publicerad: 1952
PAGE pa4ʃ, m.; best. pagen pa4ʃen; pl. pager32 l. 40.
Ordformer
(paas 1639. pacher, pl. 1744. pagcie c. 1685. page 1642 (: pager, pl.), 1672 osv. pagie 1647—1741. pascher, pl. c. 1740. pase 1639—1741. paser, pl. 1667—1772. pasie 1651—1670. pasje 1749)
Etymologi
[jfr t. o. eng. page; av fr. page (ffr. page); jfr it. paggio, mlat. pagius; av omtvistat urspr.]
gosse l. yngling (i sht av förnäm börd) anställd (ss. uppvaktande) vid ett hov l. hos furstlig l. annan högt uppsatt person (o. där åtnjutande fostran o. undervisning); jfr HOV-SVEN, SMÅ-SVEN; i fråga om nutida förh. i Sverige bl. om kadetter som vid högtidliga tillfällen tjänstgöra ss. uppvaktning hos kungliga personer (jfr KAMMAR-PAGE); förr äv. i uttr. kunglig(a) page(r) l. Kungl. Maj:ts page(r). Schroderus Comenius 676 (1639). H. K. M:tz pager och laqueier. RP 9: 442 (1642). D. 8 Novemb:r satte mine käre föräldrar mig först j tienst hoos .. Fru Barbro Fleming för een Pagcie. KKD 7: 195 (c. 1685). Kongl. Pagernes informator. HusgKamRSthm 1735—36, s. 303. Uppskrämd page / Hertigens (dvs. hertig Karls) jernhand i skuldran skakar. Snoilsky 4: 55 (1887). Vid särsk. högtidliga tillfällen tjänstgöra sjökadetter ss. pager hos de övriga kungl. personerna (dvs. utom konungen o. drottningen). SvUppslB (1934). — jfr BORDS-, JAKT-, KAMMAR-, LIV-, MUSIK-, RID-, STALL-, STUDER-PAGE. — särsk. (mera tillf.) oeg. l. bildl.; särsk. om yngling (stundom äv. flicka) som ägnar en (i sht äldre) kvinna (resp. man) en svärmisk beundran; jfr PAGE-KÄRLEK, -TJÄNST 2. Pappas lilla page, hörde hon sin mor hånfullt ropa, då hon (följde fadern ut i hallen). Krusenstjerna Pahlen 5: 342 (1933).
-BUNTAR, förr äv. -BUNTOR, pl. (numera bl. kulturhist.) till pagedräkt hörande mycket korta, uppstoppade byxor; jfr bunt, sbst. II 2, ävensom bunte-byxor. KlädkamRSthm 1664, s. 18. Därs. 1721, s. 55. —
-DRÄKT. pages dräkt; särsk. om för pager under äldre tid karakteristisk dräkt med (livré)rock, mycket korta, uppstoppade byxor (”buntar”) o. långa strumpor (samt kort kappa), numera bl. använd ss. maskerad- l. teaterkostym o. d. Hagberg Shaksp. 12: 318 (1851). —
-HOVMÄSTARE~0200. [jfr t. pagenhofmeister] (förr) lärare som ledde l. handhade undervisningen av pagerna (vid ett hov); jfr hovmästare 3. HovförtärSthm 1703 A, s. 1772. Rig 1935, s. 202 (om ä. förh.). —
-HOVMÄSTARINNA. (-mäster- 1717) (förr) lärarinna för (yngre) pager (vid ett hov); jfr hovmästarinna 3. HovförtärSthm 1717 C, s. 115. —
-HÅR. särsk.: kortklippt, tvärskuret hår med (l. utan) lugg (i sht ss. kvinno- l. barnfrisyr); äv. om halvlångt slätt hår med inåtböjda toppar (ss. kvinnofrisyr). Siwertz Lat. 26 (1924). —
-KAPPA, r. l. f. (i sht förr) till pagedräkt hörande (kort) kappa; förr äv. om kort damkappa av liknande utseende. KlädkamRSthm 1665, s. 14. SthmModeJ 1847, s. 8 (om damkappa). —
-KLÄNNING. (-klädn-) (†) pagedräkt, pagelivré. SthmStadsord. 1: 108 (1654). KlädkamRSthm 1733, s. 190. —
-KÅR. [jfr t. pagenkorps] (förr) kår bestående av pagerna vid ett hov. SP 1802, nr 64, s. 3 (i Ryssland). Förut befintlig pagekår .. skulle fr. o. m. 1793 ingå i akademien (på Karlberg). Ekstrand Karlbg 32 (1937). —
-KÄRLEK. särsk. om ynglings (svärmiska) kärlek till (en äldre) kvinna. Silfverstolpe Mem. 1: 15 (i handl. fr. 1781). —
-LEDIGHET~002 l. ~200. (förr) om förhållandet att en tjänst ss. page var ledig; jfr ledighet 6. Rig 1935, s. 191 (1756). —
-LIVRÉ. (i sht förr) jfr livré 1 o. -dräkt. KlädkamRSthm 1675, s. 85. SvFolket 4: 333 (1939; om ä. förh.). —
-POJKE. (numera bl. tillf., i sht om ä. förh.) page; förr äv.: pagebetjänt. HovförtärSthm 1676—77, s. 261 (om betjänt). 3SAH LII. 2: 268 (c. 1800). —
-SKOLA, r. l. f. [jfr t. pagenschule] (förr) skola för undervisning av pager. Cavallin (1876; om ä. förh.). —
-STATSLIVRÉ. (†) livré för page, avsett att bäras vid högtidliga tillfällen. 3SAH LII. 2: 478 (1792). —
-STRECK. [jfr t. pagenstreich] (numera knappast br.) pojkstreck l. spratt (som pager bruka göra l. som anstår en page). Sparre Findl. 2: 251 (1835). TySvOrdb. 1742 (1932). —
-TJÄNST. [jfr t. pagendienst]
2) bildl., om ungdomlig beundrares svärmiska uppvaktning (av äldre kvinna). Starfelt Två 162 (1949). —
-TRAKTÖR. (†) person (man) som har pager ss. matgäster, spisvärd för pager. Wrangel TessPal. 22 (i handl. fr. 1772). —
-UNIFORM. (i sht förr) jfr -dräkt, -livré. Beskow Theat. 1832, Bil. 2, s. 1. Ekstrand Karlbg 250 (1937; om ä. förh.). —
-UPPVAKTNING. (†) tjänstgöring (bestående i uppvaktning av furstlig l. annan högt uppsatt person) ss. page. HovförtärSthm 1711, s. 912. —
-VÄRJA, r. l. f. (i sht förr) värja hörande till pages utrustning. Almqvist Ekols. 1: 127 (1847). Rig 1928, s. 142 (om museiföremål). —
-ÄRM. (†) sömn. ett slags puffärm (påminnande om ärmarna i rocken i äldre tiders pagedräkt). Freja 1881, s. 59.
Avledn.: PAGEAKTIG, adj. (mera tillf.) som liknar l. påminner om en page(s). Den mest svärmiska, pageaktiga dyrkan. Böök 4Sekl. 88 (1928); jfr page-kärlek.
Spoiler title
Spoiler content