SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1938  
KULPIG kul3pig2, adj. -are. adv. -T.
Etymologi
[sv. dial. kullpig, kullpuger; trol. av nt. kulpig, klumpig; jfr sv. dial. kullp, klumpig människa, nt. kulp(e), klump; sannol. besläktat med KOLV]
(i folkligt spr. i vissa trakter) bukig. CFSäve hos Dybeck Runa 1845, s. 91. I Lerdals socken äro 4 (jättegrytor), af hvilka den ena är kulpig. Lignell Dal 1: 41 (1851). Lyttkens o. Wulff Ordsk. 433 (1917).
Spoiler title
Spoiler content