publicerad: 1953
POLITIK pω1liti4k l. pωl1-, äv. pol1-, r. l. f. ((†) m. Lindforss (1824), Sehlstedt 1: 135 (1861)); best. -en; förr äv. POLITIKA, r. l. f.; best. -an; pl. (i bet. 5) -or. Anm. I ä. tid användes ordet med lat. form o. böjning. Lagförsl. 73 (c. 1609: Politicam, ack.; i bet. 1).
Ordformer
(-ik (-c, -q) 1707 osv. -ika (-c-) 1729—1790. -ique (-iqve) 1680—1797)
Etymologi
[jfr t. politik, eng. politics, pl., fr. politique, mlat. politica, f. sg. l. n. pl.; ytterst av gr. τὰ πολιτικά, n. pl., statslära, statsärenden, resp. πολιτική, statskonst, till πολιτικός, medborgerlig, till πολίτης, medborgare, avledn. av πόλις, stad, stat (jfr POLITI)]
1) (numera föga br.) kunskap l. insikt i vad som angår statens styrelse l. offentliga angelägenheter o. dyl. l. i hur en stat bör styras (enligt olika filosofiska grundsatser o. d.), statskonst; särsk. om klokhet l. skicklighet (i handläggandet l. planerandet av statens inre l. yttre angelägenheter) som utmärker en (god l. stor) statsman, statsmannakonst, statsmannaklokhet; i sht förr äv.: vetenskap(en) l. lära(n) om statslivet, statskunskap, statsvetenskap. Brask Pufendorf Hist. 388 (1680). Professors-beställning .. uti historien, politiquen, physiquen eller matematiquen. 2RARP 16: 452 (1747). Det har kostat Republiken (dvs. Holland) mycken politique, at hittils bibehålla neutraliteten. SvMerc. 1763, s. 713. Politikens grundsattser äro andra än moralens. VexiöBl. 1826, nr 33, s. 2. Vårt land (har) icke .. någon modernt vetenskaplig politik (statskunskap). Kjellén SvGeogr. 23 (1900). — jfr GEOPOLITIK.
Anm. till 1. Ordet användes i den gr.-lat. gen.-formen politices -i4tises i uttr. politices studerande o. politices magister (vanl. förk. pol. stud. o. pol. mag. l. PM) ss. beteckning för person som studerar för l. har avlagt statsvetenskaplig examen. UNT 1933, nr 138, s. 4. SDS 1953, nr 156, s. 3 (: pol. stud.).
2) sammanfattande beteckning för synpunkter l. åsikter l. diskussioner l. ärenden l. åtgärder o. d. som angå det offentliga livet (i stat l. kommun) l. som röra förhållandet mellan olika partier l. intressegrupper i en stat l. en kommun l. mellan olika stater l. grupper av stater o. d.; ofta allmännare: offentliga angelägenheter, statsangelägenheter; jfr 3. Tala (diskutera) politik. Hålla sig utanför politiken. Det gick politik i frågan, frågans behandling påvärkades av att (ovidkommande) politiska synpunkter lades på den. Schönberg Bref 2: 330 (1778). Man glömmer att de störrsta Trolösheter ursägtas, då de skylas med benämning af Politik. VexiöBl. 1812, nr 13, s. 2. Politiken eger det afgörande ordet vid beslutet om krig eller fred. Tingsten AnvTakt. 8 (1887). Att bekänna färg i politiken är stundom ganska besvärligt. Edström Mossgrönt 8 (1950). — jfr AGRAR-, ALLIANS-, BEFOLKNINGS-, DAGS-, FREDS-, FÖRHALNINGS-, HANDELS-, IDÉ-, INRIKES-, JORD-, JÄMVIKTS-, KLASS-, KOMMUNAL-, KONJUNKTUR-, KONST-, KRIGS-, KULTUR-, LÖNE-, MAKT-, MILITÄR-, NEUTRALITETS-, NÅLSTYNGS-, NÄRINGS-, PARTI-, REAL-, REGERINGS-, RIKSDAGS-, SKRÄMSEL-, SOCIAL-, SOCKEN-, SPRÅK-, STOR-, STORMAKTS-, STRUTS-, TULL-, VÄRLDS-, ÄVENTYRS-POLITIK m. fl. — särsk. (†) i uttr. göra politik, diskutera (kannstöpa om) politiska frågor. Sturzen-Becker 6: 149 (1868).
3) princip l. system av principer l. metod l. plan o. d. som en regent l. en statsman l. en regering o. d. följer l. går efter vid sin behandling av olika regeringsärenden o. dyl. l. som ett parti l. en politiker följer för att uppnå sina mål l. förvärkliga sitt program o. d.; äv. om (på dylik princip osv. grundad) värksamhet som en regent osv. utövar för att utveckla en stats inre förhållanden (dess ekonomi l. handel l. näringsliv l. kulturliv l. sociala förhållanden o. d.) l. dess relationer till främmande makter i en viss riktning l. om dylik värksamhet utövad l. önskad av ett parti l. en politiker osv.; jfr 2. Regeringens politik framlades i ett programuttalande av statsministern. Partiets kulturella och sociala politik diskuterades ivrigt. Han förde en målmedveten politik för att bevara landets neutralitet. Spegel Dagb. 51 (1680). En sund Moral öfverträffar altid en falsk och blodtorstig Politique. Posten 1769, s. 487. (Drottning Victorias) politik var, från engelsk synpunkt sett, både värdig och klok. Hagberg VärldB 41 (1927). Den ekonomiska politiken, d. v. s. strävandena att ändra det ekonomiska tillståndet. Heckscher SvEkonH 1: 12 (1935). SvD(B) 1945, nr 44, s. 4. — jfr FINANS-, FÖRSVARS-, HÖGER-, SKATTE-, SKOL-, UTRIKES-POLITIK m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. vara av god politik, om åtgärd o. d.: vara politiskt klok. Liljecrona RiksdKul. 384 (1840).
b) (†) i utvidgad anv., om redogörelse för politiska förhållanden o. d. (Prinsessan) har säkert berättat en djup politik om alla de hof hon genomfarit. JGOxenstierna (1788) i MoB 1: 101.
4) i allmännare anv.: plan l. metod för ngns handlande, handlingssätt, tillvägagångssätt; äv. övergående i bet.: klokt l. utspekulerat handlingssätt, (klok) taktik. God (dålig) politik, klokt (resp. oklokt) handlingssätt l. uppträdande. VDAkt. 1707, nr 664. Användes ladugårdsgödsel till mossar, vore det den bästa politiken att som bigödsling använda .. fosforsyra. MosskT 1890, s. 354. — jfr PRIS-POLITIK. — särsk.
a) (tillf.) i uttr. göra politik i ngt, planmässigt l. metodiskt arbeta på att erhålla ngt. Ingen skulle kunna anklaga honom för att göra politik i elevgunst. Blomberg LandLåg. 35 (1930).
b) (†) i uttr. (handla l. göra ngt) av politik, av (klok l. slug) beräkning. Medelmåttan borde göra af ren politik hvad han ofta gör af nödvändighet: insvepa sig i mörker. Kellgren (SVS) 5: 264 (1793). (K. X G.) bärgade .. af politique innom sig harmen att hafva trodt (Korfitz Ulfelt). HSH 9: 136 (c. 1800). Sundén (1888).
5) (†) bok vari meddelas kunskaper l. upplysningar om politik (i bet. 1, 2). SvMerc. 1764, s. 176. SvMag. 1766, s. 534.
Ssgr (till 2): POLITIK-FRI. (tillf.) om person: som står utanför politiska grupper l. partier. Reuterswärd Minn. 129 (1922). —
Spoiler title
Spoiler content