publicerad: 1933
IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-ORDNA, -ing. [jfr d. indordne, t. einordnen] ordna in.
1) (föga br.) placera (ngt) i ett rum l. inom ett utrymme o. där ordna l. uppställa det. MeddSlöjdF 1897, 2: 5. Det kristna korset förekommer å dessa mynt oftast med ordet crux .. inordnadt i vinklarna. SvH 2: 79 (1904). (Båten hade) en trevnadsfull öppen salong, där väpning och redskap var inordnad. Högberg Frib. 325 (1910).
2) inpassa (ngt) l. giva (ngt) dess plats (i visst sammanhang, i ngt större helt o. d.), inrangera; i sht med prep. i; äv. refl.: gå in (i en helhet o. d.). Forssell Stud. 1: 20 (1866, 1875). Förslag till stadganden om missionsverkets inordnande i kyrkan. Samtiden 1874, s. 113. Jag hade nu arbete .. med att i manuskriptet till min tredje samling inordna ock utarbeta sommarfynden. Landsm. VIII. 1: 67 (1887). Vore ytomfånget bestämmande, skulle Spanien .. komma att inordnas bland de europeiska storstaterna. Torpson Eur. 2: 420 (1896). Samtliga inordnade sig förträffligt i ensemblen, och helhetsintrycket blef det bästa. PT 1902, nr 243 A, s. 3. särsk. i uttr. inordna sig under ngt, rangera in sig under ngt, underordna sig ngt. Delarna (av slottet) inordna sig ledigt och naturligt under det helas fria, harmoniska .. karakter. IllSvH 4: 627 (1881). Sådana personer, som förmå inordna sig under de krav, tropikernas klimat uppställer. SvD(A) 1931, nr 169, s. 3. —
-ORGANISERA, -ing. införliva (ngt) i ngt större helt, ss. ett samfund, en samfundsorganisation o. d.; äv. refl. Missionsverksamhetens inorganiserande i kyrkan. Thomander 2: 510 (1860). SD(L) 1901, nr 527, s. 3 (refl.). Vannérus Metaf. 347 (1914). —
1) med obj. betecknande sak som inpackas.
a) med avs. på varor o. d.: inlägga l. innesluta (ngt) i kärl (låda, korg, kappsäck o. d.) l. skyddande omhölje för att det (utan att skadas) skall kunna transporteras, packa in; äv. i fråga om instuvning i båt o. d. VinkällRSthm 1583. Hon skulle äfven i sin kista inpacka alt, som til resan kunde vara nödigt. Ekelund Fielding 162 (1765). Inpackning af smör i .. drittel. LB 3: 725 (1907). särsk. ss. vbalsbst. -ning i konkret anv.
α) (†) om inpackat varuparti. Sendt till Stocholm till Skepper Olaff xiiij lester Jnpackingh x tynnor. G1R 11: 336 (1537; i fråga om tjära). Det mästa af denna inpackningen upköptes för Hofvets räkning. VetAH 1800, s. 8.
β) (föga br.) emballage. Brutto kalla de Handlande Varan med hela sin Inpackning. Thorild 4: 234 (1792). UpsLäkF 1869—70, s. 690.
b) (i sht i fackspr.) packa ihop (ngt) i ett kärl o. d.; packa (ngt) tätt samman med annat ämne. VeckoskrLäk. 3: 358 (1782). Den .. molybdensyrade ammoniaken afdunstas till torrhet, och inpackas i en hessisk degel, der den brännes till saltets decomposition. Berzelius Kemi 2: 93 (1812). Den fint klufna och putsade torrveden inpackas lätt i pannan. Rejmers Koln. 71 (1868). (Stålet) inlades .. uti en järntub och inpackades i hammarslagg. TT 1900, K. s. 105. särsk.
α) (†) i p. pf.: inbäddad (i ngt), inlagrad. Bergman Jordkl. 141 (1766). Petrificater, inpackade uti grå mergelartad kalk. VetAH 1798, s. 283.
β) bildl., särsk. med avs. på person(er) som få(r) sig tillmätt ett trångt utrymme: instuva; äv. refl. HH XXI. 1: 147 (1711). Inpacka alt för mycket folk i hvarje rum. VetAH 1785, s. 70. Man är inpackad i en slags trång kajuta med en mängd okända personer. Geijer Minn. 153 (1825, 1834). De Geer Minn. 1: 5 (1892; refl.).
2) med avs. på kärl o. d. vari ngt packas: packa (full), packa färdig; numera bl. (föga br.) i p. pf. Then siwttunde tijnna bleff jnpackätt. HFinlKamF 1: 134 (1539). Hon (kom) tillbaka i rummet, och tog upp min inpackade koffert. Den refs upp till botten. Bremer Grann. 1: 145 (1837). särsk. (†) bildl. med avs. på hus. Här ära nästan reda alla hussen inpakade och fulla med folk. Ekeblad Bref 1: 308 (1654; rättat efter hskr.).
3) (vard.; se dock slutet) förse (ngn) med ett tätt l. tjockt omhölje av ngt, packa in; äv. bildl. Jag fick sitta der långa stunder värre inpackad (i tvångströja) än en sköldpadda. Runeberg ESkr. 2: 116 (c. 1845). Höjderna inpackade i kalla, gråa slöjor. Anholm Gog 2 (1895). särsk. (fullt br.) ss. vbalsbst. -ning, om (i sht förr vanlig) svettdrivande behandling varvid den behandlade inhöljes l. inrullas i filtar o. d., ofta med ett i kallt vatten doppat lakan närmast kroppen (våt inpackning, motsatt torr inpackning); äv. om lokal behandling av likartad beskaffenhet. NVexjöBl. 1848, nr 33, s. 4. Flickan ska ha inpackning, så att hon får svettas ut det onda ordentligt. Sjödin StHjärt. 218 (1911). jfr GYTTJE-, SENAPS-INPACKNING.
Avledn.: inpackare, m.||ig. till -PACKA 1: person som inpackar; särsk. om person som yrkesmässigt sköter inpackning i fabrik o. d. Möller 1: 195 (1745, 1755). FörtArbetTextilf. 24 (1909). —
-PAKETERA, -ing. (i sht i Finl.) inlägga l. slå in (ngt) i paket. (Ett) klädesplagg, som omsorgsfullt inpaketterades. Strömborg Runebg 2: 40 (1881). FFS 1904, nr 29 A, s. 203. —
-PALMA, v. [liksom d. indpalme, t. einpalmen, av holl. inpalmen; jfr PALMA] sjöt. (medelst händerna) hala in (ett tåg, ett segel o. d.), palma in. Seglet inpallmas. Pihlström SkeppAflöpn. 1: 280 (1796). Så snart koffertarne voro aflastade på andra sidan, inpalmades .. linan. Gosselman Sjöm. 2: 78 (1839). —
-PANELA, -ning. byggn. förse med panel. TT 1883, s. 12. Helt inpanelade fönsternischer. GustStil 10 (1926). —
-PAPPERA, -ing. (i fackspr., förr) inlägga (pressgods) mellan pappark för pressning i tygpress; motsatt: urpappera. Linné Sk. 206 (1751). Sahlin SkånFärg. 101 (1928). —
-PARTERA. [efter t. einpartieren; jfr PARTERA, undansnilla] (†) insmuggla. Stiernman Com. 3: 109 (1662).
Spoiler title
Spoiler content