publicerad: 1953
PICKHÅGAD pik3~hå2gad, p. adj.; n. o. adv. -GAT.
Ordformer
(pick- (-kk-) 1674 osv. pik- 1746—1769. -hog- 1680—1890. -hoga, pl. c. 1700—1706. -hug- 1721—1764. -håg- 1674 osv.)
Etymologi
[till HÅGAD 2; med avs. på förleden jfr PICK, sbst.3, PICKA, v., PIGG, adj.; med avs. på bet.-utvecklingen jfr uttr. (be)spetsa sig på ngt (se SPETSA) o. t. scharf, eng. keen, begiven (på ngt)]
(numera bl. i vissa trakter, vard.) hågad l. intresserad (för ngt), begiven l. pigg (på ngt), angelägen (om ngt); förr äv. övergående i bet.: nyfiken; vanl. i predikativ anv.; särsk. i uttr. (vara l. bli) pickhågad på (förr äv. till) ngt l. att göra ngt. Rudbeck Bref 97 (1674: til). Brask Pufendorf Hist. 402 (1680: vppå). De på resan pickhågade Siömän. Ehrenadler Tel. 1003 (1723). Folket var .. pickhogadt at sätta (potatis). Linné Sk. 320 (1751). Nog var jag nyfiken och pickhågad, då denne Besten .. skulle upklifva ur vattnet. VetAH 1777, s. 235. B(jörnram) .. är själv mycket pickhågad på denna resa. 3SAH LII. 2: 140 (1782). Pan 1928, s. 89. — särsk.
a) (†) pregnant: stridslysten, kamplysten. Isogæus Segersk. 118 (c. 1700). Kolmodin Liv. 3: 345 (1832). jfr Sylvius Curtius 359 (1682).
b) (†) pregnant: erotiskt intresserad l. upptänd. Gyllenborg Vill. 27 (1721). En pickhogad älskare. Dens. Sprätth. 99 (1737). Snellman Gift. 1: 258 (1842).
Spoiler title
Spoiler content