SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1933  
INTERMITTENT in1termitän4t, adj.; n. o. adv. =.
Etymologi
[jfr eng. o. fr. intermittent; av lat. intermittens (gen. -entis), p. pr. av intermittere (se INTERMITTERA)]
(med prägel av fackspr.) om ngt som sker med avbrott (o. som således med vissa mellanrum återkommer): (då o. då) avbruten, med avbrott l. ”ryckvis” återkommande o. d.; ofta motsatt: kontinuerlig; äv. i mer l. mindre bildl. anv., särsk. om intresse, känsla o. d.; ss. adv. ofta liktydigt med: sporadiskt, tillfälligt. Garney Masmäst. 29 (1791). Thorell Zool. 1: 206 (1860). (Stagnelius') känslighet är icke likformig, utan intermittent, men den är intensiv. Böök StagnelUngd. 100 (1911). Den s. k. kalenderfrågan kan i vårt land glädja sig åt ett dess bättre ganska intermittent intresse. SvD(A) 1931, nr 19, s. 11. En del banker syssla .. endast mera intermittent med dylik långivning (dvs. långivning för byggnadsändamål). Därs. nr 261, s. 3. — särsk.
a) med. om krämpor, sjukdomstillstånd l. -symtom (i sht feber) o. d.: med vissa mellantider återkommande, periodvis uppträdande; äv. om puls: ojämn. HdlCollMed. 6/10 1696. Frossa eller andra intermittente Febrar. Hülphers Dal. 352 (1762). VetAH 1800, s. 290. Den (gm en pulpainflammation) uppkomna ”tandvärken” är i tidigare skeden intermittent, sedermera kontinuerlig 2NF 30: 757 (1920). LbKir. 2: 615 (1922).
b) tekn. om effekten hos apparat l. maskin o. d.: med vissa avbrott återkommande, periodisk; äv. i överförd anv., om apparat, maskin o. d.: som arbetar med vissa avbrott; särsk. om sken från fyr l. om fyr: som icke är kontinuerlig (fast) resp. som icke visar kontinuerligt (fast) sken. En intermittent bläster. JernkA 1818, 2: 114. Vid Grönskärs fyr äro anordningar vidtagna för det fasta fyrljusets ändring till intermittent sken. SFS 1903, Bih. nr 8, s. 25. Vid den intermittenta fyren .. är ljusperioden af längre varaktighet än förmörkelseperioden. VFl. 1913, s. 31.
c) elektrotekn. om elektrisk ström. TT 1893, Allm. nr 38, s. 3. En intermittent ström, d. v. s. i en viss rytm på hvarandra följande likriktade strömstötar. 2NF 24: 187 (1916).
d) i sht geol. om källa o. d.: som giver vatten periodvis; i sht om heta källor; äv. om vulkan: som periodvis har utbrott. JernkA 1832, Bih. s. 63. Flera af de naturliga springbrunnarna med varmt vatten äro intermittenta eller uppkasta vattnet periodiskt, t. ex. de namnkunniga Geyserkällorna på Island. Bergstrand Geol. 17 (1859). 2NF 33: 345 (1921).
Spoiler title
Spoiler content