SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2017  
VISSNA vis3na2, v. -ade ((†) pr. sg. -er Fernander Theatr. 268 (1695)). vbalsbst. -AD (numera mindre br., Frese Sedel. 70 (1726), Östergren (1968)), -ANDE, -ING (numera mindre br., Atterbom Lyr. 3: 32 (1812), Östergren (1968)); förr äv. VISSNAS, v. dep. -ades.
Ordformer
(vijsn- (w-, -ss-) 1578c. 1700. visn- (w-) 15261915 (: visnepolitiken). vissn- (hv-, w-, -sz-) 1640 osv. widsn- c. 1712; -a 1541 osv. -as c. 16701673)
Etymologi
[fsv. visna; jfr fd., d. visne, fvn. visna, fht. wesennēn, feng. wisnian (eng. wizen); avledn. av VISSEN. — Jfr FÖRVISSNA, VISTNA]
1) om växtlighet l. (del l. frukt av) växt: brytas ner l. förtorka (på grund av vatten- l. näringsbrist l. ålder o. d.); äv.: blomma ut l. fälla sina blad, dö; ss. vbalsbst. -ad l. -ing i sht förr äv. om tillståndet l. förhållandet att vara vissen; jfr FÖRVISSNA 1, VISTNA. Gräsit är wisnat. 1Petr. 1: 24 (NT 1526). Skaalet håller fuchtigheeten eller wetskan qwar, att äple ey wijsnar och borttorkas. Bullernæsius Lögn. 308 (1619). En skiön Lilia som mit på fältet uti roten af den hwassa plogen är afskuren, wisznar och kan ey mer hålla sig uprätt. Ehrenadler Tel. 181 (1723). Stielken och bladen af wicken jemte de öfwersta blommorne, som än icke framvuxit til skidor, bibehållas .. utan wisnad, i des naturliga lynne. Gadd Landtsk. 2: 422 (1775). Sedan frömjöl öfverförts till märkena, börja foder- och kronbladen samt ståndarne .. att vissna och affalla slutligen. Forssell InlBot. 4 (1888). Resultatet af larvernas gnagningar blir slutligen, att bladen sloka och vissna. Tullgren Skadeins. 99 (1906). Ljungen, vars mörkt rosenröda småblomster nu i sin vissning ljusnat till blekskärt. Uppström StorM 35 (1919). — jfr AV-, BORT-, NED-, SKINN-VISSNA o. HALV-, O-VISSNAD.
2) om person l. organ l. (del av) kropp: (på grund av ålder l. sjukdom) förlora fysisk (l. andlig) kraft l. spänst, bli kraft- l. orkeslös; äv. dels: förlora normal funktionsförmåga, dels: mista normal form l. normalt utseende, skrumpna l. sjunka in; förtorka (se FÖRTORKA, v.2 I 2 c); förr äv. ss. dep., i sht om kropp: förmultna; jfr FÖRVISSNA 2, VISTNA. Manne(n) som then wisnadha handen haffde. Mark. 3: 3 (NT 1526). Wår Krop måst neer i Jorden, / Af hwilken han är worden, / Ok wisnas i en Graf. Lucidor (SVS) 302 (c. 1670; uppl. 1997). Om jag ej eder vård, er nåd, er ömhet njutit, / En ödslig natt mit lif i evig dvala slutit, / Om jag må kalla lif et vissnadt hjertas slag. Kellgren (SVS) 1: 190 (1777). Hvad jag gjort mot er, det har jag ångrat, så att .. jag har gulnat och vissnat till kropp och själ. Bremer Nina 815 (1835). En liflig rodnad färgade .. (gummans) vissnade kinder. Topelius Fält. 2: 192 (1856). Det var .. som hon, trots sina vissnade ögon, kunde se allt hvad vi gjorde. Böttiger 6: 39 (c. 1875). (Bondkvinnan) var snart fyrtio och hade redan börjat vissna. Hellström Storm 71 (1935). — jfr AV-, BORT-VISSNA o. HALV-VISSNAD.
3) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. av 1, 2; särsk. om känsla l. sinnesstämning o. d.: försvinna l. gå förbi l. ta slut. Kärleken wisznar intet. Grubb 437 (1665). Jag har sett .. huru deras barnafröjd vissnat och dött. Wetterbergh Selln. 104 (1853). Vemodsfulla dikter om lifvets intighet, om ungdomsdrömmar som vissnat och förhoppningar som bleknat. Lundegård Prins. 77 (1889). Bergen vissna, himlen gulnar likt hö. Aspenström Hund. 16 (1954).
Särsk. förb.: VISSNA AV10 4. (numera bl. tillf.) till 13: vissna bort l. dö. Af lika glans wid alla stunder, / Til desz Hon wisznad’ aldels af. Nordenflycht QT 174647, s. 98. jfr avvissna.
VISSNA BORT10 4. jfr bortvissna o. vissna av. Schroderus Dict. 258 (c. 1635; utan angiven bet.).
1) till 1: fullständigt vissna (o. försvinna l. bli oduglig l. oanvändbar). Gräset wäxer, wijsnar bort. Lucidor (SVS) 207 (c. 1670; uppl. 1997). (Maskarna har) skadat åkren, i ty somlige af dem bitit roten på säden tvärt af, så at säden torkat och vissnat bårt. Kalm VgBah. 72 (1746). Trädet lövas av och hela grenar vissnar bort. SDS 4/7 2000, s. C5.
2) till 2: förtvina; om person äv.: tyna bort. Handen .. wissnade bort, såsom hadhe hon warit wriden. BtFinlH 2: 323 (1670). Friherrinnan reste inte, hon vissnade bort mer och mer. Hedenstierna FruW 147 (1890). (Filmen) blev mycket .. omdiskuterad. I långsamma sekvenser visar kameran hur mammans kropp vissnar bort och slutligen tar sitt sista andetag. GbgP 17/5 2002, s. 47.
3) till 3. Skogekär Bärgbo Klag. C 1 b (1658). Nu vissnar massans skönhetssinne bort. Almqvist Fattigd. 10 (1838). Han stelnade i sin förhärdelse, hela hans förhållande till Gud vissnade bort. Böök 4Sekl. 238 (1928).
VISSNA NED10 4 l. NER4. till 13: fullständigt vissna; numera i sht till 1. Tegnér (TegnS) 4: 142 (1821). Sinnet för linjer, form och färg vissnar gradvis ned. DN 18/8 1929, Söndagsbil. s. 3. Också på de mest gynnade platserna tycks .. hösten komma och växterna vissna ned ungefär samtidigt som på det övriga kalfjället. Selander LevLandsk. 76 (1955). jfr nedvissna.
Ssgr: A: (3) VISSNE-POLITIK. [efter d. visnepolitik] (†) om politik (se politik, sbst. 2) som mister sin kraft l. blir till intet på grund av (lagstiftande församlings) förhalning l. motarbetande av lagt förslag o. d. LdVBl. 1885, nr 131, s. 3. Jag (dvs. statsminister A. Lindman) måste .. uttrycka min glädje öfver, att vi icke hamnat i en ofruktbar visnepolitik och att Andra kammarens vänsterpartier visat sig bedöma de framkomna frågorna sakligt och utan politiska skygglappar. Kalmar 14/4 1909, s. 3. Holm BevO 366 (1960).
(1) -SJUKA. benämning på hos växt förekommande sjukdom vanl. orsakad av parasitsvamp som hindrar vatten- l. näringstillförsel. BotN 1918, s. 64. Svagheten med ympade plantor är att de kan angripas av vissnesjuka, där förädlingsstället angrips av en svampsjukdom som är svårbekämpad, eftersom kärlen inne i växten angrips. Sydsv. 13/6 2007, s. 11.
B: (1) VISSNINGS-GRÄNS. (i fackspr.) gräns (se d. o. 2) för fukthalt i jord under vilken växt börjar vissna. Vattenbrist utöver ”vissningsgränsen” klarar de högre växterna bara mycket korta tider. BokNat. Liv. 107 (1951).
Avledn.: -VISSNELIG, adj. till 1, ss. senare led i ssgn o-vissnelig.
Spoiler title
Spoiler content