NOMO- nom1o- l. nom1å- l. nom1ω-, l. nå1-.
Etymologi
[ytterst av gr. νομο-, till νόμος, sed, lag (se -NOM)]
i ssgr; eg.: lag-.
Ssgr: NOMO-GRAFI1004. [jfr t. nomographie, eng. nomography; av fr. nomographie, eg. om grafisk framställning av matematiska lagar; jfr gr. νομογραφία, skriftlig kodifiering av lagar, lagstiftning] mat. lära(n) om l. metod för lösning av numeriska problem med hjälp av nomogram. 2NF 20: 433 (1913). —
-GRAM104. [jfr t. nomogramm, eng. nomogram; av fr. nomogramme; med avs. på bet. jfr nomografi] mat. (på olika sätt konstruerat) diagram bestående av ett antal (på kurvor l. räta linjer avsatta) skalor o. använt för lösning av numeriska problem; äv. allmännare, om grafisk framställning av talmässiga förhållanden. 2NF (1913). TT 1942, Allm. s. 116. —
