publicerad: 1971
SKILSMÄSSA ʃil3s~mäs2a, äv. (i vissa trakter) 4~10, förr äv. SKILJEMÄSSA l. SKILJESMÄSSA l. SKILJSMÄSSA, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(skels- 1525—1590. skildz- c. 1575—1723. skiljes- 1787. skiljs- 1770—1912. skill- 1664. skillies- 1718. skillje- 1736. skils- (sch-, -lz-) 1525 osv.)
Etymologi
[fsv. skilsmässa; jfr fd. skyldhmysse, dan. o. nor. skilsmisse; förleden dels fsv. skil (se SKILJA ssgr A), dels (i formerna skilje-, skiljes-, skiljs- o. d.) bildad till l. ombildad i anslutning till SKILJA; senare ssgsledens urspr. är omtvistat; möjl. är den identisk med MÄSSA, sbst., o. ssgn har då urspr. betecknat en mässa vid slutet av en sammankomst l. högtid l. dyl. (jfr bet. 3—6)]
1) motsv. SKILJA I 3, III 3, IV 3, om det förhållandet att det bildas l. förefinnes ett mellanrum l. en öppning l. spricka mellan vissa föremål l. delar av ngt l. att vissa föremål l. delar av ngt skilja l. ha skilt sig ett stycke från varandra; numera bl. ngt vard., skämts., i sht i fråga om glipande klädesplagg, med ordlekande anslutning till 7 a. Originalet är med stora wackra bokstäfwer, som man kallar litteræ unciales, utan någon skilsmässa mellan orden, allenast på somlige ställen. JJBjörnståhl (1773) i 1Saml. 7—9: 279. Pyjamasen är .. Gjord så, att det inte kan bli skilsmässa mellan byxor och jacka. SDS 1970, nr 339, s. 9.
2) (†) motsv. SKILJA I 7, III 7: skiljande, uppdelning o. d. Wallerius Hydrol. 127 (1748). Den concentrerta vitriolsyran .. (tar) under destillation .. til sig vatnet ifrån oljan i spiritus och destruerar honom. Innan denna skilsmässa aldeles fullkomnas, destillerar (osv.). Scheffer ChemFörel. 238 (c. 1750). Rinman JärnH 605 (1782). — särsk. bildl., om fördelning av personer efter vissa kvalifikationer. Schmedeman Just. 678 (1675).
3) (utom i b numera bl. mera tillf.) motsv. SKILJA I 8, III 8, IV 7: skiljande; förhållandet att ngn l. ngt skiljer sig l. är skild resp. skilt från ngn l. ngt. Dopet war en sinnebild till de Christnas moraliska skilsmäsza från werldens syndiga yppighet. Ödmann StrFörs. II. 2: 104 (1803). Historieskrivning och episk poesi hade (i mitten av 1300-talet) inte ännu verkställt sin definitiva skilsmässa. Bengtsson Silv. 73 (1931). — särsk.
a) om det förhållandet att kropp o. själ skiljas l. skilja sig från varandra (vid döden); jfr 5. Möller (1745; under dissolution). Lagergren Minn. 8: 208 (1929).
b) (fullt br.) motsv. SKILJA I 8 b, om upplösning av ett politiskt l. administrativt l. ekonomiskt l. socialt samband o. d. Beskow (1839) i 3SAH LIX. 3: 224. (Han) meddelade .. mig, att nu var skilsmässan mellan honom och herrar Faure Frères avgjord. Han skulle sätta i gång en ny affär. Lagergren Minn. 3: 45 (1924). När den politiska skilsmässan kom år 1808, var kulturgemenskapen mellan Sverige och Finland större än någonsin. SvFolket 7: 389 (1938). Är icke skilsmässa mellan stat och kyrka till sist den ofrånkomliga lösningen? Brilioth HerdabrÄrkest. 111 (1950).
c) (†) i uttr. ngt har gjort en evig skilsmässa med ngn, ngt har för alltid övergivit ngn, ngn är l. blir för alltid utan ngt l. dyl. Fåfängt ombyter jag rum och belägenhet; glädjen har gjort med mig en evig skiljes-mässa. Lantingshausen Young 1: 18 (1787).
4) (numera bl. mera tillf.) motsv. SKILJA I 9, III 9, IV 8, om handlingen att avlägsna ngn l. förhållandet att ngn avlägsnar sig från l. lämnar l. är borta från en plats; särsk. liktydigt med dels: avresa, uppbrott, avsked, dels: frånvaro. Doch är jag af Mose wiso icke litet föranlåten och hogstyrckt worden, at wid min skilsmeszo ifrå Vpsala vpsettia och lemna effter mig ena wiso. Swedberg Ungd. Tilägn. § 3 (1709). Skilsmässan från hemmet var varje gång lika smärtsam. Östergren (1939). — särsk. (†) i uttr. taga skilsmässa av en ort, taga avsked av en ort, lämna en ort. Wåre och Rÿske Legaterne Hafua nu mz oförettade sacker tagit skilsmesza vtaf tractatz orten, doch i god wenligheet. ESparre (1664) i BrevStiernhielm 358.
5) motsv. SKILJA I 10, II 3, III 10, IV 9: bortgång, hädanfärd, död; numera bl. (mera tillf.) i uttr. skilsmässa från livet o. d.; förr äv. dels i uttr. skilsmässa vid denna världen l. ifrån de timliga vedervärdigheter, dels ensamt, pregnant; jfr 3 a. PPGothus Und. a 4 b (1590: Skelsmessa widh thenna Werldenne). Anhörige (ha) mindre sorg, när skilsmeszan sker (om den sjuke förberetts på döden). Swedberg Cat. 526 (1709). Orrelius Diurr. 104: 3 (1750: skilsmäszan ifrån the timeliga wederwärdigheter). Bedröfvelserna förbereda oförmärkt vårt sinne till en nöjdare skillsmässa från lifvet. Lehnberg Pred. 3: 141 (c. 1800). Skilsmässa från livet. Östergren (1939).
a) om det förhållandet att ngn skiljes l. skiljer sig från ngn l. att ngra skiljas åt l. (under viss tid) äro skilda från varandra l. att ett kollektiv av personer l. personer samlade till ett sammanträde l. samkväm o. d. skiljes resp. skiljas åt l. att ngra avbryta l. avbrutit förbindelsen l. kontakten med varandra o. d.; avsked; uppbrott. Visb. 1: 92 (c. 1575). (Festen) warade til klockan 6 om morgonen, då alla gingo .. til Änke-Drottningen, där åter någon dans anstältes. .. Skilsmässan skedde sedan kl. 7 om morgonen. HC11H 6: 113 (c. 1700). I .. brefvet (till Petrarca) .. skildrar Pastrengo .. sina ömma känslor vid deras skilsmässa i Peschiera. Wulff Petrarcab. 42 (1905). Sigfrid och jag hade stämt möte på vårt rastställe vid bäcken efter femtio års skilsmässa. Moberg DinStund 36 (1963).
a) motsv. SKILJA I 13 a, III 12 a, IV 11 a, om det förhållandet att ngra (låta) upplösa sitt äktenskap l. att ngras äktenskap upplöses l. har upplösts. Begära, söka, vinna, få, erhålla, taga ut skilsmässa. Döma till skilsmässa. Skilsmässa från, förr äv. med ngn. Botvidi Brudpr. 39 (1620, 1634). Napoleons skilsmessa med sin Gemål är väl redan bekant? ETegnér (1809) hos Wrangel Räm. 91. Hon skriver att hon ämnar uppsöka sin advokat och ta ut skilsmässa. Trenter LysLandn. 201 (1946). — jfr SAMVETS-, SNABB-SKILSMÄSSA. — särsk. i uttr. ligga i l. under skilsmässa, om (ngn av) makarna i ett äktenskap: hålla på att förhandla l. processa om skilsmässa. Vi ligger i skilsmässa. Gustaf-Janson DödlKär 71 (1953). Jag ligger under skilsmässa. Starfelt Nödh. 69 (1968).
b) (numera bl. tillf.) motsv. SKILJA I 13 b, III 12 b, IV 11 b, = SKILLNAD 11 b; särsk. i uttr. skilsmässa till (förr äv. i) säng och säte; äv. bildl. Man redde sig derföre (inom den romersk-katolska kyrkan) ur denna casus (dvs. bibelns olika bestämmelser för upplösning av ett äktenskap) sålunda, att man för äktenskapsbrott medgaf en skiljsmässa för lifstiden till säng och säte. Nordström Samh. 2: 38 (1840). I (uppsalabor) gören mycket rätt i att vidmakthålla ”skiljsmässa i säng och säte” med den ”gamla Synderskan, Birgers stad” (dvs. det kolerasmittade Sthm). Beskow (1853) i 3SAH XXXVIII. 2: 185. Lagergren Minn. 2: 26 (1923: till säng och säte).
c) (†) motsv. SKILJA I 13 c, IV 11 c, = SKILLNAD 11 c. Hwad då skilljemässan (mellan de båda trolovade) angår, skall han heldre än gierna hielpa till at en så fast och stadfäst knut må blifwa uplöst. VRP 1/3 1736. Lindahl Tanckef. 67 (1740).
8) (†) motsv. SKILJA I 14 (o. III 6 slutet), = SKILLNAD 12. G1R 2: 101 (1525). Ehuru the fächtade, blef Joen stuckin j halsen, så at han thär af blef död på fierde dygnet, Och ingen war som thenne theres skilsmässo åsåg, vtan thenne drängen för:de Jöns Olson. GullbgDomb. 14/9 1609. Kempe Krigzpersp. 12 (1664).
9) (†) motsv. SKILJA I 29 b, II 5 b, III 21 b, IV 16 a: skillnad (se d. o. 16 f). Rudbeck Atl. 1: 777 (1679).
Ssgr (i allm. till 7 a): A (numera föga br.): SKILSMÄSS-ANSÖKAN, se C.
B (i skriftspr. numera bl. mera sällan): SKILSMÄSSE-ANSÖKAN, -BARN, -DOM, -LAG, -ORSAK, -PROCESS, se C.
C: SKILSMÄSSO-ADVOKAT. advokat som sysslar med (o. har specialiserat sig på) skilsmässomål. DN(B) 1952, nr 355, s. 2. —
-ANSÖKAN~020. (skilsmäss- 1891. skilsmässe- 1900—1939. skilsmässo- 1887 osv.) Strindberg Brev 6: 241 (1887). —
-BARN. (skilsmässe- 1933—1939. skilsmässo- 1931 osv.) barn till föräldrar som äro skilda. Kræmer Oss 68 (1931). —
-BRÅK. bråk mellan makar som ligga i skilsmässa l. som skilts; bråk föranlett av skilsmässa. SvD(A) 1968, nr 156, s. 17. —
-DOM. (skilsmässe- 1891—1932. skilsmässo- 1891 osv.) dom i skilsmässomål (varigm dömes till skilsmässa). Strindberg Brev 8: 232 (1891). —
-DRAMA. om skilsmässa betraktad ss. ett drama (se dram, sbst.2 3) l. om drama som utspelas i samband med l. ss. en följd av en skilsmässa. DN(B) 1959, nr 14, s. 5. —
-GRÄL. gräl mellan makar som ligga i skilsmässa l. som skilts; gräl om skilsmässa. Jönsson SkånSomr. 210 (1925, 1935). —
-KORT. (tillf.) kort som utsändes för att meddela att två makar skilts. SmålP 1890, nr 151 A, s. 3 (om förh. i Förenta staterna). UNT 1937, nr 48, s. 8 (om förh. i Danmark). —
-KRIS. äktenskaplig kris som har samband med l. leder till skilsmässa. Björck HeidenstSek. 41 (1946). —
-LAG. (skilsmässe- 1868—1924. skilsmässo- 1910 osv.)
2) till 7 a: lag i vilken rättsreglerna för skilsmässa äro fastställda. Nyström Rudelbach CivÄkt. 91 (1868). —
-PROCESS. (skilsmässe- 1906—1939. skilsmässo- 1886 osv.) (rättegångs)process gällande skilsmässa. NerAlleh. 1886, nr 84, s. 4. —
-RÄTT.
(4—6 a) -TIMME. [jfr d. skilsmissetime] (i vitter stil, mera tillf.) avskedstimme, avskedsstund o. d. Levertin Dikt. 16 (1901). —
-UNDERHÅLL~102, äv. ~200. underhåll som tilldömes ena parten (i allm. hustrun) i en skilsmässa. Clayhills Vi 149 (1938). —
-VILLKOR~02 l. ~20. villkor som en av makarna i ett äktenskap uppställer för att gå med på skilsmässa; särsk. om de (i en skilsmässodom fastställda) villkor som reglera förhållandena mellan parterna i en skilsmässa. Stjernstedt ÄktLag. 92 (1916). —
(7 a, b) -ÅR. om år då ngra ligga i skilsmässa l. om året för ngns skilsmässa; äv.: hemskillnadsår. Lamm i 3SAH LIII. 2: 113 (1942). Efter skilsmässoårets slut gifte fru Ester sig med sin teateragent. Siwertz Förtr. 170 (1945).
Spoiler title
Spoiler content