†) variation (se d. o. 2); äv.: omväxling (jfr VARIATION 3). AOxenstierna 5: 300(1630). At tjenstefolk offta wräka mat, kommer af det de få för offta ett och samma slags mat och ingen varietet. Linné Diet. 2: 24(c. 1750). Både ögat och sinnet förlustas här af de mäst rörande naturens varieteter. Björnståhl Resa 4: 208(1782). KonvLex.(1865). — särsk.: förströelse l. nöje l. tidsfördriv. Våra fåfänga och komiska kristne, som använda så mycken tid till att .. skåda andras varieteter och skådespel. Olsson Herdam. 1: 62(cit. fr. 1741). Fersen HistSkr. 2: 49(c. 1790).
2) (i fackspr., i sht bot. o. zool.) variant l. avvikande form, särsk. om variant av växt- l. djurart som med avseende på enstaka egenskaper avviker från de för arten normala; jfr ART-FÖRÄNDRING, VARIATION 2 a. Kalm VgBah. 138(1746). Menskan, skapad blott till djur, / Hur hon ock må sig förskapa, / Blir en varietet af apa, / Utan all bestämd natur. Valerius 2: 56(1831). Närslägtade arter sammanpara sig ofta under befruktningen och gifva mellanliggande varieteter, hvarigenom de sammanflyta. Hartman Fl. VII(1838). Pathologiska anatomien begick först det misstag att betrakta .. (kikhostan) som en varietet af bronchitis. Hygiea 1839, s. 15. Här .. upptagna arter och varieteter är några av de vanligaste och vackraste akaciorna. Ekbrant VVRumsväxt. 53(1955). — jfr ALBINO-, AZALEA-, BET-, DAHLIA-, DIABAS-, FÄRG-, KULTUR-, PLOMMON-, POTATIS-, PÄRON-, ROS-, SILL-, SMULTRON-, UNDER-VARIETETm. fl.
Ssg (till 2): VARIETETS-NAMN. benämning på varietet; jfr namn 2o. släkt-namn, sbst.2 2. BotN 1840, s. 100. Den pelarlika, täta, ofta trädformiga enras .. som fått varietetsnamnet suecica därför att den knappast alls förekommer utanför Sverige. Selander LevLandsk. 125(1955).
