publicerad: 1944
MINISTÄR min1istä4r l. mi1-, l. -æ4r, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -er(e), -ère o. d.)
Etymologi
1) (†) (ministers l. ministärs) politik; statskonst; diplomati. HH XXI. 1: 146 (1711). At alle de, som värkeligen blanda sig i Ministeren, grundeligen förstå hvad en så granlaga sak har at betyda. Dalin Arg. 1: 273 (1733, 1754). En olyckelig Ministere, som ej fant Rikets räddning i annat medel, än (osv.). Botin Hem. 2: 120 (1756). Hela (Richelieus) Ministère var en ständig strid emot (osv.). 1SAH 4: 129 (1791, 1809). — särsk. i utvidgad anv., om ränker? Detta tycks stöta på Spionneri eller Ministere. Kellgren (SVS) 6: 272 (1790).
a) motsv. MINISTER 3 a, i fråga om (stats)-minister; äv. om (stats)ministers regim. Kron-Prinsen Fredric (är) sedan 1784 Med-Regent, då Enke-Drotningens närmare Influence och den så kallade Guldbergske Ministeren uphörde. OBergklint MSam. 2: 390 (1792). Om .. (Danton) under sin ministär bestämt regeringens hållning gent emot den inre anarkien (osv.). Boëthius Rev. 401 (1887).
b) motsv. MINISTER 3 b. Vid början af herr baron Posses ministère vid ryska hofvet. Höpken 2: 186 (1753).
3) (†) departement (se d. o. 1 a). Må .. (Sverge) icke, efter det har sju ministèrer, hafva sju statssystemer. Agardh (o. Ljungberg) I. 2: 214 (1853).
4) sammanfattande, om ett lands samtliga ministrar (se MINISTER 3 a); regering. Bilda ministär. Inträda i ministären. HSH 1: 306 (1743). Huru skall en ny ministèr kunna formeras? Stenhammar Riksd. 2: 38 (1840). En ministär Posse (dvs. med Posse ss. statsminister). 3SAH 12: 70 (1897). En liberal ministär. Siwertz JoDr. 214 (1928). — jfr EXPEDITIONS-, FACK-, HÖGER-, KAMP-, KOALITIONS-, KRIGS-, SAMLINGS-, VÄNSTER-MINISTÄR m. fl.
5) (†) diplomatisk beskickning.
a) abstrakt, = BESKICKNING 3 a. De honom uti ministéren fölljande kejserlige sändningebuden. 2RA 3: 528 (1734).
-FÖRÄNDRING. förändring i ministärs sammansättning; regeringsskifte. Stenhammar Riksd. 2: 35 (1840). —
-SKIFTE.
Spoiler title
Spoiler content