SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2019  
VÄSTGÖTE väʃ3øt2e äv. väs3t~jø2te, m.//ig.; best. -en; pl. -ar (äv. att hänföra till sg. västgöt, OPetri Kr. 30 (c. 1540) osv.) ((†) -er (äv. att hänföra till sg. västgöt) Stiernhielm WgL Föret. 1 (1663), Uppström GotBidr. 1 (1868)); förr äv. VÄSTGÖT.
Ordformer
(ves- (w-) 15211771 (: wesgjöts Bordtäcke). vest- (w-) 15221895. väs- (w-) 1563 (: wäsgiöte knnechternne)1659 (: wäsgöthe Benkedyna). väskötta- i ssg 1710 (: Väskötta Dahls Regemente). väst- (w-) 1612 osv. wess- 15431706 (: Wessgiöte Täcken). wester- c. 1540. wäsköthe- i ssg 1659 (: wäsköthe täcke). wäss- (-sz-) 1636 (: Wässgiot Ost)1717 (: Wässgiöta bord täcke). wäster- 1650 (: wästergiötha lerofft). wästre- c. 1630. -giot- (-ht-) i ssgr 1636 (: Wässgiot Ost)1675 (: Westgiohtwahr). -giött- i ssg 1650 (: wästgiöttknÿffwar). -gjote- i ssg 1741 (: wästgjotewäf). -gjöts- i ssgr 1771 (: westgjöts tyg). -goth 1642. -gotte- i ssgr 1576 (: Wessgotte Oster). -göt (-th-) 15221642. -göt- (-gi-, -gj-, -th-) i ssgr 1674 (: Wästgiöt åkläde)1930 (: västgötvadmal). -göte (-gi-, -the) 1525 osv. -götte (-gi-, -tthe) 15431687 (: WästgiötteDrengen). -iöta- i ssg 1695 (: westiöta wääf; möjl. fel för westgiöta wääf))
Etymologi
[fsv. västgöte; ssg av VÄST, adv. osv., o. GÖTE, sbst.1, l. avledn. av landskapsnamnet VÄSTERGÖTLAND. — Jfr VÄSTGÖTSK]
1) person som bor i l. kommer från Västergötland; förr särsk. dels ss. tillnamn, dels (i pl.) om (soldater vid) regemente från Västergötland (jfr -KNEKT); ss. förled i ssgr äv. ss. beteckning för ngt som finns i l. kommer från l. utmärker Västergötland: västgötsk; jfr 2. P(er) ski(n)n(er)e Vesg(öt)e. SthmSkotteb. 3: 180 (1521). Ja, thetta är aff dagelighe Förfarenheten til at see .. Vplänningar och Dalkarlar, Ångermän och Westgothar, etc. huru åtskilligt wäsend och maneer hoos them är. Palmchron SundhSp. 20 (1642). Efter några dagar ankom ett Swenskt Infanterie-Regemente, som tillika med West-götharna blefwo i Förstaden inlagde. Nordberg C12 1: 431 (1740). Jag hade på spektorens målföre hört, att han var västgöte. Landsm. XIII. 10: 75 (1894). Föräldrarna blev aldrig riktiga stockholmare utan umgicks helst med andra västgötar i förskingringen. SDS 16/8 2000, s. A4. — jfr OXE-VÄSTGÖTE.
2) [eg. specialanv. av 1] (förr) om gårdfarihandlare från Västergötland, västgötaknalle; särsk. med klandrande bibet. Affbetallt een westgiöte som Sahl: moder hafwer borgat lärefft utaf. BoupptSthm 1669, s. 238, Bil. Att aldrig utländska varor inkommo i landet, särdeles att de så kallade Westgöthar förbödos der med kringstryka i husen. KulturbVg. 2: 151 (1793). I en Ort der kjöpa och sälja är en Owane, som de wandrande Wästgötarne bland andra Odygder infört. VexiöBl. 1813, nr 13, s. 2. — jfr SKÅL-VÄSTGÖTE.
3) [anv. beror på felaktig identifiering av visigoter med västgötar (i bet. 1)] (†) visigot (jfr VÄST-GOT); i pl. äv. om folkstammen; jfr GÖT, sbst.1 2, 4. Tesse Göthar som först wore i Walskeland och bliffue så besittiandes i Hispanien, the kallades Vestgöthar. OPetri Kr. 30 (c. 1540). Ibland Wästgötharnar war en förnämbligh Slächt, Balthi aff the gambla kallat. Tempeus Messenius 3 (1612). Wästgötha Lagen .. (som), sedan Christendomen är blifwin införd, til en stoor deel måst wara förandrat. Thet jämwäl all annor Lagh, såsom Wästgöthernes i Spanien .. wederfarit är. Stiernhielm WgL Föret. 1 (1663). Björkman (1889).
Ssgr: A (†): VÄSTGÖT-LÄRFT, -OST, -TYG, -VAR, se B. —
-ÅKLÄDE, se C.
B: (1) VÄSTGÖTA-ALLMOGE~020. (västgöta- c. 1753 osv. västgöte- 16221750) (numera i sht om ä. förh.) om allmoge (se d. o. 4) i l. från Västergötland; i sht i sg. best. Westgöthe Almogen wil icke falla Kon. Gustaff ifrå. Tegel G1 1: Ff 1 b (1622).
(1, 2) -BAND. (västgöta- 1722 osv. västgöte- 16741771) (förr) (garnerings)band (av västgötatyg) sålt av västgötaknalle. BoupptSthm 1674, s. 554 a, Bil. Pavillon Sparlakan .. (med) frisur kring Tak Rahmen .. (o.) Wästgöteband under frisuren. HusgKamRSthm 1722, s. 166.
(1) -BONDE. (västgöta- 1826 osv. västgöte- 1612) västgötsk bonde. En hop Wästgiöte bönder .. rymde sin kos. Tegel E14 108 (1612).
(1, 2) -BORDTÄCKE. (västgöta- 17171732. västgöte- 16521754. västgöts- 1771) (†) västgötatäcke i form av bordsduk; jfr -tyg. BoupptSthm 25/5 1652. Ett bord med Skruflåda, Därpå ett Wässgiöta bord täcke. Beskow Bruksherrg. 61 (cit. fr. 1717). BoupptRasbo 1771.
(1) -BULLER. hist. om västgötaherrarnas uppror (se -herre); i sht i sg. best.; jfr buller 6. Ture Bjelke, som deltog i Westgötabullret mot Gustaf Wasa. Fryxell Ber. 4: 68 (1830).
(1) -DIALEKT. dialekt som talas i l. är typisk för Västergötland, västgötska. AB 22/12 1846, s. 6. Det var vid något tillfälle under en måltid som vi pratade om kyckling, och med hans sköna västgötadialekt blev det ”Köckling”. VetlandaP 17/11 2017, 2: 8.
(1, 2) -DRÄLL. (västgöta- 1888 osv. västgöte- 1667) (förr) dräll som (tillverkats i l. var kännetecknande för Västergötland o.) såldes av västgötaknalle; jfr -tyg. BoupptSthm 8/11 1667. Dukar och servietter .. av hemspunnet lin, med spåntaks- och brädspelsmönster, av västgötadräll eller andra enklare slag. SErikÅb. 1939, s. 53.
(1) -HANDLANDE. (västgöta- 1815 osv. västgöte- 18201892) (förr) västgötaknalle; jfr handlande, sbst.1 BoupptVäxjö 1815. Af vestgötehandlande och främmande handtverkare har marknaden varit mindre besökt. AB 11/2 1868, s. 4.
(1) -HERRE. (västgöta- 1860 osv. västgöte- 1561) särsk. (hist.) i uttr. västgötaherrarnas uppror, om uppror mot Gustav Vasa som utbröt i Västergötland o. delar av Småland o. Östergötland år 1529 i avsikt (bl. a.) att förhindra reformationens genomförande; jfr -buller. Svart G1 142 (1561). (Måns Bryntesson Lilliehök) avrättades .. för delaktighet i Västgötaherrarnas uppror. GbgP 15/1 1997, s. 6.
(1, 2) -KLIMAX. (västgöta- 1888 osv. västgöte- 1848) [trol. med anspelning på uppfattningen att västgötaknallar som försäljningsmetod brukade begära ett högt pris för en vara men sedan acceptera försäljning av densamma till ett betydligt lägre pris] om förhållandet att vid en uppbyggd förväntning mötas av en besvikelse l. ett iögonfallande sämre l. lägre utfall, antiklimax; särsk. (o. urspr.) i fråga om retorisk figur (med komisk effekt). Ack – sade han – om jag hade ett lass med guld, perlor och ädla stenar .. Derpå teg han några ögonblick, suckade .. och sade: ack, om jag hade ett par hundrade riksdaler! Åter uppstod en paus, hvarefter jag hörde .. : ack, om jag hade litet ost och bröd! Denna klimax eller – rättare sagdt – vestgöthe-klimax roade mig betydligt. Palmær Lustr. 87 (1848). Lärarutbildningskommitténs betänkande var en unik möjlighet att .. (sluta skylla problemen i skolan på lärarna). Men den blev en västgötaklimax. DN 11/8 1999, s. A4.
(1) -KNALLE. (förr) gårdfarihandlare från (Sjuhäradsbygden i) Västergötland (som handlade med textilier och kramvaror o. d.); jfr knalle, sbst.1 2, o. -handlande o. skål-knalle, västgöte 2. Topelius (SLS) 7: 1397 (1867). Västgötaknallen är en sedan ungefär en mansålder tillbaka försvunnen folktyp. SvD(A) 9/1 1927, Söndagsbil. s. 4. Med varupackor på ryggen .. vandrade västgötaknallen land och rike kring. SvFolket 6: 175 (1938).
(1) -KNEKT. (västgöta- 1841 osv. västgöte- 15631590) (förr) knekt (se d. o. 2 a) tillhörande avdelning från Västergötland; i sht i pl. ArkliR 1560, avd. 8 (1563). Torstenn wäsgiöte höffwidzmann för enn Feniche wäsgiöte knnechter. ArkliR 1560, avd. 2 (1564).
(1, 2) -LÄRFT. (västgöt- 1762. västgöta- 1650 osv. västgöte- 15731871) (förr) lärft som (tillverkats i l. var kännetecknande för Västergötland o.) såldes av västgötaknalle; jfr -tyg. RA I. 2: 461 (1573). 1 Ny Skiorta aff wästgiötha lerefft. BoupptSthm 1650.
(1) -MIL. (västgöta- 1936 osv. västgöte- 1645) (förr) benämning på längdmått (av varierande storlek) som användes i Västergötland; jfr mil, sbst.1 (c α). Dher jagh nu .. skulle marchera mädh recreuten härifrån .. vore dät 14 västgiöthemijler. OxBr. 9: 637 (1645).
(1) -OST. (västgöt- 1636. västgöta- 1613 osv. västgöte- 15391828) om slag av lagrad hårdost, tillverkad i Västergötland. G1R 12: 249 (1539). Man .. (finner) ingen som Wästgötte Oosten öfwergår. Palmchron SundhSp. 91 (1642).
(1) -PLOG. (förr) plog av en i Västergötland använd typ. Kalm Resa 1: 4 (1753).
(1) -PRÄST. (västgöta- 1725 osv. västgöte- 15931594) (numera bl. tillf.) västgötsk präst. Then westgiöthe presten Her Lartz wardt af wist efter han icke wille ahngifue sin saak vthi almennelige Synodo. UppsDP 28/6 1593.
(1, 2) -RYA, förr äv. -RÖJA. (västgöta- 1799 osv. västgöte- 16731759. västgöts- 1771) (förr) rya (se rya, sbst.4 1) som (tillverkats i l. var kännetecknande för Västergötland o.) såldes av västgötaknalle; jfr -tyg. 1. wästgöthe Rya medh Nopper. BoupptSthm 1673, s. 284 a.
(1, 2) -SKÅL. (västgöta- 1937 osv. västgöte- 1678) (förr) (svarvad) skål (tillverkad i Västergötland o.) såld av västgötaknalle. BoupptSthm 1678, s. 887 a. Ehn röd wästgiöte Skåhl. BoupptRasbo 1706.
(1) -SPETS. (individ av) en från Västergötland härstammande hundras med korta ben o. vanl. grå päls (urspr. använd ss. vallhund); jfr spets, sbst.5 SvD(A) 5/8 1942, s. 11. På Västgötaslätten vallades boskap sedan urminnes tider av en liten lågställd spetshund, nu officiellt kallad västgötaspetsen. SDS 19/1 1985, s. 22.
(1, 2) -TAPET. (västgöta- 1682. västgöte- 16721700) (†) om (västgötatäcke i form av) väggbonad såld av västgötaknalle; jfr tapet 1 o. -tyg. BoupptSthm 1672, s. 908 a. (Hörnkammaren är) klädd med gamla randiga Wästgiöte Tapeter. Trolle-Bonde Hesselby 115 (i handl. fr. 1700).
(1, 2) -TYG. (västgöt- 17061732. västgöta- 1732 osv. västgöte- 16761945. västgöts- 1771) (förr) (linne- l. ylle)tyg som (tillverkats i Västergötland o.) såldes av västgötaknalle; jfr -band, -bordtäcke, -dräll, -lärft, -rya, -tapet, -täcke, -var, -väv o. borås-tyg, västgöte-kjortel, västgöte-åkläde. BoupptSthm 1676, s. 1019 a, Bil. Klädren (under Lapplandsresan) voro altså en liten råck af västgötatyg, utan fåller med små uppslag och krage af sjag. Linné Ungd. 2: 3 (1732). Bordtäcke af randigt Wästgiöte Tÿg. HusgKamRSthm 175253, s. 1236.
(1, 2) -TÄCKE. (västgöta- 1699 osv. västgöte- 16591799) (förr) om vävnad (av lin l. ull i opphämta) som såldes av västgötaknalle (o. som tillverkats i l. var kännetecknande för Västergötland) o. vanl. användes i prydnadssyfte (ss. bordsduk l. väggprydnad o. d.); jfr -bordtäcke, -tyg, -väv. Brokot wäsköthe täcke, slethet. BoupptSthm 23/2 1659. Wästgiöte Täcke på wäggen. BoupptSthm 1678, s. 953 a.
(1, 2) -VAR. (västgöt- 1672. västgöta- 1753. västgöte- 16591772) (†) (tyg till) bolstervar (tillverkat i l. kännetecknande för Västergötland o.) sålt av västgötaknalle; jfr -tyg. BoupptSthm 4/3 1659. Långbolster med blått och hwitt wästgöte war. BoupptRasbo 1756. HusgKamRSthm 1772, s. 631.
(1, 2) -VÄV. (västgöta- 1695 osv. västgöte- 16761741) (förr) jfr -tyg, -täcke. KlädkamRSthm 1676 A, s. 315. Ett par örngåtz-war af westiöta wääf. Nordström o. Dahlander ÖrebroSl. 147 (i handl. fr. 1695).
C (numera bl. tillf.): VÄSTGÖTE-ALLMOGE, -BAND, -BONDE, -BORDTÄCKE, -DRÄLL, -HANDLANDE, -HERRE, se B. —
(1, 2) -KJORTEL. (†) kjol (av västgötatyg) såld av västgötaknalle. BoupptSthm 1685, s. 1220 b. PH 6: 4372 (1756).
-KLIMAX, -KNEKT, -LÄRFT, -MIL, -OST, -PRÄST, -RYA, -SKÅL, -TAPET, -TYG, -TÄCKE, -VAR, -VÄV, se B. —
(1, 2) -ÅKLÄDE. (västgöt- 1674. västgöte- 16591756) (†) sängtäcke (av västgötatyg) sålt av västgötaknalle. BoupptSthm 4/3 1659. PH 6: 4399 (1756).
D (†): VÄSTGÖTS-BORDTÄCKE, -RYA, -TYG, se B.
Spoiler title
Spoiler content