[jfr t. versikel, eng. versicle; av lat. versiculus, liten vers, dimin. av versus (se VERS)]
kort l. obetydlig vers; särsk. (o. numera i sht, i fackspr.) om kort (tvådelad) (bibel)vers framförd ss. växelsång l. växelläsning i gudstjänst (oftast i tidebönen). Kanske hoppas ock du långt lif för dina Versikler: / ”Nej, är året förbi, ingen skall minnas dem mer”. PoetK 1812, 1: 6. Strofer af hymnen A solis ortus cardine användas som versiklar till responsorier. KyrkohÅ 1927, s. 50. Då processionen stannat vid graven, sjöngs .. hymnen Veni creator Spiritus .. därefter sjöng ärkebiskopen versikeln och kollektan de s. Spiritu, under det att gravstenen upplyftades. SvTMusF 1928, s. 47. Till den gregorianska sångens enklast byggda delar höra de s. k. versiklarna. Hellerström Liturg. 201(1932).
