publicerad: 1945
MYSKA mys3ka2, sbst.1, förr äv. MYSSJA, sbst.1, l. MÖSSJA, sbst.1, l. MYSIKA l. MÖSSIKA, r. l. f.; best. -an; pl. -or; äv. MYSK mys4k, sbst.3, r. l. m. l. f.; best. -en.
Ordformer
(musika 1751. mysche- 1791 (: Myschegräs). mysicke c. 1645. mysika (-ica) 1755—1870. mysk 1840—1908 (: skogsmysk). myska 1683 osv. myske 1791. myskia (-ja) c. 1635—1807. myssie- 1805 (: Myssieört)—1816 (: Myssie-Måra). myssja 1768—1871 (: Myssjeört). måskja 1757. mösia (-oe-) 1745 (fr. Hälsingl.)—1806. möska 1755 (fr. Västergötl.)—1807. möskia 1638—1797. mösschia 1755. mössika 1824—1838 (fr. Skåne). mössja (-ia) 1762—1807)
Etymologi
[sv. dial. mussika, myssike, mysk, myssja; jfr d. mysike, nor. myske; av mnt. museke, nt. mös(e)ke, mösch(en), diminutiv till mnt. mos (se MOSSA, sbst.1)]
1) växten Asperula odorata Lin., myskmadra; äv. i ssgn FÄRG-MYSIKA l. -MYSSJA om arten Asperula tinctoria Lin. Schroderus Dict. 9 (c. 1635). Myska. Fördrifver mal med sin goda lukt, om man henna bland kläder lägger. Aspelin Fl. 13 (1749).
2) växten Hierochloë odorata (Lin.) Wahlb., myskgräs (se d. o. 2). Fries Ordb. 84 (c. 1870). NormFört. 38 (1894).
3) [möjl. att hänföra till MYSK, sbst.1] i ssgr som utgöra namn på välluktande växter; särsk. (i formen mysk) ss. senare led i ssgr som utgöra folkliga namn på linnea; jfr FURU-, SKOGS-MYSK.
Ssgr (i vissa fall äv. att hänföra till mysk, sbst.1): A: (2) MYSK-BRODD. = myska, sbst.1 2; jfr hassel-brodd 2. Krok o. Almquist Fl. 1: 306 (1935). —
-GRÄS. (mysk- 1755 osv. myska- 1668—1843. myske- 1745—1893)
1) (mindre br.) till 1: myskmadra. Bolinus Dagb. 33 (1668). HushJourn. 1780, aug. s. 30. HbTrädg. 2: 61 (1872).
2) till 2, = myska, sbst.1 2. Linné Fl. nr 918 (1755). jfr: Hierochloa, Myskegräs .. af luktens likhet med Myskan (Asperula). Fries BotUtfl. 3: 224 (1864).
4) (i vissa trakter) till 3: växten Anthoxanthum odoratum Lin., vårbrodd. Iverus VästmFanerog. 21 (1877). —
(1) -MADRA. (mysk- 1765 osv. myske- 1757—1891) växten Asperula odorata Lin. Serenius Kkkk 3 b (1757). Myskmadran doftade döfvande, lugnande. Strindberg TrOtr. 2: 58 (1890). —
(3) -MÅRA. (mysk- 1867 osv. myske- 1816) växten Galium triflorum Michx. Liljeblad Fl. 91 (1816: Myssie-Måra). Nyman VäxtNatH 1: 81 (1867). —
(2) -TÅTEL. (mysk- 1745—1749. myske- 1792—1858) (†) myskgräs (se d. o. 2). Linné Fl. nr 70 (1745). Mysk-tåtel. Gifver .. välluktande kryddeqvastar. Aspelin Fl. 10 (1749). AHB 5: 45 (1858).
B (†): MYSKA-GRÄS, se A.
C (†): MYSKE-GRÄS, -MADRA, -MÅRA, -TÅTEL, se A. —
Spoiler title
Spoiler content