SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONNEKTERA kon1äkte4ra l. -ek-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr KONNEXION.
Ordformer
(förr äv. skrivet connec-)
Etymologi
[jfr t. konnektieren, eng. connect; av lat. co(n)nectere, sammanbinda, förena, av com (se KON-) o. nectere, knyta, fästa. — Jfr ANNEKTERA]
(numera knappast br.; se dock slutet) sammanfoga, sammanbinda, förena, förbinda. Schroderus Dict. 261 (c. 1635). Selander ÅrsbVetA 1837—41, s. 67. SvUppslB (1933). — särsk. (fullt br.) kartogr. med avs. på karta: (noggrant) sammanfoga l. sammanpassa l. sammansätta olika mät- l. kartblad till en sammanhängande, enhetlig karta. CivInstr. 269 (1643). En General Charta öfver hela Provincien, connecterad af Sochne Chartorne. ILandtmät. 1725, s. D 4 a. Lundberg Linearritn. 42 (1887). LbTopogr. 87 (1907). jfr IN-KONNEKTERA.
Ssg (till KONNEKTERA slutet; kartogr.): KONNEKTERINGS-LINJE. konnexionslinje. Andersson Geod. 293 (1876).
Spoiler title
Spoiler content