SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1902  
BEHJULAD bejɯ4lad l. 032, p. adj.
Etymologi
[af BE- II 1 d o. HJUL]
(skämts., tillfällig bildning) försedd med hjul. Fjorton mulåsnor, spända två och två framför vår behjulade koloss. Nyblom Bilder 16 (1864). — jfr STARK-BEHJULAD.
Spoiler title
Spoiler content