SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KRUSBÄR krɯ3s~bä2r l. ~bæ2r, n.; best. -et; pl. =.
Ordformer
(krus- 1638 osv. kruss- 1685—1690. kruse- 1631 (: Krusebärs trää)—1751)
Etymologi
[jfr d. krusbær, av mnt. krusbere (krūselbere); jfr t. krausbeere (kräuselbeere); av KRUS, sbst.2 2, l. KRUSA, v. 2 d, o. BÄR]
1) bär av krusbärsbusken; i pl. äv. koll. o. ss. namn på maträtt; jfr STICKELBÄR. Gröna, gula, röda, vita, släta, håriga, ludna krusbär. Palmchron SundhSp. 54 (1642). Krusbär med vispad grädde. PrHb. 2: 290 (1887). Krusbären skördas halfmogna, sedan de mjuknat och fått litet färg, snoppas i båda ändar, sköljas (osv.). Abelin MTr. 119 (1902). Högstedt KokB 579 (1920).
2) krusbärsbuske; jfr STICKELBÄR. Schroderus Dict. 126 (c. 1635). Franckenius Spec. F 4 a (1638). Krusbär (Ribes Grossularia) och Stickelbär (Ribes uva crispa) utgöra .. endast en art. Lundström Trädg. 1: 200 (1831). NormFört. 20 (1894).
Ssgr (Anm. I ssgr som äro namn på insekter, svampar o. d. betecknar förleden dessa ss. förekommande på krusbärsbusken)
A (†): KRUSBÄR-HÄCK, se B.
B: (2) KRUSBÄRS-BLAD. —
(jfr 2) -BUSKE. buskväxten Ribes grossularia Lin., med krusiga blad; jfr STICKELBÄRS-BUSKE. Rålamb 14: 31 (1690). SvKulturb. 11—12: 94 (1932). särsk. (numera bl. tillf.) i uttr. se ut som en krusbärsbuske i huvudet, vara krusig i håret. Kexél 1: 178 (1789). —
(1) -CHAMPAGNE. musserande krusbärsvin. Svederus Hlex. 192 (1869). Leufvenmark Vin. 2: 147 (1870). —
(1) -GELÉ. kok. —
(1) -GRÖT. kok. —
(1) -GURKA. trädg. (frukt av) gurkväxten Cucumis Anguria Lin., med små krusbärsliknande frukter. HbTrädg. 6: 70 (1876). —
(2) -HÄCK. (-bär- 1693. -bärs- 1898) Trolle-Bonde Hesselby 104 (i handl. fr. 1693). —
(1) -KAKA. kok. —
(1) -KART. äv. koll. Blanche Tafl. 127 (1845). —
(1) -KOMPOTT. kok. —
(1) -KRÄM. kok. —
(2) -KVALSTER. zool. spindeldjuret Bryobia prætiosa Koch. LAHT 1915, s. 261. —
(2) -MASK; pl. -ar. zool. krusbärsstekelns l. krusbärsmätarens larv. Eneroth Pom. 1: 198 (1864). —
(2) -MJÖLDAGG~02 l. ~20. [jfr eng. gooseberry mildew] trädg. parasitsvampen Sphærotheca mors uvæ (Schwein.) Berk., äv. kallad amerikansk krusbärsmjöldagg. LAHT 1905, s. 273. Därs. 1906, s. 294. —
(2) -MOTT. zool. insekten Zophodia convolutella HB. Uppl. 1: 155 (1902). —
(2) -MÄTARE, m. l. r. zool. fjärilen Abraxas grossulariata Lin. Thomson Insect. 189 (1862). —
(1) -PAJ. kok. —
(2) -ROST. trädg. rostsvampen Puccinia Pringsheimiana Kleb. SvTrädgFT 1883, s. 132. —
(1) -SAFT. kok. —
(2) -STEKEL. zool. benämning på tvenne steklar som angripa krusbärsbusken; dels (äv. i uttr. stora krusbärsstekeln) Pteronidea ribesii Scop., dels (särsk. i uttr. lilla krusbärsstekeln) Pristiphora pallipes Lep. 2NF (1911). —
(1) -SYLT. kok. —
(jfr 2) -TRÄ. (†) krusbärsbuske. Rudbeckius MemQvot. 26 a (1631). —
(1) -VIN. Oec. 191 (1730). Det hembryggda krusbärsvinet. Humble Hemm. 240 (1903).
Spoiler title
Spoiler content