EU- äv1- l. (i södra Sv.) ä͡u1-, prefix.
Etymologi
[av gr. εὐ-, av εὖ, godt, väl. I förbindelse med ett substantiviskt ord tillägger prefixet detta god kvalitet (jfr EUFEMISM, EUFONI), i förbindelse med ett verbalt angiver det att ngt utföres väl (jfr EUKALYPTUS) l. sker med lätthet (jfr EURIT)]
prefix i ett antal efter gr. l. av gr. språkelement bildade ord.
