publicerad: 1926
FÖDELSE fø3delse2, r. l. f. ((†) m. Sahlstedt (1773), ÖoL (1852)); best. -en; pl. (i bet. 2, numera i sht statist.) -er (utan pl. Sundén (1885), Auerbach (1908)).
Ordformer
(-els(s)e 1526 osv. -il(s)se 1526—1551 (: födilssetijdh))
b) konkret: näring; jfr FÖDSEL 1 b α. (Att bada) effter måltijdh giffuer .. kroppen wedsko oc födhelse. BOlavi 183 b (1578). IErici Colerus 1: 183 (c. 1645).
2) till FÖDA, v. II 1: förhållande(t) att ngn födes l. att ngn föder barn l. unge (ungar). Muræus Arndt 1: 9 (1647). Til en naturlig födelse hörer icke mer, än sielfva lifvets meddelande. Nohrborg 614 (c. 1765). Folkstockens ökning genom födelser. Forssell i SAH 58: 350 (1882). De oäkta födelserna. Flodström SvFolk 143 (1918). — jfr BARNA-, JUNGFRU-, NY-, PÅNYTT-, SJÄLV-, ÅTER-FÖDELSE. — särsk.
a) (†) med tanke (företrädesvis) på den födande: barnsbörd. Otijdigh födelse. Månsson Åderlåt. 52 (1642). Hoorn Jordg. 1: 13 (1697). — särsk.
α) med genitivbestämning angivande den födande. Elimæus ALonicer A 4 b (1613). Rachels Födhelse .. haffuer warit henne beswärligh. NJacobi ENilsd:r B 4 a (1623).
b) med tanke (företrädesvis) på den födde. Monga skola fröghdas aff .. (Johannes) födhilse. Luk. 1: 14 (NT 1526). Vårt öpne bref .. som .. schrifvidt är .. åren effter Christi födelse itt tusendh femhundrede sextie otthe. RA 2: 183 (1568). Byn var .. det större hemmet, i vilket medlemmarna från födelsen kände sig hemma. Nilsson FestdVard. 69 (1925). — särsk.
α) (†) medfödd natur, medfödt anlag. Til vältalighet .. fordras födelse och konst. OCelsius PVetA 1768, s. 9.
c) bildl., i uttr. ny l. andlig födelse, om uppkomsten av nytt liv i religiöst avseende; jfr FÖDA, v. II 2. Effter hans barmhertugheet giorde han oss salugha, genom then nyia födhelsens baadh. Tit. 3: 5 (NT 1526). Then andeliga födelsen. Swedberg SabbRo 285 (1701, 1710). Göransson UndersRel. 1: 197 (1904).
d) bildl.: uppkomst, tillkomst, början; jfr FÖDA, v. II 3 a. (Jag ämnade) låta det (dvs. skriften) uti Födelsen qwäfjas. Hoorn Jordg. 1: Dedik. 4 (1697). Födelsen af en ny tid. Strinnholm Hist. 3: 890 (1848). Så dödar gudaktigheten i sjelfva födelsen allt otidigt begär till vinning. Rudin 1Evigh. 2: 35 (1870, 1878).
3) (†) till FÖDA, v. II 1, konkret, = FÖDSEL 3. När barnen äro kommen till födhelsen och ingen macht är til at födha. Jes. 37: 3 (Bib. 1541; Bib. 1917: födseln).
4) (†) till FÖDA, v. II 1, konkret: vad som framfödts, foster: jfr FÖDSEL 4, FÖDSLA 4. Then wanskapeligh födelsse som I scriffue vm. GR 18: 223 (1547). — jfr MISS-FÖDELSE.
5) (†) till FÖDA, v. II 1, närmande sig bet.: släktled, generation. Nehrman InlJurCiv. 180 (1729). Thenna skyldskapen räknas ledevis, eller efter födelserna: så många födelser emillan then döda och arfvingen fins, så många leder är them emillan. Dens. Ärfdab. 6 (1752).
6) (†) till FÖDA, v. II 1, övergående i bet.: härstamning, härkomst, börd; jfr FÖDSEL 5. (Det är) underligt, at .. (Gustav II Adolf) med sådan födelse .. likväl vann et så mildt sinne. Dalin Hist. III. 2: 506 (1762).
Ssgr. Anm. 1:o Av nedan anförda ssgr äro ssgrna under D o. E bildade till FÖDSEL o. ssgrna under H till FÖDSLA, men numera anslutna till FÖDSEL, medan ssgrna under F o. G kunna hänföras såväl till FÖDSEL som till FÖDSLA. För överskådlighetens skull anföras alla dessa ssgstyper här. 2:o Rörande brukligheten av ssgstyperna födelse-, födsel- o. födslo- må följande nämnas. Typen födelse- är den oftast förekommande; i sht i ssgr till FÖDELSE 2 b är den numera så godt som ensamt rådande. I ssgr till FÖDELSE 2 a förekommer densamma däremot numera endast sällan. Typen födsel- är numera mindre vanlig. Den anträffas bl. a. numera ngn gg i vissa ssgr med fackspråklig prägel, t. ex. FÖDSEL-FREKVENS, -TAL, -ÖVERSKOTT (se nedan under B), ehuru mindre ofta än födelse-. I ssgr motsv. FÖDELSE 2 b förekommer den numera bl. ngn gg i vers. Typen födslo- förekommer numera i sht i ssgr motsv. FÖDELSE 2 a (se t. ex. FÖDSLO-ARBETE, -NÖD, -PINA, -SMÄRTA, -VÅNDA, -VÄRK); i ssgr motsv. FÖDELSE 2 b förekommer typen numera i sht i högre stil. Detta sammanhänger med att FÖDELSE numera icke förekommer i bet. 2 a, i vilken bet. i stället FÖDSEL användes, under det att FÖDELSE 2 b numera är vanligare än motsvarande bet. av FÖDSEL.
A (i vers, †): FÖDELS-DAG, -HEMMAN, se B.
B: (2) FÖDELSE-AKT. (födelse- 1887 osv. födsel- 1842) särsk.
b) bildl., till 2 c. Den inre födelseakt, hvarigenom människan blir en sann kristen. Göransson UndersRel. II. 2: 204 (1906).
(2 b) -ANDE. [övers. av lat. genius] (†) om skyddsande som ända från födelsen tänkes följa varje människa. Isogæus Segersk. 964 (c. 1700). —
(2 b) -ANNONS. —
-ARBETE, se H. —
(2) -BOK.
2) till 2 b: bok för antecknande av födda inom en församling; i officiellt spr. numera bl. i förb. födelse- och dopbok. SFS 1859, nr 64, s. 1. 2NF 15: 471 (1911). —
(2 b) -BREV. (födelse- 1715—1746. födelses- 1607) (†) intyg om tid o. plats m. m. för ngns födelse. Stiernman Com. 1: 517 (1607). Dähnert 13 (1746). —
(2 b) -BYGD. (födelse- 1752 osv. födelses- 1715. födsel- 1673—1835. födsle- 1625. födslo- 1744—1839) jfr -BY. VRP 17/1 1625, s. 121. bildl. VetAH 1750, s. 163. Sverige, Naturalhistoriens födslobygd. Polyfem I. 32: 2 (1810). —
(2 b) -DAG. (födels- c. 1800 (: Födels'dag; i vers). födelse- 1526 osv. födelses- 1635—1668. födsel- 1810—1899. födsels- c. 1800—1886. födsle- 1730. födslo- 1541—1890) [fsv. födslo dagher]
1) dag då ngn födes l. födts. Dödzens dagh (är) bätre än födhelsedaghen. Pred. 7: 2 (Bib. 1541). Mantalsboken skall för alla däri upptagna personer innehålla fullständiga uppgifter angående .. födelseår och födelsedag. SFS 1905, nr 64, s. 2. bildl. I fägring blomman lik på vårens födslodag. Lidner 1: 24 (1781).
2) årsdag(en) av ngns födelse. N. N:s femtionde födelsedag, vanl.: den dag då N. N. fyller 50 år. Herodes (gav) på hans födhilse dagh .. en afftonkost. Mark. 6: 21 (NT 1526). Nilsson FestdVard. 196 (1925). bildl. (Man) beslöt (i Norge) .. att fira .. (grundlagens) födelsedag såsom en allmän folkfest. Palmblad Norige 307 (1846). Vi fira i dag (dvs. pingstdagen) den christna kyrkans egentliga födelsedag. Melin Pred. 3: 40 (1852). —
-DAGS-ALBUM. till -DAG 2, = -DAGS-BOK. Fosterländskt födelsedags-album med poetisk text af .. svenska författare. (1882; boktitel). —
-DAGS-BOK. till -DAG 2: bok avsedd för inskrivning av namn o. födelsedata. Födelsedags-bok. (1883; boktitel). —
(2 b) -DATUM. datum för ngns födelse. —
-DEL, se H. —
(2 b) -FEST. (födelse- 1754 osv. födelses- 1711. födsel- 1817—1840. födsels- 1708. födslo- 1783) (numera bl. i högre stil) högtidlighet på årsdagen av ngns födelse. Brenner Dikt. 1: 36 (1708, 1713). Bergman GotlSkildr. 382 (1859, 1882). —
(2) -FREKVENS. (födelse- 1908 osv. födsel- 1898) statist. Fahlbeck Ad. 1: 406 (1898). Födelsefrekvensen (har) börjat hastigt aftaga. 2NF 34: 23 (1922). —
(2 b) -HEMMAN. (födels- 1712 (: födels'hemman; i vers). födelse- 1713) (numera bl. tillf.) fädernehemman. ÖB 18 (1712). Per Jonsson Damp .. haf(ve)r (ännu) sitt tillhåld, i födelsse hemmanet Södra Dampemåla. VDAkt. 1713, nr 80. —
(2 b) -HÖGTID~20, äv. ~02. [fsv. födslo höghtidh] (numera bl. ngn gg i högre stil) = -FEST. Fernander Theatr. 50 (1695). Franzén Pred. 1: 21 (1841). —
-KRAFT, se H. —
(2 b) -LAND. (födelse- 1716 osv. födsle- 1621. födslo- 1541—c. 1755) (mindre br.) land i vilket ngn födts. 1Mos. 24: 7 (Bib. 1541). Sylwan (o. Bing) 1: 281 (1910). —
-LEM, se H. —
(2) -MÄRKE. (födelse- 1745 osv. födsel- 1827—1862. födsle- 1790—1807. födslo- 1750—1875) medfödd fläck l. liknande missbildning på människans hud; jfr MODER-MÄRKE. Juslenius 197 (1745). Norlind AllmogLif 557 (1912). bildl. Den Engelska humorn .. (har) blifvit ansedd för ett Brittens födselmärke. Rydqvist i SAH 12: 379 (1827). —
(2 b) -NATT. [fsv. födzlo nat] (numera bl. tillf.) jfr -DAG 1. (Kristus') wälsignade Födhelse natt. Phrygius HimLif. 15 (1615). —
(2 b) -ORT. (födelse- 1687 osv. födelses- 1679—1725. födsel- 1771. födsle- 1705—1767. födslo- 1699—1902) ort där ngn är född. VDAkt. 1679, nr 310. SFS 1905, nr 64, s. 2. allmännare: ursprungsort. Demonstrera de här i Sverige kring Stockholm fintliga örter .. med sina namn, kiänneteckn, proprieteter och födelse orter. Linné (1739) hos Fries 2Linné 1: Bil. 26. AModéer i PhysSH 1: 301 (1786). —
-PINA, -PLÅGA, se H. —
-RUM. (födelse- c. 1645—1751. födsel- 1825 (i bet. 1)) (†)
1) till 2 a: förlossningsrum på barnbördshus. En kongl. förlossningsanstalt inrättades 1817 (i Berlin) .. (med) badanstalt, emottagningsrum och födselrum. Bergman VSmSkr. 93 (1825).
2) till 2 b: plats där ngn födts. Ifrån sitt Födelserum wijka .. (hararna) icke gärna, vthan the warda twungne. IErici Colerus 1: 72 (c. 1645). Hasselquist Resa 151 (1751). —
-SMÄRTA, se H. —
(2 b) -STAD. (födelse- 1582 osv. födelses- 1667. födslo- 1630—c. 1820) jfr -BY. PErici Musæus 1: 62 b (1582). bildl. Petersburg (är) den ryska operans och den ryska musikens födelsestad. NF 12: 1167 (1888). —
(2 b) -STIFT. (födelse- 1795 osv. födslo- 1802) stift inom vilket ngn är född. VDAkt. 1795, nr 298. Billing i 3SAH 15: 27 (1900). —
(2 b) -STJÄRNA. (födelse- 1708 osv. födsel- 1822. födslo- c. 1770)
1) stjärna (särsk.: planet) som vid ngns födelse befinner sig över horisonten o. därför enligt astrologien har betydelse för den föddes levnadsöde. Block Progn. 137 (1708). Östergren (1923).
2) (föga br.) stjärna som i tryck l. skrift l. ss. inskrift på gravmonument anbringas framför ngns födelsedatum i stället för ordet ’född'. En rämnad sten / med dödskors och födelsestjärna. Lindorm Dom. 19 (1920). —
(2 b) -STUND. (födelse- 1635 osv. födsel- 1848—1871. födsle- 1695. födslo- 1685—1888) stund då ngn födes l. födts. Schroderus Os. 2: 374 (1635). (i högre stil) mer l. mindre bildl. Snillefoster, som .. straxt i deras födslostund tagit sin flygt ur Författarens hand. Kellgren 3: 287 (1790). Det politiska systemskiftets födslostund. Forssell i 3SAH 3: 156 (1888). —
(2 b) -STÄLLE. (födelse- 1712 osv. födslo- c. 1755—1823) (numera föga br.) plats där ngn är född. Eneman Resa 2: 255 (1712). Fånö, den store Axel Oxenstjernas födelseställe. IllSv. 1: 356 (1873). —
(2) -TAL. (födelse- 1894 osv. födsel- 1902) statist. tal angivande det årliga antalet födda bland ett tusental (tiotusental osv.) personer av en given folkmängd. EkonS 2: 8 (1894). —
-TID. (födelse- c. 1540 osv. födelses- 1613—1703. födsle- 1578—1647. födslo- c. 1600—1896) [fsv. födhilsa tidh]
1) (†) till 2 a: tid för (ngns) nedkomst. OMartini Läk. 30 (c. 1600). Hon hade nog märkt, att hon var hafvande; men ej huru nära födslotiden var. Livijn 1: 312 (1822).
2) till 2 b: tid då ngn är född. Thet är owitterligitt huadh som i en longh tijdh skedde effter Christi födelse tijdh. OPetri Kr. 16 (c. 1540). 2NF 15: 471 (1911). —
(2 b) -TIMME. (födelse- c. 1620 osv. födsel- 1812—1847. födsle- 1790—1807. födslo- 1749—1901) [fsv. föþilsa time o. födslo time] (i sht i högre stil) timme då ngn födes l. födts; förr äv. = -TID 2. Den signadhe dagh, then signadhe tidh, / wår herres födhelse timma. Visb. 1: 132 (c. 1620). EJanzon i GbgHÅ XVII. 2: 37 (1911). bildl. Löjet stelnar i dess födslotimma. Phosph. 1810, s. 72. Denna konstitution .. suspenderades i sin födslotimma. Geijer I. 6: 331 (1844). —
(2 b) -TORVA. (i högre stil) ”torva” på vilken ngn är född. Under födelsetorfvan tycker sig Nordmannen känna det stora modershjertat ömast slå. AAAfzelius i VittAH 19: 132 (1843, 1850). Dens. Sag. XI. 1: 84 (1868). —
-VÄRK, sbst.1, se H. —
(2) -VÄRK, sbst.2, n. (†) om allt som sammanhänger med barnsbörd. Hera .. vakar öfver familjens bibehållande och födelseverket. Palmblad Fornk. 1: 325 (1844). —
(2 b) -ÅR. [fsv. födslo ar] år under vilket ngn födts. Dalin Hist. 1: 558 (1747). bildl. Väl är icke begreppet nationalitet så nytt, att vi kunna angifva dess födelseår. EHTegnér i SvTidskr. 1874, s. 106. —
(2) -ÖVERSKOTT~102 l. ~200. (födelse- 1899 osv. födsel- 1883) i sht statist. det tal varmed, under en viss tidrymd o. inom ett visst område, antalet födda överstiger antalet döda. NordT 1883, s. 419. Födelseöfverskott kan vålla öfverbefolkning och därigenom konkurrens. 2NF 35: 301 (1923).
C (†): FÖDELSES-BREV, -BYGD, -DAG, -FEST, se B. —
-ORT, se B. —
(2 b) -SAL. sal i vilken ngn födts. (Kristus') Födelses Saal war ett Stall. Kalff AUggla D 1 a (1643). —
-STAD, -TID, se B.
D: FÖDSEL-AKT, se B. —
-ARBETE, se H. —
(2 b) -ART. (†) medfödd natur. Hwem är som icke känner / Ett Leions födsel-Art? Lucidor (SVS) 386 (1674). —
-BYGD, -DAG, -FEST, se B. —
-FREKVENS, se B. —
(2) -HUD. (†) fosterhinna. Födsel huden, som et Föhl har med sig från Modren. HushBibl. 1755, s. 301. —
-LEM, se H. —
-MÄRKE, -ORT, -RUM, se B. —
-SMÄRTA, se H. —
-STJÄRNA, -STUND, -TAL, -TIMME, se B. —
-VÅNDA, -VÄRK, se H. —
(3) -ÖPPNING. (födsel- c. 1870. födslo- c. 1870) (mindre br.) blygdöppning. Tholander Ordl. (c. 1870). —
-ÖVERSKOTT, se B.
E (†): FÖDSELS-DAG, -FEST, se B.
F (†): FÖDSLE-BYGD, -DAG, se B. —
-DEL, -FEL, -KRAFT, se H. —
-LAND, se B. —
-LEM, -LÄPP, se H. —
-MÄRKE, -ORT, se B. —
-PINA, -RÄTT, -STUND, sbst.1, se H. —
-STUND, sbst.2, se B. —
-TID, -TIMME, se B. —
-VÄRK, se H.
G (†): FÖDSLES-LEDAMOT, se C.
H: (2 a) FÖDSLO-ARBETE~020, äv. ~200. (födelse- 1843—1912. födsel- 1842. födslo- 1749 osv.) (mindre br.) förlossningsarbete; jfr -VÅNDA. Lind 1: 782 (1749). Norlind Hell 1: 14 (1912). bildl. Den ömkliga råtta, som framkom efter bergens födselarbete. Berzelius (1842) i TegnérPpr 449. Se, denne är i födsloarbete med fördärv. Psalt. 7: 15 (Bib. 1917). —
-BYGD, -DAG, se B. —
(2) -DEL. (födelse- 1800. födsle- 1790—1807. födslo- 1776 osv.) i sht i pl.
1) (mindre br.) om kvinnliga l. honliga könsorgan; i sht yttre sådana; i sht förr äv., i utvidgad anv., om könsorgan överhuvud, oberoende av kön. Schützercrantz PVetA 1777, s. 21. LittT 1796, s. 244. Hannens födslodelar. Nilsson Fauna 3: 60 (1842). Kindblad (1871).
2) (†) i utvidgad anv., om fortplantningsorgan hos växt. PhysSH 1: 48 (1776). Blommans födelsedelar. VetAH 1800, s. 123. —
(2 b) -FEL, n. (födsle- 1790—1807. födslo- 1784—1814) (†) medfödt fel. Liljestråle PVetA 1784, s. 31 (bildl.). Heinrich (1814). —
-FEST, se B. —
(2 a) -HJÄLPERSKA. (numera knappast br.) ackuschörska. VarR 10 (1538). Artemis .. är födslohjelperska äfven. Lagerlöf Theokr. 164 (1884). —
(2) -KRAFT. (födelse- 1831. födsle- c. 1715. födslo- c. 1645—1815) [fsv. födslo krapter] (†) kraft att föda; äv.: avlingsförmåga. IErici Colerus 1: 230 (c. 1645). bildl. Tu .. / Som ger döden födslekrafft. Lybecker 22 (c. 1715). Thomander 2: 144 (1831). —
-LAND, se B. —
-LED, sbst.2, n.? (†) till 5. Gud, som räknat vt Messiæ födzloleder. Kolmodin QvSp. 1: 337 (1732). —
(2) -LEM. (födelse- 1640—1755. födsel- 1793—1913. födsle- 1773—1807. födslo- 1631 osv.)
1) (mindre br.) om kvinnligt l. honligt könsorgan, i sht yttre sådant; i sht förr äv., i utvidgad anv., om könsorgan överhuvud, oberoende av kön. L. Paulinus Gothus ThesCat. 77 (1631). Grimberg SvFolk. 1: 264 (1913).
2) (†) i utvidgad anv., om fortplantningsorgan hos växt. Blomma kalla vi .. de örternas födslolemmar, som tjena til sjelfva aflelsen. Wahlbom SponsPlant. 34 (1750). —
(3) -LÄPP. (födsle- 1790—1807. födslo- 1786—1871) (†) blygdläpp. Schützercrantz 2Förlossn. 37 (1786). Kindblad (1871). —
-MÄRKE, se B. —
(2 a) -NÖD. (föga br.) = -VÅNDA. Rachel qwaldes och wåndades vthi födzlonödenne. Elimæus Lonicer A 4 a (1613). Flensburg Sång. 23 (1904, 1915). —
-ORT, se B. —
(2 a) -PINA, r. l. f. (födelse- 1640—1884. födsle- 1526—1807. födslo- 1640 osv.) (mindre br.) = -VÅNDA. 1Tess. 5: 3 (NT 1526). Lagerlöf Theokr. 164 (1884). Hahnsson (1896). bildl. Nu är jag i födslopina med Åminnelsetal öfver Tit. Zibeth. JLindblom (1814) i 2Saml. 10: 49. CFDahlgren 3: 269 (1828). —
(2 a) -PLÅGA, r. l. f. (födelse- 1851. födslo- 1786) (föga br.) i pl., om födslosmärtor. AdP 1786, s. 158. Afzelius Sag. 6: 209 (1851). —
(2 b) -RÄTT, r. l. m. (födsle- 1626—1654. födslo- 1635—1885) (numera knappast br.) medfödd rätt. RARP V. 1: 289 (1654). Brorsonens födslorätt till tronen. BvBeskow Lefn. 118 (1857). särsk. (†) om rättighet som ngn har ss. infödd inom ett visst område, infödingsrätt. Barnen (till inflyttade adelsmän) .. äre af Födzlerätten .. Swenske af Adell. RARP 1: 3 (1626). —
(2 a) -SMÄRTA, r. l. f. (födelse- 1877—1885. födsel- 1859—1904. födslo- 1796 osv.) = -VÅNDA; i sht i pl. Negrinnan skall arbeta tils födslosmärtan kröker henne i sanden. Eurén Neg. 41 (1796). Mika 4: 10 (Bib. 1917). bildl. Man vet hvilka födslosmärtor konkordieformeln kostade för trehundrade år sedan. Thomander 2: 477 (1860). Måtte det timliga lifvets smärtor alltid blifva det eviga lifvets födslosmärtor! Ternstedt Hjärta 48 (1899). —
-STAD, -STIFT, -STJÄRNA, se B. —
(2 a) -STUND, sbst.1 (födsle- 1773. födslo- 1541 osv.) (numera bl. i högre stil, föga br.) stund för (ngns) nedkomst. Een haffuandes quinna, tå thet lijdher til födzlo stundena, så är henne ångest. Jes. 26: 17 (Bib. 1541; Bib 1917: då hon är nära att föda). Schück VLittH 1: 455 (1899; i bild). —
-STUND, sbst.2, -STÄLLE, -TID, -TIMME, se B. —
(2 a) -VÅNDA. (födsel- 1805—1904. födslo- 1815 osv.) om smärta under barnsbörden. Nordforss (1805). Segerdrifva .. talar (i Lodfafnersången) .. om hjälprunor, med hvilka .. (hjälten) kan bispringa kvinnor i födselvånda. Rydberg Myt. 2: 275 (1889). Job 39: 6 (Bib. 1917). bildl. Den 4 mars mottog .. (Gustav III) stora deputationen och undertecknade sin konungaförsäkran. Detta var det storverk, som ständerna ”efter nio månaders grossess och fem månaders födslovåndor” bragt till verlden. Odhner G3 1: 75 (1885). Annerstedt i 3SAH 17: 100 (1902). —
(2 a) -VÄRK, r. l. m., pl. -ar. (födelse- 1846. födsel- 1828—1871. födsle- 1773—1807. födslo- c. 1740 osv.) (mindre br.) konvulsivisk, av smärta (”värk”) åtföljd sammandragning av livmodern, varigm fostret utdrives; i sht i pl. Dähnert (1784). NF 8: 49 (1884). bildl. The sågo på sin synd med hiertans ve och smärta, / Och kände födslovärck som eljest Qvinnan har. Hiortzberg YttDom. F 1 b (c. 1740, 1756). (Profeten Esaias) framställer .. (sitt folks nöd) såsom en födslovärk, som icke tyckes kunna leda till någon födelse. Bring Högm. 457 (1862). —
-ÖPPNING, se D.
Spoiler title
Spoiler content