SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2017  
VI vi4, adv.
Ordformer
(förr äv. hu-, hv-, hw-, -ii, -ij, -j, -y)
Etymologi
[fsv. hvi; jfr fd., d. dial., nor. bm. hvi, fvn. hví (nor. nn. kvi), fsax. hwi(u), fht. hwiu (mht. wiu, t. wie), feng. hwȳ (eng. why), lat. qui; eg. n. sg. dat. av VAD, pron. osv. — Jfr HOVÄL]
I. ss. interr. adv., angivande att ngts orsak l. grund o. d. är okänd o. efterfrågas: varför.
1) (numera bl. arkaiserande) inledande (ibland förkortad) direkt frågesats; förr äv. i annan ställning, i vissa uttr. (se särsk. slutet); jfr VARFÖR I 1. Luk. 2: 48 (NT 1526). Mädhen the haffua loffuat fatigdom, hwij wilia the thå icke lijdha honom? OPetri 1: 500 (1528). Hwij skal iagh (dvs. prästen) wara hans (dvs. syndarens) anklagare, thet må en annan taga uppå sigh. KOF II. 1: 215 (1659). Gråt ej, hvi ska du sörja? Bellman (BellmS) 1: 74 (c. 1771, 1790). Mår Ni illa? hvi så allvarsam? Jensen Mickiewicz Tad. 147 (1898). Vi skickade friherrinnan bort Frideborg? frågade han. Krusenstjerna Pahlen 6: 225 (1935). — särsk. [jfr t. wie so, hur så, varför] (†) i uttr. vi så, varför. Hwj så, sägher Herren Zebaoth: Therföre at mitt hws så ödhe ståår. Hag. 1: 9 (Bib. 1541). Säg, Abraham hwi så, tin Sara twiksamt ler? Hesselius FruentSp. 19 (c. 1710). Widegren 286 (1788).
2) (†) inledande indirekt frågesats; jfr VARFÖR I 2. Förwndrar oss ganska storlegha hwij i ecke togo wit thet bwdt wij eder bwdom i waaras. G1R 1: 168 (1523). Nu widare förer Flemmingen i sin schrifwelsze in orsaken, för hwi han och någre fleere icke äre kompne till Suderköpingz Rikzdagh. UrkFinlÖ II. 1: 82 (c. 1595). Men hwij iagh icke såsom andre .. henne haffwer låtit aff trycket uthgå, äre bland andre thesse orsaker till. Rondeletius 3 (1614). Gustaf förebar landets fattigdom til skäl, hwi han icke öfwersände den wanlige penninge-Summan. Celsius G1 1: 208 (1746). Du undrar, hvi i själarna det randas, / det vemodsdrag vår första ungdom bär. Vetterlund Sommar 33 (1911).
II. (†) ss. rel. adv.: varför (se d. o. II 2). Bertill i Nyby .. giorde sin excusation, hwij Oluff Carlson war af fogdenn borttagin, emoot lyfte och tilsägning. UppsDP 14/3 (1599). Många förtryck jag förfarit / både till sjös och i krig; hvi äfven mig detta må drabba. Johansson HomOd. 17: 285 (1845).
Spoiler title
Spoiler content