SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1937  
KONTRAKTIL kon1trakti4l, adj.
Ordformer
(förr äv. skrivet contractil)
Etymologi
[jfr t. kontraktil, eng. contractile, fr. contractile; till p. pf.-stammen av lat. contrahere (se KONTRAHERA); jfr KONTRAKT, sbst. o. adj., KONTRAKTION]
anat., biol. som kan sammandragas (draga ihop sig); sammandragbar. Lovén ÅrsbVetA 1840—42, s. 339. Den kontraktila substansen (i musklerna). Thorell Zool. 1: 198 (1860). Hanström MännParasit. 22 (1933).
Avledn.: KONTRAKTILITET, r. l. f. [jfr t. kontraktilität, eng. contractility, fr. contractilité] anat., biol. Lymphatiska rörens utmärkta irritabilitet och contractilitet. Murray PVetA 1794, s. 79. Tigerstedt MedUtv. 2: 89 (1923).
Spoiler title
Spoiler content