publicerad: 1952
PERPETUAN, n.; pl. (möjl. äv. att hänföra till sg. -ana) -er (GbgMag. 1759, s. 115), -s (Nordencrantz Arc. 246 (1730)); l. PERPETUANA, sbst.; pl. -er (se ovan).
Ordformer
(parpetuan 1636. perpetevan (-peet-, -ter-, -wa(h)n-, -wand) 1650—1671. perpetran 1677. perpetuan (-tt-, -touan, -tuane) 1629—1855. perpetuana 1613—1836. perpetuvan (pert-, -wa(h)n) 1660—1677. perpewan 1677. peterwan (-tt-, -hn) 1674—1687. petiwan c. 1650)
Etymologi
[jfr holl. perpetuaan, fr. perpétuane; av eng. perpetuana; ytterst till lat. perpetuus (se PERPETUELL, adj.); jfr PERPET, PERPETUELL, sbst.]
(†) ett slags hållbar kypertvävnad av kamgarn. KlädkamRSthm 1613 A, s. 20 b. NattKiortill af brunt Perpeeterwahn. BoupptSthm 1671, s. 122. Perpetuan .. är ett tätt, fint, kypradt, sergeartadt ylletyg, som förr endast tillverkades i England. Åstrand (1855). jfr Kjellberg Ull 425 (1943). —
Spoiler title
Spoiler content