publicerad: 1967
SIMULERA sim1ɯle4ra l. si1m-, l. -ul-, i Sveal. äv. -e3ra2, förr äv. SIMILERA, v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr SIMULANT, SIMULATION.
Ordformer
(similera 1651. simulera 1554 osv.)
Etymologi
[jfr t. simulieren, eng. simulate (ä. eng. äv. similate), fr. simuler; av lat. simulare, göra lika, avbilda, ge sken av, till similis (se SIMILE, sbst.). — Jfr DISSIMULERA, INSIMULERA, SIMULAKER, SIMULANS, SIMULATOR]
1) gm sitt uppträdande (handlingar l. åtbörder l. minspel l. yttranden o. d.) söka framkalla ett intryck som icke är i överensstämmelse med det verkliga förhållandet.
a) med obj. l. predikativ: låtsa l. fingera o. d. (ngt) resp. låtsa sig vara (sådan l. sådan). Underverken skedde alla dagar och kunde simuleras af trollkarlar. Strindberg HMin. 1: 265 (1905). Jaså, herrskapet ä här nu, säger han och simulerar en rörelse mot mössan. Janson Ön 7 (1908). De (i New York med kineser gifta) hvita kvinnorna .. kunna .. ej nog berömma (sina mäns) finkänslighet att simulera fullkomlig obekantskap med dem, så snart de befinna sig utanför kinastadens råmärken. Koch EmigrLand 282 (1910). Av polisundersökningen framgick, att överfallet simulerats. Spångberg BanbrHövd. 53 (1939). — särsk.
α) med avs. på sinnesstämning l. själsligt l. kroppsligt tillstånd (i sht sjukdom): låtsa l. hyckla l. ”spela” l. ge sken av (ngt); falskeligen uppge l. förebära (ngt); äv. med predikativt adj. betecknande sinnesstämning osv.: bete sig l. låtsa som om man vore (sådan l. sådan), ställa sig l. ”spela” (sådan l. sådan); jfr β, δ. (Rådman) Conradt udi Dansche ähr oss icke myckett godh, ändoch han sådanth simulerer. G1R 24: 373 (1554). Alla ryggradskrökningar kunna ej med samma lätthet simuleras. Hygiea 1840, s. 427. Jag (läste) nyligen .. en afslöjning af knäpparen, hvilken numera uppges icke ega förmågan af att simulera död, utan bestämdt påstås bli förlamad af fruktan (då den fångats) och verkligen ligga skendöd. Strindberg Blomst. 71 (1888).
β) (†) med refl. obj. o. inf. (med l. utan att), i uttr. simulera sig göra ngt o. dyl. l. att vara den l. den, förege sig l. låtsas göra ngt osv.; äv. med refl. obj. o. predikativ, i uttr. simulera sig sådan l. sådan, förege sig l. låtsas vara sådan l. sådan; äv. motsv. α. Hertig Erich .. simulerade sig willia bedias (dvs. fria) thill drothningen i Engeland. Brahe Kr. 65 (c. 1585). (Jag) simulerade .. mig att wara en Gyllenstiern. LWivallius (1631) hos Schück Wivallius 1: 51. När hon skulle föda barn, Simulerade hon sig swagare än hon war. VDBötB 1641, s. 125.
γ) (numera bl. mera tillf.) i utvidgad l. oeg. l. bildl. anv., med saksubj.; särsk.: göra intryck av l. likna (ngt). (Valveln) kan simulera en svullst, som sträcker sig i blåsan. Hygiea 1840, s. 280. Enstaka avenbokar .. breda sina lindliknande kronor, bärande almens löf i miniatyrform och simulerande lönnens frukter. Strindberg (o. Sjögren) SvNat. 34 (1901). I den mån som .. processer (som ha med plötsliga erinringar att göra) tendera att mera habituellt afsplittra eller dissociera sig från det egentliga ”jaget”, få de .. benägenhet att simulera en sekundär personlighet, hvilken liksom parasiterar på den normala. Herrlin Minnet 195 (1909).
δ) i p. pf. i mer l. mindre adjektivisk anv.: låtsad, fingerad, sken-; falsk; äv. motsv. α. Hoos (franske ambassadören) Charnace ähr allt simulerat och han ett starckt creatur af (dvs. redskap för) jesuuiterne. AOxenstierna 5: 521 (1630). (Om) slags-målet warit en simulerad Rencontre, då skola de som Duellanter .. straffas. PH 2: 1343 (1738); jfr RENKONTER b. Den .. (pornografiska) litteratur, som kan utkomma endast under simulerade tryckningsorter, såsom Cythere och Luxuriopolis. Ramsay Barnaår 3: 63 (1904). Simulerade synrubbningar. TMilHäls. 1914, s. 201. SvAffärslex. (1948; om köp).
b) abs.: förställa sig l. ”spela”; särsk. pregnant, motsv. 1 a α: låtsas vara l. ”spela” sjuk. Visb. 3: 170 (1651). Simuleringen bland de värnpliktiga. SvD(A) 1915, nr 334, s. 11. Jag kan väl inte ligga när det kommer poliser, då tror de jag simulerar. Martinson ArméHor. 312 (1942).
c) (†) med bestämning bestående av prep.-uttr.
β) i uttr. simulera med ngt, i utvidgad anv.: icke ta ngt på allvar, ta lätt på ngt. G1R 29: 456, 708 (1560).
2) [specialanv. av 1] (i fackspr.) i fråga om att (vid vetenskaplig undersökning o. d.) utbyta en i verkligheten svåråtkomlig faktor l. variabel mot en lättare tillgänglig l. billigare (i sht vid statistiska beräkningar med analogimaskin, dvs. maskin varmed förhållanden analoga med verklighetens kunna imiteras): imitera l. efterlikna (situation o. d.); i p. pf. äv. med mer l. mindre adjektivisk bet. (äv. i utvidgad anv., om undersökning o. d.: utförd med simulator). Prov med raketer i simulerad höghöjds-miljö. TT 1963, s. 614. När man kommit fram till perfekta metoder att beräkna verkan av alla vapen blir krig överflödiga. Det räcker med att en samling skärpta unga damer från de länder som inte är sams tillsammans simulerar ett krig på en bra och driftsäker datamaskin. DN(A) 1964, nr 228, s. 23. Simulering i samband med analys av avancerade system. SvD(A) 1965, nr 121, s. 7. Den simulerade flygutprovning som bedrives i Simulatorcentralens anläggningar. Därs. 1966, nr 2, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content