SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1922  
EXPEDITION äk1speditʃω4n l. -iʃ-, r. (f. Heinrich (1814), Lundell; m. Weste); best. -en, ä. o. vard. i mellersta o. norra Sv. äv. =; pl. -er.
Ordformer
(expede- Ekeblad Bref 2: 299 (1662))
Etymologi
[jfr t. o. eng. expedition, fr. expédition; av lat. expeditio (-ōnis), vbalsbst. till expedire (se EXPEDIERA). Jfr SPEDITION]
1) vbalsbst. till EXPEDIERA 2. OxBr. 10: 251 (1618). (Konung Adolf Fredrik) säger sig aldrig velat hindra expeditionen af de beslut som genom rådets pluralitet vore fattade. Geijer II. 5: 156 (1838). Olika behandling af olika trafikanter i fråga om expedition, fraktberäkning m. m. EkonS 1: 360 (1893). Tidskriftens expedition (mottagning av manuskript och prenumerationer samt .. distribution). Hembygden 1912, s. 113.
2) av offentlig myndighet utfärdad skrivelse som innehåller ett avgörande l. ett beslut i en fråga. Utfärda en expedition. Utgående expeditioner. RARP 7: 232 (1660). Uppsättia en expedition. KKD 6: 39 (1707). Kärande, klagande eller sökande vare .. skyldig utlösa dom, utslag, resolution eller annan expedition. SFS 1901, nr 109, s. 6.
3) ämbetsvärk l. avdelning av dylikt som har att ombesörja expeditioner (i bet. 1, 2); lokal för sådant ämbetsvärk osv.; expeditionslokal, byrå l. kontor för expediering. Bark Bref 1: 115 (1703). Kongl. May:t .. hafwer för gott funnit .. at fördela hela des Cantzlij uti ett Collegio och Sex Expeditioner. HC12H 3: 98 (1713). Öfriga lokaler i nedra våningen (av centralstationen i Sthm) äro upptagna af jernvägens expeditioner m. m. IllSv. 1: 98 (1873). Då jag skulle gå upp i min expedition (dvs. justitiestatsexpeditionen, där förf. var anställd). De Geer Minn. 1: 72 (1892). — jfr CIVIL-, ECKLESIASTIK-, FINANS-, HANDELS-, HOV-, HOVKANSLERS-, JUSTITIE-, JUSTITIEOMBUDSMANS-, JUSTITIEREVISIONS-, JUSTITIESTATS-, KAMMAR-, KANSLI-, KOMMANDO-, KOMMUNIKATIONS-, KRIGS-, KRIMINAL-, LÅN(E)-, MILITIE-, MILITIEOMBUDSMANS-, OMBUDSMANS-, PASTORS-, POST-, STATS-, TIDNINGS-, UTRIKES-EXPEDITION m. fl.
4) (†) skyndsamhet; jfr EXPEDIT I. Det skulle med all expedition och hast til osz sendas P(r)ä-ster och Böker. Holm NSv. 86 (i handl. fr. 1693).
5) i vetenskapligt l. kommersiellt syfte o. d. företagen (längre) färd (i sht till avlägsna länder); övningsfärd av örlogsfartyg l. flottavdelning; krigsföretag till sjöss i förening med landstigning l. mera fristående (mindre) krigsföretag till lands; sammanfattande om deltagarna i färd l. företag av nämnda slag. OxBr. 10: 49 (1621). Flottan .. låg under arbete til klargörning för instundande Expedition. Tornquist Utk. 1: 140 (1788). Med omsorg utrustade vetenskapliga expeditioner. Björling Sol. 72 (1869). Man skulle (ansåg Napoleon) kunna verksamt skada England genom att taga Malta och göra en expedition till Egypten. Wirsén i PT 1903, nr 223 A, s. 3. — jfr GRADMÄTNINGS-, HANDELS-, KRIGS-, NORDPOLS-, POLAR-, SJÖ-, STRAFF-, UNDSÄTTNINGS-, VINTER-, ÖVNINGS-EXPEDITION m. fl.
Ssgr: (1) EXPEDITIONS-BEFALLNINGSMAN~0102. (förr) länsman. DA 1808, nr 26, s. 1. Almqvist TreFr. 3: 234 (1843). Dalin (1850).
-CHEF.
1) till 1; särsk. 18401917 om chefen för varje till ett statsdepartement, med undantag av utrikesdepartementet, hörande avdelning av K. M:ts kansli, efter ingången av år 1918 om chefen inom dylikt för ledningen o. övervakandet av de löpande ärendena. PropRiksd. 1840—41, nr 67, s. 18. SFS 1917, s. 2165, 2166.
2) (förr) till 5: benämning på högste befälhavaren över utkommenderad flotta l. eskader. TjReglFl. 1796, s. 9. ReglFl. 1834, 1: 9.
(1) -CHEFS-ADJOINT. (i Finl., förr) vid generalguvernörskansliet. FFS 1896, nr 5, s. 9.
(1) -DAG. dag då ett ämbetsvärk o. d. hålles öppet för expedition. JournLTh. 1813, nr 8, s. 1. (Kyrkoherden) bestämde som expeditionsdag fredagseftermidd. Hagström Herdam. 4: 29 (1901).
(1) -DEPUTATION. under ståndsriksdagarnas tid i Sv.: av riksdagen (från o. med 1723) tillsatt deputation som hade att överse o. jämka ständernas beslut, innan de justerades, o. därefter att expediera dem; jfr -UTSKOTT; äv. om deputation med motsvarande uppgift inom sekreta utskottet. 2RARP 4: 33 (1726). DA 1771, nr 154, s. 2. 2NF 24: 1499 (1916).
(1) -FOGDE. (förr) expeditionskronofogde. 2RARP 5: 304 (1727). SvT 1852, nr 159, s. 2.
(5) -FÄLTSKÄR~02. (förr) å utkommenderad flotta l. eskader; jfr -LÄKARE. De expeditions-, uppbörds- och secondfältskärer, som .. antagas. Hjelt Medicinalv. 3: 199 (cit. fr. 1759). Därs. 138 (efter handl. fr. 1780).
(1) -FÖRARE. Arbetarekommunens expeditionsförare. PT 1904, nr 95 A, s. 3. 2NF 16: 646 (1911).
(1) -FÖRING. TjReglArm. 1889, s. 94.
(1) -HAVANDE.
1) adj. Expeditionshafvande fanjunkaren. Lundin NSthm 524 (1889).
2) sbst., m.||ig. Den, som önskar upplysningar ur Riksarkivets handlingar, eger att anmäla sig hos expeditionshafvanden. SFS 1901, nr 80, s. 6.
(1) -INTENDENT. mil. intendenturofficer vid högre stab l. kvarter vilken förestår dess kassaförvaltning l. krigskasseavdelning o. biträder vederbörande högre intendent i dennes tjänsteåligganden. PT 1911, nr 165 A, s. 2.
(1) -KARL. vanl. i sådana förb. som en god l. rask expeditionskarl o. d. En utmärkt skicklig expeditionskarl. Wingård Minn. 4: 60 (1847).
(1) -KRONOBEFALLNINGSMAN. (†) expeditionskronofogde. DA 1793, nr 221, s. 1. Höjer Sv. 2: 196 (1876).
(1) -KRONOFOGDE~0020. (förr) landsstatstjänsteman över stat som med K. M:ts tillstånd stundom av länsstyrelse anställdes för att biträda den ordinarie kronofogden. DA 1808, nr 47, s. 1. SFS 1908, nr 49, s. 1.
(1) -LOKAL. AB 1890, nr 8, s. 2.
(1) -LUCKA, för inlämnande av telegram (å telegrafstation), postlucka, (ett apoteks) ”nattlucka” o. d. SD(L) 1893, nr 286, s. 4. Ahlberg FarmT 2 (1899).
(5) -LÄKARE. (förr) förste läkare å utkommenderad flotta l. eskader (under vilken uppbörds- o. biträdande läkare subordinerade). ReglFl. 1834, 1: 41.
(2) -LÖSEN. avgift som erlägges för en av offentlig myndighet utfärdad handling. Kongl. Maj:ts Förnyade Nådiga Taxa Uppå Expeditions lösen. 27/5 1801.
(1) -MINISTÄR. ministär utan bestämd politisk färg som bl. handlägger löpande ärenden, övergångsministär. Fahlbeck HandPol. 32 (1892).
(1) -SEKRETERARE. intill utgången av 1878 benämning på den näst expeditionschefen högste tjänstemannen inom statsexpedition l. avdelning av K. Maj:ts kansli (17731824, i nedre justitierevisionen —1837 kallad förste expeditionssekreterare); 1918 återupptaget ss. titel på tjänsteman i liknande ställning hos justitiekanslersämbetet samt vid riksdagens justitie- o. militie om budsm annaexpeditioner. 2RARP I. 2: 180 (1720). Förste Expeditions-Sekreteraren reser bort. Cederborgh RK 29 (1816). SFS 1840, nr 43, s. 2. SvStatskal. 1919, afd. 65, 192, 193.
(1) -TAXA. taxa enl. vilken expeditionslösen utgår. Kungör. 18/11 1801. SFS 1903, nr 132, s. 3.
(1) -TID. AdP 1800, s. 450.
(1) -UTSKOTT~02. l. ~20.
a) i Sv. intill 1866, i Finl. fortfarande om visst av riksdagen tillsatt utskott; jfr -DEPUTATION. Expeditions-Utskottet är defect (dvs. icke fulltaligt). AdP 1789, s. 502. Riksens Ständer (äge) at välja och förordna et Expeditions-Utskott .. för at upsätta ej mindre de expeditioner, som under Riksdagen af Stånden gemensamt utfärdas, än äfven Riksdags-Beslutet. RO 1810, § 36.
b) om ständigt kyrkomötesutskott som har att uppsätta förslag till de skrivelser som, till följd av mötets beslut, skola från detsamma avlåtas. AllmKyrkom. 1868, s. 30.
Avledn.: EXPEDITIONELL, adj. till EXPEDITION 1. (Riksdags-)ärenden af expeditionel art. AB 1897, nr 114, s. 2. De expeditionella ärendena. Hagström Herdam. 2: 391 (1898).
Spoiler title
Spoiler content