publicerad: 2017
VINSCH vin4ʃ, r. l. m.; best. -en; pl. -ar (GHT 9/2 1852, s. 4, osv.), äv. -er (AB 14/6 1850, s. 3, osv.).
Ordformer
(förr äv. w-, -ch, -sj)
Etymologi
[av eng. winch, vinsch, spole, trissa, av feng. wince, spole, trissa, till den rot som äv. föreligger i VINKA, v.1]
(i sht i fackspr.) (mindre) spel (se SPEL, sbst.3 1); vindspel; särsk. (i sht sjöt.) dels om (förr ofta ångdrivet) sådant på fartyg för lastning l. lossning o. d., dels om litet handdrivet spel på (segel)båt för sträckning l. inhalning o. d. av lina. AB 14/6 1850, s. 3. En s. k. donkey, eller serskild ångpanna för winscharne på däck. SydsvD 29/4 1870, s. 2. Dåliga winschar äro .. skuld till många olyckor. Särskilt beryktade för underhaltiga winschar äro Wilsonbåtarna. Tengdahl Hamnarb. 98 (1897). Vinschen gnäller och pustar, kättingar slamra, lårar och säckar dyka upp ur lastrummets djup. TurÅ 1910, s. 134. Vinscharna sänker sig över kolvagnarna, bökar i kolet, slukar en gigantisk munfull, höjer sig med hårt slutna käftar och vrider sig ut över de väntande fartygen. Boye Ast. 26 (1931). Bland vinscharna ovan masthuset skymtade Daniel Larsson utan blårock. Allansson ResHonduras 59 (1967). Hon fick skota hem. Det knarrade förväntansfullt i vinschen. Anderson Brev. 562 (2004). — jfr FÖRHALNINGS-, HAND-, MOTOR-VINSCH.
Ssgr (i sht i fackspr.): VINSCH-ANORDNING~020. särsk. mer l. mindre konkret; jfr anordning 1 a δ o. spel-anordning, sbst.1 SvD(A) 14/8 1907, s. 5. Vinschanordningarna äro .. kraftigt tilltagna med två lastvinschar och en bogservinsch samt med riggen konstruerad för 10 tons lyft. VFl. 1921, s. 42. —
-KEDJA. kedja i l. till vinsch. Under lastning af pitprops .. ombord å ångaren Vanadis råkade vinschkedjan brista. SD(A) 10/6 1899, s. 2. —
-LINA. lina i l. till vinsch; jfr spel-lina. DN 19/9 1884, s. 4. Stållinor för olika ändamål såsom räcken, .. bogserlinor samt vinsch- och kranlinor skola vara av seghärdad, galvaniserad ståltråd. SFS 1922, s. 321. —
-MAN. (mans)person som (yrkesmässigt) handhar vinsch. Arbetspersonalen vid en ordinär kabeltransportör utgöres af en vinchman, en eldare och maskinsmörjare. TT 1902, M. s. 148. —
-NOCK, äv. (numera mindre br.) -NOCKA. nock (se nock, sbst. 9) på vinsch; jfr -trumma o. spel-nock 1. Kalmar 3/9 1870, s. 2. Förskeppets förtöjningar togos in, en matros lade sex törnar om fyrans vinschnock på styrbordssidan. Holmström Däck 169 (1927). —
-START. flygv. i fråga om glid- l. segelflygning: start med hjälp av vinsch (som ger flygplanet fart gm att dra det till sig). Hanna Reitsch utför konstflygning med segelflygplan .. Dels start genom bogsering efter motorflygplan, dels vinschstart. DN(A) 23/5 1936, s. 18. —
-TRUMMA. trumma (se trumma, sbst. 2 a) på vinsch; jfr -nock o. spel-trumma. Att kettingen, som ligger tätt efter botten och i allmänhet har slamm mellan länkarne .. får detta slamm med sig upp på vinchtrumman. TT 1897, Byggn. s. 31. —
-UTRUSTNING~020. utrustning bestående av vinsch. Moderna motorlastfartyg med elektrisk vinschutrustning. 2NF 38: 288 (1926).
Avledn.: VINSCHA, v. -ning. (i sht i fackspr.) förflytta (ngt) (upp l. ned) medelst vinsch; särsk. (o. i sht) i förb. med adv.(-uttr.) som anger riktning l. mål. l. resultat o. d. (särsk. ombord); äv. i abs. anv. Ballongen med platformen vinschades sakta upp i luften. GHT 1898, nr 97 A, s. 3. En ångbåt låg där och vinschade ombord saker och ting. Engström Häckl. 86 (1913). Den som vinschade kallades vinschman. Erixon SthmHamnarb. 68 (1949). jfr ned-, upp-vinscha.
Särsk. förb. (i sht i fackspr.): vinscha in. vinscha (ngt) så att det kommer in (ngnstans). Det händer .. ofta, då trawlen vinschas in, att en sten eller dylikt på sjöbottnen kommer hindrande emellan. TT 1900, Allm. s. 82.
vinscha ned l. ner. nedvinscha (ngt). Lastångaren .. låg vid storbryggan, vinschande ned tunna på tunna i sitt mörka lastrumsgap. Nycander Haf 74 (1898).
vinscha upp. uppvinscha (ngt). Man .. (skall) söka att vinscha upp kanonen till vattenytan. GbgAB 15/10 1892, s. 3.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content