VERSOSIDA vær3sω~si2da, äv. -o-, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr eng., fr. verso; ssg av nylat. verso (folio), på den vända sidan av ett blad (abl. av versus, p. pf. av vertere, vända (se VERTERA)), o. SIDA, sbst.]
(i fackspr., i sht boktr.) om vänstersida av uppslag l. baksida av blad i bok l. tidskrift o. d.; motsatt: rektosida; jfr SIDA, sbst. 8. Versosidan är tom. NordBoktrK 1905, s. 403. När, som ofta är fallet, versosidan (i papyren) bär en annan uppteckning än rektosidan, kan man antaga, att rektosidans skrift är den äldre. 2NF 21: 6 (1914). På varje versosida har den italienare, som .. sannolikt varit bokens förste ägare, tillskrivit en översättning. MeddRiksheraldÄmb. 9: 78 (1941). På arkets versosida finnes en gudstjänstordning. HT 1953, s. 193.
