SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1945 MUSIKALITET mus1ikal1ite4t l. mɯ1-, r l. f.; best. -en. Etymologi [jfr t. musikalität, eng. musicality; till MUSIKALISK] egenskapen att vara musikalisk. (Den tjeckiska nationen) besjälas av en ursprunglig, äkta musikalitet. Jeanson (o. Rabe) 2: 313 (1931). SvD(A) 1931, nr 280, s. 8. SAOB Alfabetisk lista musikal- ssgled musikalier subst. musikalisk adj. musikaliskt musikalist subst. musikalitet subst. musikant subst. musiker subst. musikolog musikologi subst. musikus Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
