publicerad: 1937
KRAM kra4m, äv. kram4 (ā Weste; a långt Dalin), sbst.1, n. ((†) r. Nehrman InlJurCiv. 12 (1729), Kolmodin QvSp. 1: 90 (1732)); best. -et; förr äv. KRÄM, n.
Ordformer
(kraam 1524. krahm 1665—1680. kram 1535 osv. kramm 1613 (: krammegodz), 1635—1665 (: tholamodz krammet). krem 1560—1669. kräm (-æ-) 1527—1694. krämm 1652)
Etymologi
[fsv. kram; liksom dan. o. isl. kram av mnt. krām, tälttak, handelsbod, kramvaror (mnl. crāme, crām), motsv. fht. krām, t. kram; av ovisst urspr. — Jfr KRÄMARE]
1) (†) köpenskap med smärre handelsvaror (som försiggick i bodar, marknadsstånd o. d.), handel. G1R 1: 226 (1524). Påuans kram och Simons marcknat som han holler medh falsk afflatz breff och bullar, som han ther på giffuer och vthmångar. LPetri Kyrkiost. 67 b (1566). Then Påweske laghen, som Helgedomarnas kram (dvs. handel med reliker) .. vthi sigh begrijper. Schroderus Sleid. 176 (1610). — jfr AVLATS-KRAM.
2) (†) i allmännare anv.: vad ngn sysslar med l. intresserar sig för; sysselsättning, syssla, arbete; intresse. Här (dvs. när döden nalkas) wanker annat Kram, än gapa efter Gulle. Warnmark Epigr. H 3 b (1688). Min unga Doktorsaspirant håller sig till sin bok och sitt kram. Bremer Brev 4: 177 (1861). — särsk. i vissa uttr.
a) i ngns kram (jfr b, c), i fråga om vad som sysselsätter ngn (i tankarna), i ngns tanke. Mitt fall lär blij ett vee hoos syskon, slägt och kiända, / Men i min fiends kram ett hiärteväckand' väl. Wexionius Vitt. 364 (c. 1685).
b) [jfr t. in jemands kram gehören] (icke) vara i l. höra i l. till ngns kram, (icke) vara ngns kram o. d., (icke) tillhöra ngns yrke (l. fack), (icke) vara ngns sak; äv. (icke) gå i ngns kram, (icke) ingå i ngns vanor. (En lättsinnig) Tror boken hörer eij uthi en Hoffmans kram. ÖB 11 (1712). JournLTh. 1810, s. 394. Jag (har) mycket efterfrågat .. (boken), såsom hörande till mitt Kram. VLBibl. Brev 13/12 1816. Att låta sig föreläsas något annat än Christliga betraktelser för hvar dag i året, gick icke i hennes kram. Lagus Pojk. 34 (1904).
c) [jfr t. jemandem in den kram l. in jemands kram dienen l. passen] tjäna l. passa (sig) i ngns kram, tjäna ngns intresse, vara till ngns fördel l. i ngns smak, passa ngn. VDAkt. 1731, nr 424 (1628). Komme booken påviskom i händer, kunne dee gjöra sådanne glosser der öffver, som i deres kram skulle tjena. RP 6: 309 (1636). Och .. kunde en Gosse hafva, en liten boksamling, samt mechaniska verktyg, eller dylikt, som passade sig i hans kram och tilredde hans späda begrep til de förrättningar, hvilka (osv.). Kryger BrefBarnUpf. 29 (1753). MoB 8: 89 (c. 1780). Den Gyllene Tiden som Sagorna omtala, är en vacker dröm, som blott tjenar i Poëters kram. Lanærus Försök 6 (1788). ÖoL (1852). jfr: När, här och där en narr vill dig en lögn påtvinga; / Ljug dubbelt i hans kram (dvs. i hans smak), och sök hans last förringa. Bellman Gell. 119 (1793; t. orig.: mehr als er) [jfr t. einem in den kram reden, tala ngn i smaken].
3) koll.: smärre handelsvaror (i sht manufaktur-, mode- o. prydnadsvaror, förr äv. specerier o. d.) avsedda för minuthandel; numera nästan bl. (jfr slutet) i nedsättande anv. Ath hans drængh må ffara til mædelpa med nogott kræm thet borthbytandis vtj klyppinga. G1R 4: 337 (1527). (Utlänningarna införa i riket) en hoop lättfärdigt kram och barnalekan. Stiernman Com. 1: 273 (1577). En låda .. full med Franskt kram. Missförståndet 17 (1740). Bland allt brokigt kram, som lyste på de långa diskarna, köpte Alfred åt Maria ett litet rött glashjärta i en kedja av någon silverliknande metall. Siwertz Varuh. 8 (1926). — jfr AVLATS-, BAND-, BILLIGHETS-, BOD-, FABRIKS-, FLITTER-, GALANTERI-, GODTKÖPS-, GRANNLÅTS-, JÄRN-, KÖPMANS-, NYRNBERGER-, PRYDNADS-, SIDEN-, SMÅ-, STÅL-, VÄSTVARTS-KRAM m. fl. — särsk. i oeg. o. bildl. anv.; i oeg. anv. numera nästan bl. övergående i bet.: krimskrams, skräp, förr äv. vidsträcktare o. utan nedsättande bet.: ”ting”, ”saker”, äv.: ”plock” o. d. (Påven Alexander VI) vthmånglade sitt Afflat om Syndernas Förlåtelse, itt stinkande och falskt Kramm för godhe Penningar. Schroderus Os. 2: 802 (1635). Guds rikes hemlighet och trones dyra kram. TRudeen Vitt. 272 (1683). Bär fram godt kram, punsch, bischoff, annat mer. Bellman SkrNS 1: 26 (c. 1770). Lärdt kram. Björnståhl Resa 1: 377 (1772). (Jag har) accordert mig en bod .. för at dit inflytta Brors el. mitt kram, under lås. Porthan BrefCalonius 425 (1797). Lägga bort titlar och dylikt kram. Engström 1Bok 155 (1905). När man med Kang His vaser jämför även det yppersta porslin, vi kunna tillverka, måste man erkänna, att det är bara kram. Hedin Pol 1: 374 (1911). jfr KUNSKAPS-, LÄRDOMS-, MINNES-, NYHETS-, ORD-KRAM m. fl.
4) (†) om bylte med kram?; i det allittererande uttr. i ngns kram och kräva. The fore igenom Bygden på Landet, och opsnappade ther alt thet som war dugeligit, och kunde tiäna til at gömas vthi theras Kram och Kräfwa. Sylvius EOlai 368 (1678).
Ssgr (till 3): A: KRAM-BOD, förr äv. -BODA. (kram- 1619 osv. krame- c. 1570) (nästan bl. i fråga om ä. förh.) salustånd l. handelsbod för minutförsäljning i sht av allehanda smärre manufaktur- o. modevaror o. d. NorrlS 11: 34 (c. 1570). SkrGbgJub. 6: 528 (1619). Tå en gåår vthi een Krambodh, at köpa sigh en Hatt. Schroderus Albert. 1: 48 (1638). Systrarna öppnade en krambod. Vasenius Top. 1: 115 (1912). Linder Tid. 61 (1924). särsk. bildl. Hvad är väl Kyrkan i denna tiden annat, än en Kram-bod, där man säljer all ting, äfven syndernas förlåtelse? Borg Luther 2: 357 (1753). Lexika äro Litteraturens krambodar. Törneros Bref 2: 26 (c. 1823).
-FAT. [y. fsv. kramfat (SthmTb. 1: 304)] (†) större tunna för förvaring o. transport av ”kram”. (Ett) kramfath medh spisserj. TullbSthm 1535, s. 25 a. SFS 1829, s. 21. —
-GODS. (kram- 1535 osv. krame- 1548—1613) (nästan bl. i fråga om ä. förh.) = KRAM, sbst.1 3; jfr -VAROR. TullbSthm 1535, s. 25 a. (Gustav Vasa) lätt plundra en hoop Tydskes kramgodz .., fick ther ibland annadt något kläde och sidentyg. Svart G1 18 (1561). Utländskt kramgods. Järta 2: 552 (1835). —
-HANDEL. (nästan bl. i fråga om ä. förh.) minuthandel med kramvaror. FörordnHandel. 19/12 1734, s. 2. Den grenen af Kramhandelen, som angår alnegods och Nippers försäljande. PH 6: 4609 (1757). —
-HANDLARE l. -HANDLANDE, m.||(ig.). (nästan bl. i fråga om ä. förh.) jfr -HANDEL. Hallordn. 21/5 1739, s. A 3 a. Heckscher EoH 280 (1922). —
-HOSA, f. (†) för försäljning avsedd (importerad) ”hosa”; anträffat bl. i pl. TullbSthm 17/5 1543. Därs. 8/10 1560. —
-KISTA. (i fråga om ä. förh.)
1) kista för förvaring av kramvaror. TullbSthm 1535, s. 33 b. (Sören Norrby) sade thet war hans helsa att luchta och röra vti the köpmends kramkistor. Svart G1 77 (1561). BoupptVäxjö 1744.
-LÅDA, r. l. f.
1) (nästan bl. i fråga om ä. förh.) låda, i sht använd av gårdfarihandlare, för förvaring o. transport av kramvaror. Missförståndet 18 (1740). Berger Ysaïl 106 (1905). En dammig kramlåda, överdragen med gul vaxduk och försedd med en sliten läderrem. Siwertz Varuh. 31 (1926).
2) [jfr t. kramladen] (†) krambod. Icke heller skola någre Kramlådor eller andre Bodar ypnas til Sahlu, om Söndagen. StadgEed. 1687, 2: 5. SFS 1893, nr 37, s. 2. —
-PAPPER. (†) omslagspapper användt av kramhandlare. VarRerV 33 (1538). Wallenius Proj. F 6 b (1682). —
-PIGA. (†) VDAkt. 1714, nr 105. Krampigor och drängiar som fara med kram, som med sine väskor rida kring landet och hvarjehanda kiöpenskap drifva. VRP 26/10 1724. —
-SÄCK. (i fråga om ä. förh.) säck med kramvaror; särsk. i fråga om gårdfarihandlare. ÅngermDomb. 5/3 1628, fol. 8. Vid sjutton års ålder hade han gått ut med kramsäcken. Lagerlöf Herrg. 26 (1899). —
-TRIAKELSE. (†) farm. läkemedlet Theriaca diatessaron (Theriaca pauperum). IErici Colerus 1: 216 (c. 1645). Bruno Gumm. 134 (1762). —
-VAROR, pl. (nästan bl. i fråga om ä. förh.) Schroderus JMCr. 488 (1620). Allehanda manufakturvaror, så kallade kramvaror. Wrangel FornTid. 94 (1926). —
-VIKT. (förr) viktsystem som användes vid vägande av kramvaror o. d. Hallenberg Hist. 5: 198 (i handl. fr. 1625). Stiernhielm Arch. F 1 b (1644).
B (†): KRAME-BOD, -GODS, se A.
C (†): KRAMS-SÄCKARE. (kramssechere) [till KRAM-SÄCK] nedsättande benämning på kramhandlare. SkrGbgJub. 6: 447 (1599).
Avledn.: KRAMARE, m. (kram- 1626. kramm- 1546—1582) [jfr nt. krāmer samt KRÄMARE] (†) till 1: kramhandlare. Then som vill vara en krammare skall och alletidha handla medh kramgodz. RA I. 1: 493 (1546). Schroderus Urs. G 4 a (1626). —
Spoiler title
Spoiler content