SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1954  
PRYDNAD pry3dnad2, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er (HC11H 6: 64 (c. 1700) osv.) ((†) prydnar Nordenflycht QT 1748—50, s. 111 (i vers), prydna'r Dalin Vitt. I. 3: 56 (1737; i vers)); äv. PRYDNA, r. l. f.; best. -an (Lucidor (SVS) 245 (1672; i vers), Nordenflycht Fruent. 49 (1761; i vers)); numera bl. i den oblika formen prydno pry3dnω2, som förekommer dels i det i 5 b behandlade uttr. o. dels ngn gg i arkaiserande stil.
Ordformer
(prydna, nom. 16491726, 1761 (: prydnan, sg. best.). prydna, oblik form 16431750. prydnad (-dh) 1627 osv. prydnat (-dt) 16351739. prydno, oblik form 1671 osv. pryna oblik form c. 1710)
Etymologi
[jfr nor. prydnad; vbalsbst. till PRYDA; för växlingen mellan formerna prydnad o. prydna jfr BRÅNAD, LYDNAD, MÅNAD m. fl.]
1) (utom i a o. b numera bl. ss. förled i ssgr) till PRYDA 1 o. 2, om handlingen att pryda (ngt), prydande, utsmyckande, förskönande; särsk. om handlingen att kläda sig l. göra toalett; äv. bildl.; jfr PRYDNING 1. Medan thz Edle Riddareståndet aff högh wårdnad och vmsårg om Adelståndetz prydnad och förmeerelse .. hafwer ingen bekåstnad hafft ospard. Girs Edelh. Dedik. 2 (1627). (Fråga:) Hvar är Emilia? säkert sysselsatt med prydnaden? .. (Svar:) Af sin själ! — Hon är i Mässan. Fahlcrantz Lessing Gal. 29 (1821). — jfr HUS-, KYRKO-PRYDNAD. — särsk. (fullt br.)
a) i uttr. för prydnads skull, för att pryda. Alm .. och lind äro vackra löfträd, som .. ofta planteras för prydnads skull. Berlin Lrb. 58 (1852).
b) efter prep. till, i vissa uttr. som beteckna att ngt göres för att pryda l. tjänar till att pryda; i uttr. till prydnad (i sht förr äv. till en prydnad), vanl. konkretare, övergående i 3 l. 4 (se γ) o. ofta liktydigt med: (så)som prydnad; jfr PRYDNING 1 slutet. Han använde en fjäder till prydnad. Fjädern tjänade till prydnad. At bygga til Prydnad, som straxt öfverskrider Godzens Revenüe, .. är allenast för dem, som igenom andre inkomster (än från godsen) dertil kunnat få Råd och Lägenhet. Salander Gårdzf. 179 (1727). (Vissa sädeskärvar) fingo hänga till prydnad på stugans framvägg. Nilsson FestdVard. 144 (1925). — särsk.
α) (numera bl. tillf., med anslutning till 3) i uttr. till ngts prydnad, för att pryda ngt; jfr γ. Ringa gåfwor, som antingen til Kyrckionnes prydna, eller elliest andra tarfwer kunna anwendas. KOF II. 1: 300 (1659); jfr 3 c. PH 1: 166 (1720). Jag har altid så tyckt, at den är en narr, som heldre vill spara någre plåtar, än använda dem till sin kropps prydnad. Modée Dår. 14 (1741). Linné DelNat. 5 (1773). jfr: Törne och palm du eger, / Själ, till din prydnad här (i livet). Wirsén Sång. 141 (1884).
β) (numera knappast br.) i uttr. ngn l. ngt till prydnad (förr äv. till en prydnad), för att pryda ngn l. ngt; förr äv. i uttr. vara ngn till en prydnad, tjäna till att pryda ngn; jfr γ. Förtygh, Hindertygh, ryggestycket och the andre stryy, äre honom (dvs. hästen) til en prydnat. Schroderus Comenius 452 (1639). Blommorna skola i mängd uppväxa, din vagga till prydnad. Adlerbeth Buc. 24 (1807).
γ) (†; se dock slutet) bildl.; stundom övergående i 4; särsk. i uttr. till ngts prydnad (jfr α), till ngts heder; ngn l. ngt till (ornament o.) prydnad (jfr β), till heder för ngn l. ngt; vara l. tjäna l. lända ngn l. ngt till prydnad, vara en prydnad l. heder för ngn l. ngt, tjäna till att försköna ngn l. ngt. E(ders) N(åd) önskar jagh .. helso och velmågo, .. then höga Oxenstierna familien til ornament och prydnat. OxBr. 12: 272 (1642). Det länder språket til prydnad, at det hafwer en del sådana ord, som skifta i meningen, men i liudet äro enahanda. Pfeif DeHabitu 143 (1713). Han .. (har) låtit see sigh wara ganska arbetsam, til Församlingenes tienst och Fäderneslandetz prydna. Gezelius Spegel H 4 a (1714). Alla vetenskaper, som .. kunde tjena en ädling till gagn och prydnad. BL 1: 38 (1835). särsk. (numera mindre br.) till PRYDA 1 b γ, i fråga om högtidligt tillfälle l. ceremoni l. fest o. d., i sådana uttr. som högtiden till prydnad (förr äv. till högtidens prydnad), för att giva ökad glans åt högtiden; högtiden till ära; jfr 4 a. KKD 5: 58 (1709). Till högtidens prydnad speltes ock en comedie. Hallenberg Hist. 4: 905 (1794). Högtiden till prydnad hade jag blifvit klädd i röd jacka. De Geer Minn. 1: 5 (1892). Östergren (1935).
c) ss. förled i ssgr: som är avsedd att pryda l. tjänar till att pryda; jfr PRYDNADS-SAK m. fl.
2) (†) till PRYDA 2: egenskapen att pryda, skönhet, prydlighet; särsk. i uttr. giva ngt prydnad, pryda l. försköna ngt (jfr slutet); jfr PRYDNING 2. Skogekär Bärgbo Wen. 28 (c. 1635). Därigenom (att ord av gemensamt ursprung skrivas med samma bokstäver) vinner skrifsättet både stadga och prydnad. Botin SvSpr. 36 (1777). Skogrika högder, som gifva orten prydnad. Hülphers SvStäd. 1: 93 (1778). En morgon .. stodo de tvenne (älskande) tillsammans, lutade, i betraktelse af daggens prydnad. Almqvist Herm. 243 (1833). — särsk. bildl.: skönhet; äv.: heder, ära, anseende; särsk. i uttr. giva ngt prydnad, vara till heder för ngt. Män, som .. för theras .. gudachtighe Lefwernes Prydnat skull wore högt berömde i Werldenne. Schroderus Os. 1: 782 (1635). Vår ädla konst, som Riken prydna ger. Nordenflycht QT 1748—50, s. 56. 2VittAH 5: 369 (1790, 1796). särsk. om skönhet l. elegans i skriftlig l. muntlig framställning o. d. Cellarius LatGr. 100 (1703). Gyldenstolpe surprenerade mig med sin stora färdighet at tala Latin, det han gör med .. prydnad och lätthet. Björnståhl Resa 2: 224 (1776). Han uppoffrar aldrig tankens vigt för uttryckets prydnad. Hagberg i 2SAH 10: 17 (1821).
3) konkret(are), om ngt som pryder (gm sitt utseende), utsmyckning; jfr 1 b; särsk. konkret, om smycke l. prydnadsföremål. Tjäna (ngn) som prydnad. Använda ngt som prydnad. Vara en prydnad för ngt. The .. Flinskallughe, och å nackan bare, hålla thet bare hufwudet .. sich för en prydnat. Schroderus Comenius 288 (1639). Några Ekar, .. hvilka stå vid deras gårdar som en prydnad. Kalm VgBah. 39 (1746). Epauletter, axelband eller andra dylika emot förordningarne stridande prydnader. PH 8: 175 (1766). DN(A) 1952, nr 22, s. 5. — jfr ALTAR-, BAL-, BILD-, BLOMSTER-, BORDS-, BRÖLLOPS-, FJÄDER-, FRUNTIMMERS-, GULD-, HALS-, HATT-, HJÄLM-, HUS-, HUVUD-, HÅR-, JULGRANS-, SAMMETS-, SKÖLD-, TRÄDGÅRDS-, VAN-, VÄGG-PRYDNAD m. fl. — särsk.
a) (numera bl. tillf.) konkret, om (prydande) dräkt l. klädsel l. utstyrsel; äv. i utvidgad anv., i fråga om djur l. växter; jfr PRYDA 1 a slutet. Knöppel Ön 21 (1748). Strö palmer på den stig, / Der Herren nalkas dig. / Lägg för hans fot din prydnad. Ps. 1819, 51: 6. Maria Eleonora i omsorgsfull prydnad och ungdomens fulla behag öfverträffade (osv.). Fryxell Ber. 6: 50 (1833). Renaste ånga / Dofta konvaljer i ljuflig prydnad. Almqvist VargDr 15 (1833). En svajande plym af brokiga fjädrar, till hvilken mången tupp fått skatta af sin prydno. Nordlund Skolförh. 90 (1893). jfr (†): (Att) tillse, huru en Menniskia på det Anatomiska bordet, sin prydna .. i dag klockan 2 afläggia skall. Rudbeck Bref 148 (1677; jfr 2Mos. 33: 5). särsk. om dräkt l. klädsel l. utstyrsel som anger bärarens stånd l. ämbete; förr särsk. om prästs ornat; jfr PRYDNING 3 a. Iag .. (är) uthi mitt mig förtrodda Embete och prestel(ig) prydnat då iklädd sijdwyrdat. VDAkt. 1681, nr 388. Krigs-Befälet (anhåller) .. at Beklädningshielpen .. hädanefter må få ökas, at det til Grenadierer utsedde Manskap må kunna förses med den vanliga prydnad. PH 5: 3317 (1752). Forssell Hist. 1: 158 (1869).
b) (numera bl. tillf.) konkret, om en till ett föremål hörande utsmyckningsdetalj, utan närmare angivande av vad denna utgöres av. HC11H 6: 66 (c. 1700). 1 .. fyrkantig (spegel) med söndrig prydnad. BoupptVäxjö 1775. 1. Uniforms Hatt med Prydnad. Därs. 1832.
c) (numera bl. tillf.) om (prydande) föremål l. konstvärk som tillhör en kyrkas inredning l. om föremål som erfordras för gudstjänstens högtidliga firande; förr äv. sammanfattande, om det som hör till en kyrkas inre utsmyckning; jfr KYRKO-SKRUD 1, 2, ORNAMENT 1 a, PRYDNING 3 b. Schück VittA 1: 265 (i handl. fr. 1666). Då jag .. tog afsked af Armenianska Patriarchen, lät han föra mig i sin kyrka .. at se dess prydnader. .. De bestå i Chor-Kåpor, Biskops mössor, Mässhakar, Kalkar, Biskopsstafvar .. m. m. Hasselquist Resa 147 (1751). Malmberg Fiskebyn 25 (1919). jfr KYRKO-PRYDNAD.
d) (†) i uttr. göra (vacker o. d.) prydnad, pryda (vackert osv.), utgöra en (vacker osv.) prydnad; äv. i uttr. göra prydnad på ngt, pryda ngt; jfr GÖRA, v.1 III. König Mec. 89 (1752). På härdadt Järn och Stål kan endast den högblå färgen vara applicabel, som i synnerhet gör ganska vacker prydnad. Rinman JärnH 181 (1782). Neapolitanska Bondhusen göra prydnad på sitt Landskap. CAEhrensvärd (SVS) 1: 163 (1783).
4) i mer l. mindre bildl. anv. av 3 (jfr 1 b γ); i sht om ngn l. ngt som gm sina egenskaper utgör en heder för ngt; särsk. i förb. med prep. för (förr äv. av) o. sbst. betecknande det för vilket ngn l. ngt utgör en heder. Han (l. hon) är en prydnad för sitt kön, sitt land, sin tid. Stiernhielm Cup. 13 (1649, 1668). (Bondeståndet) utgör i min tanka .. den största prydnaden af Sveriges samhälls-skick. Agardh BlSkr. 2: 116 (1837). Professor Florman .. var medicinska fakultetens prydnad. Wieselgren GDag. 403 (1887, 1901). Byråchefen höll ett ofelbart minne för en av de förnämsta prydnader en ämbetsman kunde ha. Hallström Händ. 81 (1927). — jfr BRÖLLOPS-, HJÄLTE-, HUS-PRYDNAD m. fl. — särsk.
a) till PRYDA 1 b γ, om ngt som ger (ökad) glans l. feststämning åt högtidligt tillfälle l. ceremoni l. fest o. d.; ss. senare led i ssgr förr äv. om högtidlighet l. ceremoni; jfr 1 b γ slutet, 5. (Man skall vid gudstjänsten) icke låta någon prydnad medh music och orgespel förwendas uthi kettia och wellust. KOF II. 1: 223 (1659). Voss paradmarsch är inte någon prydnad för riksdagens högtidliga öppnande. DN(A) 1952, nr 30, s. 1. jfr LIK-, TRIUMF-PRYDNAD.
b) (i vitter stil) till PRYDA 1 b δ, om stilistisk utsmyckning av muntlig l. skriftlig framställning. Kellgren (SVS) 5: 32 (1785). (Skalden) öfverskyler det svaga i tankan med sökta och kalla prydnader. Höijer 4: 478 (1798). Talets prydnader. Östergren (1935).
c) mus. om sådan tonfigur (t. ex. förslag l. drill) som är avsedd att utsmycka en melodi utan att utgöra en väsentlig beståndsdel av densamma; jfr AGREMANG 2 d. De prydnader en musikus med förstånd och smak ofta .. kan sjelf upfinna i utförandet af sit parti. Envallsson 83 (1802). Hedlund Fiolsp. 55 (1899).
d) (numera bl. tillf.) i mer l. mindre bildl. anv. av 3 a: klädnad, utstyrsel. Schück VittA 1: 88 (i handl. fr. 1630). Klädd i dygdens prydnad. Bellman Gell. 52 (1793).
e) (†) god egenskap l. förmåga (hos person, djur l. sak); dygd. För alt konstlat, utsmyckat, präktigt och yppigt både i tal, seder och kläder, hade .. (drottning Ulrika Eleonora d. ä.) en leda, utan til at fela i de prydnader, som Konungsligheten anstodo. HC11H 6: 128 (c. 1700). Vetst du (dvs. en mullvad) icke, at du den aldrahärligaste prydnad beröfvad äst, nemliga Synen. Bliberg Acerra 261 (1737). GbgMag. 1760, s. 260.
f) (†) i uttr. göra ngts prydnad, utgöra en prydnad för ngt; jfr 3 d. Kungens bod ok folketz lydnad gör heele landetz prydnad. Columbus MålRoo 39 (c. 1678). Beskow (1824) i 3SAH XXXIX. 2: 76.
5) [eg. specialanv. av 3 (o. 4 a)] (†; se dock b) prakt, glans, ståt; särsk. pregnant, om den högsta prakt som en växt uppnår under ett år; jfr PRYDNING 5. Kroppen är medh stoor prydna hijt ledsagat och skal nidsättias i sin Kammar. Emporagrius Oxenstierna 89 (1655); jfr 4 a. (Sändebuden) blefwo .. (ledsagade) til .. (tsaren), ther han vthi sin Mayestet och prydno satt. Widekindi KrijgH 910 (1671); jfr 3 a. När hon (dvs. blomman) som bäst i denna prydnad står. Nordenflycht QT 1745, s. 97 (1739). (Prinsen) fägnades .. högeligen af den prakt ock prydno, som här (hos prinsessan Serena) var att skåda. Landsm. V. 6: 105 (1891). — särsk.
a) bildl., i uttr. vara i första prydnaden, vara i sin glansperiod, stå i sin (högsta) blomning, stå i sitt flor. Lucidor (SVS) 245 (1672).
b) (fullt br.) i uttr. (ut)i (hela) sin prydno, äv. i sino prydno l. i sin prydnad, i sin största prakt, i all sin skönhet, i all sin glans; äv. bildl.: i sitt flor, på sin höjdpunkt, i sin sanna gestalt; särsk. [jfr 3 a slutet] i sådana uttr. som en präst l. prästen i sin prydno, en präst sådan han är, då han är som bäst, en god representant för prästeståndet; äv. ironiskt; jfr PRYDNING 5 a. Vetandets klarhet och hjertats fromhet .. bildar en Prest i sin prydnad. Tegnér (WB) 8: 176 (1836). En prest i sin prydnad. Hörlin (1861; broschyrtitel; ironiskt). (På bilden av drottning Viktorias salongsvagn) ser man också i sino prydno möbelstoppningens alla eleganser och fyndiga infall. Kleen Kvinn. 117 (1910). På .. (nordkanten av Hanveden) visar sig Södertörns detaljeradt sönderbrutna terräng i hela sin prydno. TurÅ 1914, s. 270. En ansvarig minister i sin prydno. NDA 1914, nr 93, s. 2 (ironiskt). ÅbSvUndH 63: 107 (1941). särsk. (numera knappast br.) om växtbestånd, i uttr. stå i sin prydnad, stå i sin största prakt; jfr PRYDNING 5 b. Väl brukade åkrar, som .. stodo i sin prydnad. Hülphers Dal. 77 (1762).
Ssgr (i allm. till 1 c): A (†): PRYDNAD-SÖM, se B.
B: PRYDNADS-ANLÄGGNING~020. konkret; jfr anläggning III 1 f. Johansson Noraskog 2: 35 (1881).
-ANORDNING~020. konkret. SFS 1919, s. 2459.
-ARBETE~020. särsk. konkret. Berlin Lrb. 77 (1876).
-ARTIKEL. = -föremål. Lundin NSthm 557 (1889).
(1) -BEGÄR. begär att pryda sig l. sin omgivning. SvFlicksk. 348 (1888).
-BESLAG. på möbler o. d. VaruhbTulltaxa 1: 433 (1931).
-BLOMMA, r. l. f.
1) blomma som odlas för prydnads skull. Lilja FlOdlVext. 22 (1839).
2) konstgjord blomma avsedd till prydnad. KatalÅhlénHolm 93: 184 (1927).
-DJUR. djur som tjänar till prydnad i parkanläggning o. d. Lewenhaupt Lagrelius KinR 39 (1928).
(1) -DRIFT. jfr -begär. Näsström SvFunkt. 19 (1930).
-DUK. Östergren (1935).
-FISK. fisk som hålles ss. prydnad i damm l. bassäng o. d. NF 7: 404 (1883).
-FJÄDER.
1) zool. fjäder som pryder en fågel; särsk. om fjäder som pryder fågelhane under fortplantningstiden (men därefter icke sällan bortfaller). FoFl. 1910, s. 253. (Brushanen) löper upphetsad omkring .. med halvt öppnade vingar och vitt bredda prydnadsfjädrar. Rosenius SvFågl. 4: 293 (1935).
2) fågelfjäder som användes ss. prydnad (på dräkt l. huvudbonad o. d.); äv. om konstgjord fjäder. SFS 1911, nr 80, s. 78. VaruhbTulltaxa 1: 358 (1931; om konstgjorda fjädrar).
-FORM; pl. -er. (i sht i fackspr.)
1) till 1 c typ (av hantvärksprodukt o. d.) som är avsedd att tjäna till prydnad. TT 1871, s. 114.
2) till 3: typ av prydnad. Nyblom i 3SAH 5: 49 (1890).
-FÅGEL. jfr -djur. FoFl. 1914, s. 269.
-FÖREMÅL~102 l. ~200. MeddSlöjdF 1884, s. 66.
-GAVEL. konsthist. dekorativt gestaltad gavel (med l. utan skulptural utsmyckning); jfr gavel, sbst.1 1. MeddSlöjdF 1897, 1: 50.
-GLAS. (Kosta glasbruks) fabrikat af hushållsglas och prydnadsglas. SmålP 1890, nr 151 B, s. 2.
-GRAN. bot. det ss. prydnadsväxt odlade trädet Araucaria excelsa R. Br. Östergren (1935).
-GRÖNT, n. om gröna växter l. växtdelar som användas till prydnad; jfr grön, adj. 2 e. Sernander SthmNat. 196 (1926).
(3) -HYLLA, r. l. f. hylla varpå prydnadsföremål äro uppställda. TT 1901, Ark. s. 82.
-HÄCK. jfr -blomma 1. BotN 1867, s. 128.
-KAM. jfr kam, sbst.2 1. KatalTuritz 1925, s. 74. —
-KONST. konst vars huvudsyfte är att pryda; dekorativ konst. SvFlicksk. 348 (1888).
-KRAM, n. jfr kram, sbst.1 3. LbFolksk. 788 (1892).
-KÄRL. NF 4: 1240 (1881).
(1) -LYSTEN. Agardh (o. Ljungberg) II. 1: 12 (1854).
(1) -LYSTNAD. jfr -begär. Hallström Skepn. 271 (1910).
(1) -MÅLARE, m.||ig. (mera tillf.) jfr -måleri. Eichhorn Stud. 3: 118 (1881).
-MÅLERI. (mera tillf.) dekorativt måleri; äv. konkret, om målning avsedd till prydnad, dekorativ målning. NF 1: 708 (1876). Ännu behållna prydnadsmålerier vitna om hvad våra renässansmålare voro. Eichhorn Stud. 3: 116 (1881).
-MÅLNING. (mera tillf.) jfr -måleri; äv. konkret. Eichhorn Stud. 3: 121 (1881).
-MÖBEL. NF 7: 1073 (1883).
-MÖNSTER. (i fackspr.)
1) till 1 c: (lagligen skyddat) mönster för den estetiska utformningen av ett föremål; motsatt: nyttighetsmönster. TT 1896, Allm. s. 140.
2) till 3: mönster för (ngt som tjänar till) prydnad. Berg Handarb. 29 (1873).
(4 c) -NOT; pl. -er. mus. (med mindre skrift än huvudnoterna skriven) not som är avsedd till utsmyckning av en ton, binot; jfr behags-not. Vogler Clavérsch. 29 (1798).
-NÅL. UB 6: 188 (1874).
-PLANTERING. anlagd för prydnads skull. SJ 2: 571 (1906).
-PUMPA, r. l. f. benämning på sådana varianter av växten Cucurbita pepo Lin. som odlas för prydnads skull. PT 1906, nr 51 A, s. 3.
-RYA, r. l. f. textil. motsatt: slitrya. Rig 1932, s. 42.
-SAK. jfr -föremål. NF 6: 1491 (1883).
-SKÅP.
1) till 1 c: skåp avsett till prydnad. Adler Meyer 487 (1894).
2) till 3: skåp avsett för förvaring l. utställande av prydnadsföremål. KatalIndUtstSthm 1897, s. 73.
-SKÖLD. konsthist. o. herald. ss. prydnad på vägg anbringad vapensköld l. dekorativ inskriftstavla i sköldform; jfr kartusch 3. SvFmT 9: 49 (1894).
(3) -SLÖJD. slöjd varigm prydnader framställas; motsatt: nyttighetsslöjd. QvinlHemsl. 25 (1880).
-STEN. sten(art) som användes för prydnadsändamål; särsk. om sådana stenar l. stenarter som äro mindre genomskinliga o. mindre hårda än ädelstenar. Bergman GotlSkildr. 297 (1882). Af betydligt lägre värde (än ädelstenarna) anses prydnadsstenarna vara. 2UB 5: 241 (1902).
-STICKNING, r. l. f. textil. särsk. konkret. Rig 1921, s. 28.
(1) -SYFTE. särsk. i uttr. i (rent) prydnadssyfte, (enbart) i syfte att pryda, (enbart) för att pryda. (Jade brukas bland kineserna ofta) i rent prydnadssyfte, särskilt som beslag på bältet och som amuletter. Munthe ÖstasK 49 (1925).
(1) -SYNPUNKT~02 l. ~20. Betrakta ngt från l. ur prydnadssynpunkt. Budk(Åbo) 1929, s. 77.
-SÖM, r. l. m. (prydnad- 1886. prydnads- 1866 osv.) sömn.
1) abstr., om konsten att utsmycka ngt gm sömnad, konstsömnad, broderi. SvFlicksk. 348 (1888).
2) konkret, om söm(nad) som tjänar till prydnad; särsk. koll., om broderier o. d. Wolter Symask. 32 (1866). (De nutida fabriksmässigt framställda linnealstren äro) utrustade med en mängd prydnadssöm, hvarom man förut ej hade en aning. TT 1875, s. 26.
-SÖMNAD. sömn. abstr. o. konkret; jfr -söm. Enklare prydnadssömnader på linne. SvFlicksk. 121 (1888). TurÅ 1905, s. 25.
-TALLRIK. BoupptVäxjö 1913.
-TEXTILIER, äv. -TEXTILER, pl. SvSlöjdFT 1924, s. 110.
-TING. jfr -föremål. Heidenstam Tank. 24 (1896, 1899).
(4 c) -TON. mus. jfr -not. SvUppslB (1935).
-TRÄD. jfr -blomma 1. Fries BotUtfl. 3: 282 (1859, 1864).
-TRÄDGÅRD~20, äv. ~02. motsatt: köksträdgård, handelsträdgård o. d. Dagen 1897, nr 144, s. 1.
-VARA, r. l. f. motsatt: nyttovara. Stråle RörstrMariebg 154 (cit. fr. 1762).
-VÄRDE. om värde som ngt har gm sin användbarhet ss. prydnad. SFS 1934, s. 599.
-VÄV. textil. jfr -vävnad. QvinlHemsl. 26 (1880).
-VÄVNAD. textil. abstr. o. konkret. QvinlHemsl. 63 (1880).
(1) -ÄNDAMÅL~102 l. ~200. i uttr. för prydnadsändamål, för att användas l. tjäna ss. prydnad. I England .. importeras årligen för prydnadsändamål 25 millioner dödade fåglar. AB 1898, nr 2, s. 4.
-ÄPPLE. äpple som odlas för prydnads skull; särsk. (trädg.) om bärapelns frukter. PrisförtAlnarpTrädg. 1892, s. 2. Sonesson HbTrädg. 585 (1926; om bärapelns frukter).
Spoiler title
Spoiler content