publicerad: 2014
VAS va4s, r. l. m.; best. -en; pl. -er (Dalin Arg. 2: 149 (1734, 1754) osv.) ((†) -ar HovförtärSthm 1758, s. 3883, BoupptVäxjö 1914; -or DA 1771, nr 120, s. 4 (: Porcellains-Wasor)) Anm. Ordet uppträder i ä. tid i bet. a o. d med latinsk pl. vasa. 2GbgVSH 3: 44 (1819). Jungberg (1873; om apotekskärl).
Ordformer
(vas (w-) 1795 osv. vase c. 1753–1893 (: terrakottevase). vaser, pl. 1734 osv.)
(konstfullt dekorerat l. (i sht förr) med information, ss. bildberättelse o. d., försett) kärl (av växlande form o. storlek) avsett för förvaring l. ss. prydnadsföremål, kruka (se KRUKA, sbst.2); urna; särsk. (o. numera i sht) om sådant kärl för blommor o. d. (se b); förr äv. om blodkärl o. d. (se d). Af bildthuggare arbete wid Husbyggnad .. Vaser eller åtskillige slags kiäril. Carlberg SthmArchitCont. E 2 a (1740). Cocosfrukten bjuder sist, i vaser / Af sina egna skal, sin mjölk och mandel. JGOxenstierna 4: 169 (1815). En bildkarta från omkring 2000 år f. Kr. har upptäckts på en .. utgrävd vas. Globen 1926, s. 66. Redan på 700-talet möta oss de första originalinskrifterna, skrivna på vaser från Attika. Almquist VärldH II. 1: 4 (1931). — jfr ALABASTER-, DEKORATIONS-, KERAMIK-, MAJOLIKA-, MANDARIN-, PORFYR-, PORSLINS-, POTPURRI-, RELIEF-, RÖKELSE-VAS m. fl. — särsk.
a) (†) om sådant kärl avsett för l. använt till förvaring av läkemedel på apotek. Apotek Gripen lärer med privilegier och vasa vara försåldt till apotekaren Sandström. AB 7/2 1865, s. 2. Jungberg (1873).
b) om sådant kärl (vanl. av glas l. porslin) för dekorativ uppvisning (o. bevattning) av enstaka snittblommor l. blombuketter o. d. Dalin (1855). I en vas på bordet står tre röda rosor. Jörgensdotter BergDöttrar 337 (2009). — jfr BLOM-, BLOMSTER-, KRISTALL-VAS.
c) om sådant kärl ss. motiv i konst o. hantverk. Nu nyligen hafwa arabesquer i basrelief och målning tagit början, och således gifwit guirlander vaser och medailloner sin bane. HH XXXII. 2: 117 (1779). En av de centrala figurerna i märkdukarnas mönster är vasen med blommor, blad och grenar. Sylwan Ryor 103 (1934).
d) [jfr motsv. anv. i lat.] (†) om blodkärl l. annan vätskeledande kanal i kropp. Efter mångas mening främjar .. (musiken) wätskornes kringlöpande, renar bloden .. widgar vaserne (osv.). Dalin Arg. 2: 149 (1734, 1754).
Ssgr: VAS-BILD. motiv på vas l. urna; jfr -målning. Paulson Aristoph. 2: 33 (1903). På vasbilder från 400-talet ser man ofta Dionysosidoler. Kjellberg GrekRomK 39 (1932). —
(b) -BUKETT. De .. höga stänglarne, med vackra ljusgröna blad, hvilka äro särdeles brukbara i större vasbuketter. HbTrädg. 6: 15 (1876). —
-FABRIKATION. MeddSlöjdF 1898, 1: 14. Inom vasfabrikationen måste Korint lämna ifrån sig ledningen till Aten. Kjellberg GrekRomK 82 (1932). —
-FORM. särsk. konst. om avbildning av antik vas. Ungrenässansens fina, sirliga ornament, mest vegetativa i förening med vas- och kandelaberformer. Hahr ArkitH 389 (1902). —
-GRUPP. jfr grupp, sbst.1 2 a, o. -klass. 2NF 32: 262 (1921). Det är i synnerhet vinkannor med klöverbladsmynning som utgöra denna vasgrupp (med djurmotiv). Kjellberg GrekRomK 50 (1932). —
-KLASS. jfr klass 6 o. -grupp. 2NF 32: 262 (1921). Denna vasklass (dvs. den protokorintiska) uppkom redan inemot slutet av den geometriska tiden. Kjellberg GrekRomK 49 (1932). —
-MÅLNING. på vas utförd målning (se målning, sbst.1 1 b, c β); jfr -måleri. Palmblad Fornk. 2: 302 (1844). På grekiska vasmålningar kunna vi studera vävstolar. HantvB I. 8. 2: 311 (1940). —
-ORNAMENTIK. särsk. till c: ornamentik med vas som motiv. Utom vinrank- och vasornamentik .. förekomma här ävenledes figurala kompositioner. Fatab. 1932, s. 190. —
-STIL. jfr stil, sbst. III 2. 2NF 32: 262 (1921). Ingen vasstil har nått så långt i dekorativa effekter som den s.k. svartfiguriga. Kjellberg GrekRomK 82 (1932).
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content