publicerad: 2014
VARJE var3je2, pron.; gen. (numera bl. tillf.) varjes. Anm. Till den nya grundformen varje förekommer i ngra språkprov från 1600-talet också en nybildad kasusform i m. ack. sg.: varjan (t. ex. Forsius Fosz 418 (1621)); för ä. kasusformer med -j- som regelrätt hör till VAR, pron., se d. o. med anm.
Ordformer
(hwarien (hu-) 1672, 1674. varje (hu-, hv-, hw-, -ge, -ie, -jae, -ye) 1524 osv.)
Etymologi
[nybildad grundform (urspr. enbart uppträdande i (f. dat. sg. o.) pl. (nom.) (jfr b (α) nedan)) ur sådana kasusböjda former av VAR, pron., där stammens -j- kom till synes; formen hwarien återgår dock möjl. på fsv. hvarin, hvarien, variantform till VAR, pron. — Jfr VARJESTÄDS]
i adjektivisk attributiv anv.: var (se VAR, pron. II b); särsk. dels i förb. med adj.-attribut, utom i a vanl. sådant i obest. form (i sht förr äv. i förb. med enda (jfr VARENDA)), dels i uttr. [jfr d. i hvert fald] i varje fall (se FALL, sbst. XII 4 c; jfr VAR, pron. II b ι), till varje pris (se PRIS, sbst.3 I 1 c β α'); äv. i substantivisk anv. (se f); förr äv. i förb. med samordnat (se särsk. f) l. sidoordnat en (jfr VAR, pron. II a ϑ resp. b γ). Här sattes vp kors j hwarie wrå. Svart Gensw. H (1558). Fiol ok Amaranth, / Jempt andra Blomster mehr, vth strö kring huarien kant. Lucidor (SVS) 314 (1673; uppl. 1997). Fast än i forna tjder uti en hwarje Sockn Härads-Ting blef hållet. Broman Glys. 1: 8 (c. 1730). Wid hwarie enda bit, / Som stickes i ehr mun. Kolmodin QvSp. 1: 570 (1732). Detta, som söndrade enheten .. och som hvarje stark regent derför skulle vara frestad att undanrödja. Järta 1: 47 (1809). Vi har icke ansett nödigt att på hvarje ställe angiva de förändringar .. som förekomma. LoW Förord (1889). Så blev varje fönstersmyg en värld för sig bakom gardinerna. Wägner Silv. 5 (1924). — särsk.
a) (numera bl. tillf.) bestämmande led med dels gen.- l. poss.-attribut, dels best. artikel o. adj.-attribut i superl., förr äv. led med huvudord i best. form; jfr b β o. VAR, pron. II b α. En hoop på hwarie sidone om Brunckeberg. Svart G1 38 (1561). Separatorerna snurra och surra i hvarje den minsta stuga vid vägen. TurÅ 1910, s. 251. Jag tvingades lägga ett Varför över varje min handling i det förflutna. Tunström Tjuven 158 (1986).
b) bestämmande sbst. i pl.
α) (numera bl. tillf.) motsv. VAR, pron. II b η, i förb. med attributivt grundtal; jfr c o. FEM, räkn. c, SEX, räkn. e α, TIO e. At vj nogen ny sölff skatt skulle vilia lægge på almogen som vore huarie vj bönder om iij lödige marc. G1R 1: 197 (1524). Thet manlighe Rijmslutande består vthi een lång Stafwelses lijkaliudande widh ändan på hwarie tw eller fleere Rijm. Arvidi 33 (1651). 4000 arbetskarlar, som .. vändt ryggen till landtbruket, af hvilka hvarje tvenne i annan händelse åtagit sig att uppbruka ett helt ödeshemman. Chydenius 218 (1765). Varje 300 mil får man betala uppåt 100 kr. för byte av oljefilter och olja. SvD 29/7 1975, s. 8.
β) (†) i annan anv.; äv. i anv. som motsvarar a. Emellen hwarie Skantzkorger twå / Heele och halfwe Slanger stode thå. Hund E14 282 (1605). Där funnos hus .. där bordellinnehafvaren tog in 50 doll. i veckan af hvarje sina offer. Koch EmigrLand 268 (1910).
c) bestämmande tidsuttryck o. d.; äv. dels i anv. som motsvarar b α (jfr DAG I 3 a α α'), dels i uttr. varje gång (se GÅNG II 1 h); jfr VAR, pron. II b ε. (Han lämnade) 60 Tydske Knechter befalandes att halffparten aff them skulle achta på Staden, och halffparten på Slottedt, ymsandes om på hwarie 8 dagar. Svart G1 69 (1561). (Klockaren skall) prestens badhstuffwu eelda een resa hwarie weku, om han så wedhertarfwer. Rudbeckius Kyrkiost. 42 (c. 1635). Det är icke hvarje dag, som I fån äran att se en filosof. Rydberg Ath. 242 (1859; uppl. 1876: hvar). Parasiter, hvilka ej hafva något göromål alls, utan endast hvarje 20:de i månaden lyfta sin aflöning. GHT 1898, nr 243, s. 2. 23 miljoner kronor spenderar utländska Göta kanal-resenärer i Sverige varje år. GbgP 7/6 1994, s. 25.
d) (†) motsv. VARANNAN, pron.2, o. VAR, pron. II b ζ, i förb. med attributivt ordningstal annan osv. Widh hwarie 2. miil äre bygde små Rijszkoyor. Rålamb Resa 23 (1658, 1679). Hwarje fierde penning. SthmStadsord. 2: 273 (1712). Ur nästan hvarje bref, ur nästan hvarje annan sonett från femtonhundratalet kan man .. läsa något om lifvet .. vid dessa furstehof. Söderhjelm ItRenäss. 191 (1907).
e) i förb. med det omedelbart åtföljande l. (numera bl. tillf.) huvudordet efterställda uttr. som helst. Det är ej blott om Poesien, men hwarje kunskap som hälst, som bör sägas med Pope: drick djupt eller smaka ej. SP 1787, nr 2, s. 3. Jag avsåg inte .. att .. förneka varje som helst värde i deras resultat. Expressen 28/7 1975, s. 5.
f) (utom i α–γ numera bl. tillf.) motsv. VAR, pron. II a, i substantivisk anv.: var (o. en); äv. i förb. med framförställt något (jfr VAR, pron. II a γ). Wij willen vpfrågha aff fränd och wän, / .. hoos hwaria(n) och en. Forsius Fosz 418 (1621). Hwad Sinnes rörelser, dässe tiender .. förorsakat, lämnas i hwarjes äfftertänkiande. LejonkDr. 163 (1688). Om en Journalist .. är hemma i alla wetenskaper, det är, at han icke i något hwarje äger allenast en superficiel kunskap. Sahlstedt CritTuppSag. 27 (1759). Om hvarje arbetar för sig .. så blifver föga dermed uträttadt i det hela. Florman BrRetzius 49 (1837). När de hvinande blybitarna, af hvilka hvarje kunde bära döden, piskade marken omkring dem. Berg Krig. 132 (1915). — särsk. (fullt br.)
α) med partitivt attribut inlett av prep. av; jfr VAR, pron. II a α. BtFinlH 4: 121 (1563). Låta förfärdiga hwarie af de större fönster gluggarne. VDAkt. 1735, nr 267. För varje av bankens egna dollar hade Lehman lånat ut minst 30. SvD 28/9 2013, Näringsliv s. 15.
β) i uttr. lite(t) (ngn gg äv. något) av (förr äv. i) varje, (litet grand av) varjehanda l. allt möjligt (se MÖJLIG I 1 f) l. åtskilligt; ett o. annat (se EN, räkn. osv. IV 3 c); äv. i förb. med preciserande attributiv relativsats; jfr γ o. LITEN 3 c. Serenius Dd 3 a (1734). Weste 1: 1158 (1807: i). Jag .. förstår mig på litet af hvarje. Lidforss DQ 2: 343 (1892). (Älgkalven fick undervisning) om något av varje, som ett skogsdjur behöver ha reda på. Lagerlöf Holg. 2: 12 (1907). Var beredd på lite av varje. Gustaf-Janson ÖvOnd. 81 (1957).
γ) (numera bl. i Finl.) i uttr. ett och (ngn gg äv. av l. som) varje (se EN, räkn. IV 3 d), ungefär liktydigt med β.
Spoiler title
Spoiler content