SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1971  
SKILLNAD ʃil3nad2, r. l. m. l. f. (Gl1Krön. 14 (”15”): 11 (Bib. 1541) osv.) ((†) n. HammarkDomb. 16/9 1623); best. -en, vard. i vissa trakter äv. skillnan (i vissa ä. ex. möjl. att hänföra till sg. skillna; Bureus Suml. 51 (c. 1600), Lo-Johansson Stockh. 7 (1954)); pl. -er (BtFinlH 4: 133 (1563) osv.) ((†) -e HammarkDomb. 16/4 1617); förr äv. SKILLNA, r. l. f. l. m.; best. -an (se ovan).
Ordformer
(skeldnad 16101634. skeldnat (-dt) 16331635. skeldnedt 1634. skellgnad 1832. skelnat 1609. skelnedt 15621566. skieldnad 1712. skildna 16201706. skildnad (sch-) 15961797. skildnat (-tt) 15381722. skildned 1589. skildnet (-dt, -tt) 15891617. skiljnad 17671872. skillna (-iln-) 15961681. skillnad (-iln-) 1527 osv. skillnat (-iln-, -tt) 1524 (: aatskilnat)1698. skilnet 1623. skylnad 16231627)
Etymologi
[fsv. skilnadher; jfr ä. d. skilnad, fvn. skilnaðr, nor. skilnad; avledn. av SKILJA; formen skillna har uppkommit gm d-bortfall]
— jfr ÅT-SKILLNAD.
1) (†) motsv. SKILJA I 3, III 3, IV 3: öppning, mellanrum, lucka, spricka; äv. bildl. HH XXXIV. 2: 83 (c. 1715). Timbrets hopfogning (vid husbyggnad i Urshults pastorat är) så, att knapt skillnad deremellan skönjes. SKrok (1749) i SmålHembygdsb. 1: 31. Den Persiska Svärdsliljan (på blomstermålningar) göres med en hvit anläggning, hvarefter de inre bladen skuggas med Indigo och Grönt sammanblandade, samt en liten hvit skilnad lemnas midt uti. Miniatursk. 56 (1784). (Skådespelarens) wana att stundom hugga fram orden, och att mellan dem göra ett slags uppehåll och skillnader .. kan ej .. gillas. JournLTh. 1810, s. 507. Lindfors (1824). jfr: Perez heter (dvs. betyder) een reffua eller skilnat. Gl1Krön. 14 (”15”): 11 (Bib. 1541); jfr 10 o. där anfört språkprov.
2) motsv. SKILJA I 5, om handlingen att (av)-skilja ett område l. utrymme o. d. från ett annat l. förhållandet att ett område osv. är (av)skilt från ett annat; företrädesvis (o. numera bl.) konkretare, om föremål l. gräns o. d. som (av)skiljer ngt från ngt. Thenna förlåt giorde en skilnad emellan helgedomen och thet aldrahelgasta. Spegel Pass. 433 (c. 1680). Skillnaden emellan båsen och dynge-gången är allenast en rännsten. Barchaeus LandthHall. 80 (1773). Bygden (i Simtuna härad) är .. genomdragen af låga tillplattade höjdsträckningar, hvilka i allmänhet hafva en sydostlig riktning och utgöra skilnaden mellan vattendragen. Höjer Sv. 1: 353 (1873); jfr 5 b. Grafström Kond. 239 (1892). — jfr SEGMENT-, STAVELSE-SKILLNAD. — särsk.
a) i sht jur. o. lantmät. om (ngt som bildar l. markerar) gränsen mellan olika områden, t. ex. länder, landskap, socknar, byar, ägor; särsk. i uttr. skillnad mellan, förr äv. av l. (olika områden), i sht förr äv. skillnad från (ett område). Borgarena skola .. haffua .. alth hwad ther ligger vesthan före the staffua oc rör som .. ladis them (dvs. borgarna o. prästerskapet) tijl skilnad. G1R 4: 134 (1527). Sådhanna Öijar, Torp och hemman, som liggia innom dess Konunghz och Ladugårders enkannerlige råå och skildnat ifrån andre äghor och byiar. RARP V. 2: 329 (1655). Dhen Egyptiske Baszen i Sues (een Stad, wedh Skillnaden aff Egypten och Arabien). RelCur. 262 (1682). Der (dvs. vid Herrnstadt) var (före Polens delning) skilnad på Schlesien och Påhlen. HC12H 1: 148 (c. 1734). Äro fasta märken af gammalt för laga skilnad erkände, warde .. de noga beskrifne. SFS 1866, nr 76, s. 19. SvHandordb. (1966). — jfr BOLSTADA-, BY-, GRÄNS-, HÄRADS-, HÄVDE-, JORDE-, LANDS-, LÄNS-, MARK-, RIKS-, RÅ-, SOCKEN-, UTMÅLS-, ÄGO-SKILLNAD m. fl.
b) om tecken l. gräns som skiljer sats l. satsdel l. ord från annan sats osv. l. en siffra från en annan o. d.; jfr SKILJA I 5 a. Almqvist Räkn. 32 (1832; om decimalkomma). — jfr ORD-SKILLNAD.
c) (numera bl. tillf.) bildl., om gräns mellan olika företeelser. Vid skilnaden mellan lifvet och döden. Mennander ÅmVetA 1766, s. 40. I skilnaden emellan natt och dag. Gyllenborg Insjöfisket 16 (1770). BetDöfstUnd. 1878, s. 20. — jfr DAGA-SKILLNAD.
3) (†) motsv. SKILJA I 5 b, II 2, IV 6: avstånd. Schroderus Ratich. D 5 a (1614). The som hafwa .. (Tigris' o. Eufrats) skildnad ifrån hwar annan widh Armeniæ Bärgh affmätt, hafwa räknat then samma högst til 2500. stadier lång. Sylvius Curtius 366 (1682). Jemngående linior .. äro sådana, som följas åt med lika skilnad på alla ställen. Mört Weidler 48 (1727). JGOxenstierna 5: 50 (c. 1817).
4) (†) motsv. SKILJA III 5, IV 5: ställe där vägar l. floder o. d. mötas l. grena sig; vägskäl; äv. bildl. (Märgel är påträffad) Wid skilnaden af landswägen från Upsala och farwägen til Capellans bostället Lund. SamlRönLandtbr. 2: 14 (1777). Hagberg Pred. 2: 69 (1815; i bild). — jfr TREVÄGS-, VÄG-SKILLNAD.
5) motsv. SKILJA I 6: (upp)delning o. d.
a) motsv. SKILJA I 6 a, om skiftande av egendom l. upphävande av egendomsgemenskap; jfr BO-, BOLAGS-, EGENDOMS-SKILLNAD; särsk.
α) (†) om boskifte mellan arvingar. På thet iag förr ju helldre må kunna giöra en slutelig skillnad alle barnen emillom (i fråga om deras arv). VDAkt. 1736, nr 79.
β) (numera föga br.) jur. i uttr. skillnad i bo, boskillnad. Sahlstedt (1773). SvHandordb. (1966).
b) i ssgn VATTEN-SKILLNAD.
6) motsv. SKILJA I 7, III 7: skiljande, uppdelning, sortering o. d.
a) (†) om den uppdelning i goda o. onda resp. saliga o. fördömda som sker vid yttersta domen. När nu the fromas twagning och skildnad ifrå the ofroma, alt war förrettad och öfwerstånden, tager mig Frelsaren wid handena, och förer mig til .. the fördömdas boning. Swedberg Lefw. 49 (1729). Topelius EvBarn. 79 (1893).
b) motsv. SKILJA I 7 a β; i ssgn REN-SKILLNAD.
c) (numera bl. i en från äldre tid härstammande psalm) motsv. SKILJA I 7 a γ, i uttr. sätta skillnad på ljus och mörker, skilja ljuset från mörkret. Ps. 1682, s. 248; jfr Ps. 1937, 427: 1.
d) (†) om uppdelning av handel l. hantverk på ett sådant sätt att varje handlande endast saluförde varor av visst slag resp. varje hantverkare endast utförde arbete av visst slag; handelspartering, separation (se d. o. 1 b). SkråOrdn. 1720, s. E 3 b (i fråga om hantverk). PH 5: 3264 (1752; i fråga om handel).
7) (†) motsv. SKILJA I 8, III 8, IV 7: skiljande; förhållandet att ngn l. ngt skiljer sig l. är skild resp. skilt från ngn l. ngt; jfr SKILSMÄSSA 3. Så weet iag wist om skönt min Kropp och Siäl nu skillias, / At dem til ewig Tijd den skillnad ey bewillias. Columbus BiblW B 1 b (1674). Man fruktar .. förgäfves för norrländska städernas skilnad ifrån sin handelsgemenskap med Stockholm. Chydenius 60 (1765). — särsk. om det förhållandet att en människa icke har gemenskap med Gud l. att en människa har kommit bort från Gud gm synden; jfr 10. Spegel Pass. 139 (c. 1680). Den andeliga döden .. består .. uti en af synden förorsakad skilnad imellan Gud och människan. Nohrborg 162 (c. 1765).
8) (†) motsv. SKILJA I 9, III 9, IV 8, om handlingen att avlägsna ngn l. förhållandet att ngn avlägsnar sig från l. lämnar l. är borta från en plats o. d.; avresa; uppbrott; avsked; stundom svårt att skilja från 10. Dauid och Paulus (lära), at Christi himmelfärd icke är en skildnat ifrå iorden .. til itt synnerligit rum j himmelen, .. vthan (osv.). PErici Musæus 5: 59 a (1582). Til lycka är jag glömd .. jag utan oro skådar / Min skilnad från en verld, der alt är dödt för mig (dvs. hovet). GFGyllenborg Vitt. 3: 37 (1774, 1797).
9) (†) motsv. SKILJA I 10, II 3, III 10, IV 9: bortgång, hädanfärd, död; dels i sådana uttr. som skillnad från detta världsliga, dels ensamt, pregnant. Den sin Gudi så, sig sielf, sin egen nästa / Har kunnat lefwa til behag och nöije bästa, / Densamma han (möjl. felaktigt för kan) förnögd sin skilnadz timma see. IVerander (1695) i Hembygden (Hfors) 1913, s. 57; möjl. ssg. Bedröfveliga tidender (kommo) om hans högstsal. kongl. maj:ts konung Carl Gustafs dödeliga och högstsaliga skilnad ifrån detta världsliga. Kurck Lefn. 150 (1705). Eurén Kotzebue Orth. 1: 50 (1793).
10) (†) motsv. SKILJA I 12, II 4, III 11, IV 10, om handlingen att skilja ngn l. sig från ngn l. förhållandet att ngra skiljas (åt) l. (under viss tid) äro skilda från l. utan kontakt med varandra, skilsmässa; uppbrott; avsked; jfr 8. Girs G1 181 (c. 1630). Wid skilnaden från Gubben, låfwade Bodwar honom, at gifwa sig i sällskap med hans son. Björner Hrolf 135 (1737). Olik de förra tider, då min ankomst (till föräldrahemmet) upvägte en allmän glädje, ansågs densamma nu (då en viss befattning skulle tillträdas) som förebudet till en lång skillnad. JGOxenstierna Dagb. 113 (1770). (Vid återkomsten till hamnen) upplöstes sällskapet, och det skedde nu en skillnad. Almqvist Ekols. 2: 201 (1847). jfr: Baal heter en husbonde eller man. Perez heter een reffua eller skilnat. Therföre måtte thetta rwmet Baal-Prazim (dvs.) männenars skilnat kallas, effter the Philisteer ther förströdde och jfrå hwar annan skilde woro. Gl1Krön. 14 (”15”): 11 (Bib. 1541); jfr 1.
11) motsv. I 13, III 12, IV 11.
a) (numera nästan bl. jur.) motsv. SKILJA I 13 a, III 12 a, IV 11 a: skilsmässa (se d. o. 7 a); särsk. i uttr. skillnad i äktenskapet l. ngras äktenskap. SynodA 2: 5 (1583). Gjör mannen hor, och wil hustrun ej förlåta honom brott sitt, och hafwer hon ej haft sängelag med honom, sedan thet henne kunnigt blef, tå må skilnad i ächtenskapet ske. GB 13: 1 (Lag 1734). I Conseilen d. 28 Novemb. (1794) fick fru Aminoff, född grefvinna Ruuth, skilnad från sin man. Calonius Bref 81 (1794). Jämte det H(ärads) R(ätte)n dömde till skillnad i parternas äktenskap berättigades Ellen att hava vårdnaden om parternas 4 barn. 1NJA 1948, Utsl. s. 47. — jfr HJONELAGS-, ÄKTENSKAPS-SKILLNAD.
b) (numera nästan bl. jur.) motsv. I 13 b, III 12 b, IV 11 b, om det förhållandet att äkta makar avbryta l. avbrutit den äktenskapliga sammanlevnaden l. dömts till hemskillnad, separation (se d. o. 5); särsk. i uttr. skillnad till (förr äv. i) säng och säte, (intill 1915 gällande officiell beteckning för) hemskillnad; förr äv. i uttr. skillnad till säng och bord. KOF II. 2: 155 (c. 1655: till sängh och bord). Låta the (dvs. makar som leva i osämja) sig ej eller .. (av böter) rätta; döme tå Rätten til skilnad på någon tid, til säng och säte. GB 14: 1 (Lag 1734). Strindberg Giftas 1: 32 (1884: i säng och säte). I (bl. a.) Italien, Spanien och Portugal .., såvidt angår makar af katolsk religion, medgifves endast en ständig skillnad till säng och säte. BtRiksdP 1904, I. 1: nr 21, s. 27. Den make, som önskar skillnad, kan .. anhängiggöra målet vid domstol genom att ansöka om stämning med yrkande om hemskillnad resp. äktenskapsskillnad. KvällsP 1967, nr 315, s. 34; jfr a. — jfr HEM-SKILLNAD.
c) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) motsv. SKILJA I 13 c, IV 11 c, om det förhållandet att ngra bryta l. brutit sin trolovning l. att ngras trolovning i laga ordning upphäves l. upphävts av myndighet. Murenius AV 227 (1651). Om skilnad i trolofningar. Lag 1734, s. 8 (rubrik till 4:e kap. i GB). Almqvist JK 5 (1835). KonvLex. (1864). — jfr FÄSTE-, FÄSTNINGA-, TROLOVNINGS-SKILLNAD.
12) (†; se dock slutet) motsv. SKILJA I 14 (o. III 6 slutet): splittring, söndring; split, oenighet; osämja; tvist, gräl; ”bråk”, slagsmål, strid; äv. i uttr. skillnad från ngn, schism l. brytning med ngn o. d.; jfr 16 g. RA I. 1: 371 (1544). (Vi) biude .. tig .. när någen twist eller skilnatt emellan dieknerne, Slottzfolckett, Borgerne eller andre komme kan, att sådant bliffwer dhå förhörtt och ransakett. G1R 17: 254 (1545). Med theres skelnat hafuer thet sig så: at både Sune och then döde, Joen, sampt Olufz son i Gamalstorp Jöns .. kommo tilhopa wid en trägård i .. Quinneslunda, vpå Påska affton, .. och Sune hade köpt sig ena wärio. .. Så tog tå Joen wärian vth och Sune tog henne ifrån honom, och begynte så att narras med hwar annan, och Joen språng efter en stackot trinda (dvs. gärdsgårdsstång) och (osv.). GullbgDomb. 14/9 1609. (J. III) förlikte .. sig då omsider med sin Broder, Hertig Carl, med hwilken Han .. hade ju altid warit uti någon skilnad. Girs J3 148 (1627). Det är beklageligit, att skillnad och delning skall vara i .. (bonde)-Ståndet. 2RARP 16: 490 (1747). (Ryske ministern) hörde med välvilja de svenskars klagan, som förtrodde honom sina missnöjen, och då han alltid med dem omtalade nationens skillnad från kungen, födde hos dem de gamla satser af en söndring, som gjorde förra regeringssättets obestånd. JGoxenstierna (1788) i MoB 1: 91. — jfr JORDE-SKILLNAD. — särsk. i uttr. bråd skillnad, hastigt påkommen oenighet l. tvist l. strid l. osämja; äv.: uppbrusande vrede, hastigt mod l. dyl.; numera bl. (ngn gg, arkaiserande) i uttr. (göra ngt l. ngt sker o. d.) i (förr äv. av) bråd (förr äv. brådan l. brådom) skillnad, (göra ngt l. ngt sker osv.) i hastigt mod; jfr BRÅD, adj. 1 a. HH XIII. 1: 271 (1566: vdaff). Hvadh nu dhe skiällsordh vedkommer, så hafva .. cavaliererna sigh deröfver förklarat, att dhe inthet hafva meent dermedh hela borgerskapet, uthan dhet hafver lätteligen kunnatt falla några ordh dhem emellan i brådan skillnadt, som skee plägar. RP 17: 241 (1657). Nu kommer man til annan i hans hus, gård eller farkost, och sker slagsmål them emellan af bråd skilnad; ther är ej edsöre eller hemfrid bruten. MB 20: 5 (Lag 1734). 2RARP 13: 641 (1743: i brådom skilnad). Oscar II Mem. 2: 12 (1881). Cannelin (1939). — jfr BRÅD-SKILLNAD.
13) (†) motsv. SKILJA I 10, 18 d, i uttr. livets skillnad, mistande av livet, livets förlust. (Apollo säger, efter att ha dödligt sårat draken:) Will än ditt blädrand Gift mot Lifwetz Skilnad pruta? / Så tag åg dänna pijl ännu till öfwer flöd. LejonkDr. 134 (1688).
14) motsv. SKILJA I 23: slitande av tvist; anträffat bl. ss. förled i ssgn SKILLNADS-DOM 2.
15) (†) motsv. SKILJA I 23, 24: avgörande, beslut, dom o. d.; äv. i uttr. göra viss skillnad emellan ngra, med saksubj.: på visst sätt avgöra en tvistefråga emellan ngra. Johan skall här effter oqualdh ewerdelighen hafwa sitt quarndygn huar weka .. om icke något Jordebreff finnes som giör någon annan skildnat dem emellan. ÅngermDomb. 1646, fol. 11. (Juli) 4. Uplästes et extract af then til rikzdagzärendernas skilnader förordnade deputations i dag hållne protocoll. 2PrästP 2: 273 (1723).
16) motsv. SKILJA I 27, 28, 29, II 5, III 21, 22, IV 16: förhållandet att ngn l. ngt i ett l. annat avseende skiljer sig l. avviker från l. är olik(t) ngn l. ngt, skiljaktighet, olikhet; äv. konkretare (jfr f, i), om ngt (egenskap l. förhållande o. d.) som skiljer ngn l. ngt från ngn l. ngt; särsk. i uttr. skillnad mellan l. på ngra (personer l. föremål l. företeelser) l. den och den l. det och det l. på ngt (representerande ett kollektiv, med tanke på enheterna i kollektivet) l. (mera tillf.) skillnad från ngn l. ngt. En stor, betydande, himmelsvid, ringa, liten, obetydlig skillnad. Han kunde icke se någon större skillnad mellan de båda förslagen. Det är en skillnad som mellan natt och dag mellan de båda bröderna. Palmchron SundhSp. 41 (1642). (Kärleken) mästrar wårt förstånd och kan osz så förbistra, / At mellan ondt och godt man ingen skildnat ser. Brenner Dikt. 1: 41 (1684, 1713). Hvad hvimmel, vagnar, giggar, omnibusar, / Och höga kärror med sin tunga last (på Oxford Street i London)! / Hur trottoiren krälar! Filosof, / Säg, hvad är skilnaden ifrån en myrväg? Kræmer Diam. 26 (1857). Det är en ofantlig skilnad mellan att säga, huru ett konststycke utföres, och att lära, huru det skall utföras. Hoffmann NutidMagi 1: 1 (1882). Det fans (i departementet för Sveriges boskap) ingen som kände skilnaden på en springgumse och en bock. Strindberg NRik. 43 (1882). Jag hade inte tänkt mig att jag just i Sovjetryssland skulle möta så stora skillnader mellan dem som ha det bra och dem som ha det dåligt! Stiernstedt Ryskt 18 (1935). Även sedan det blivit fullt klart att någon principiell skillnad ej fanns mellan de oorganiska och organiska ämnenas kemi .., ansåg man det emellertid lämpligt att .. bibehålla namnet organisk kemi. Smith OrgKemi 2 (1938). Det var inte så lätt att alltid se skillnad på folk. Wigforss Minn. 1: 169 (1950). — jfr ART-, BETYDELSE-, DIALEKT-, GRAD-, GRUND-, KARAKTÄRS-, KLASS-, KLIMAT-, KVANTITETS-, KÖNS-, RANG-, RAS-, RELIGIONS-, STIL-, TYP-, VÄSENS-SKILLNAD m. fl. — särsk.
a) i uttr. med den skillnaden (äv. skillnad) att (osv.), betecknande att vissa företeelser äro lika l. förete likhet(er) l. överensstämmelse utom i det avseendet att (osv.). Nordenflycht Turt. 8 (1743: med den skildnad, at). Fötternas grundställningar. .. 4:de ställningen. Lika med den tredje, med den skilnaden, att högra foten framflyttas. Apelbom Danssk. 4 (1888). Gustaf-Janson ÖvOnd. 67 (1957).
b) i uttr. till skillnad från ngn l. ngt är l. gör ngn l. ngt det l. det o. d., ngn l. ngt skiljer sig från ngn l. ngt därigm att han resp. det är l. gör det l. det. Weste FörslSAOB (c. 1815). Till skillnad från en keplerkikare saknar Galileis kikare reellt bildplan. Bergholm Fys. 4: 41 (1957). Vad han mest beundrar hos .. (Rahel Varnhagen) är att hon, till skillnad från de flesta i tiden, förstod den Goethe som skred upp mot ”sin mandoms, sin egentliga diktning”. Werin Ekelund 1: 363 (1960).
c) (ngt vard.) i uttr. det är skillnad på ngt o. d., ngt skiljer sig (särsk. på ett fördelaktigt sätt) från andra tänkbara (men icke direkt omnämnda) alternativ; äv. övergående i bet.: ngt spelar en stor roll l. är av viss betydelse o. d. (jfr h). Den nya hatten vinner säkert er kärlek redan vid första ögonkastet. — Det är skillnad på en Hückel. AB 1954, nr 54, s. 8. Ni har ju skrivit om det i arbetarpressen förut. Det var ju intressanta synpunkter. — Den gången var det i arbetarnas egen press. Det var skillnad på var en sak stod tryckt. Det var skillnad på, från vilken sida i samhället den lästes. Lo-Johansson Förf. 96 (1957).
d) i sådana uttr. som göra skillnad mellan l. på ngra (personer, föremål l. företeelser) l. på ngt (representerande ett kollektiv), (för sig själv l. i en framställning) skilja mellan l. på ngra resp. på de enheter som ingå i ett kollektiv; ofta: i sitt handlande l. i sin bedömning rätta sig efter de olikheter som förefinnas mellan ngra, behandla l. bemöta ngra olika (t. ex. med hänsyn till deras sociala ställning o. d.), göra åtskillnad mellan ngra; i sht förr äv. i uttr. (icke) kunna göra någon skillnad på ngra, (icke) kunna skilja på ngra. (Man) synes .. (i fråga om arvsrätt för barn avlade av landsflyktig) kunna göra skilnat emelan delicta (dvs. förbrytelser) ..(:) den, som för så grof missgerning är biltog, att han aldrig kan få frid, och andra. FörarbSvLag 1: 335 (1690). Ingen skilnad uppå Kön och åldrar göres inför Rätta. Envallsson Slått. 7 (1787). Hon blef rätt förtretad, då jag försäkrade henne, att jag hvarken sett på dem (dvs. de båda främlingarna som bevistade gudstjänsten) eller kunde göra någon skilnad på dem. Knorring Cous. 1: 122 (1834). Allt sedan / Min dyra själ sin egen herre blef / Och kunde göra skilnad uppå folk / Utwalde den sig enkom dig (dvs. Horatio). Hagberg Shaksp. 1: 353 (1847). Då blixten icke gör skillnad mellan rättfärdige och orättfärdige ..; då äro (osv.). Rydberg Vap. 13 (1891). Wyclif gör skillnad mellan en dålig konung och dåliga präster. Den förre begår oförrätter mot människor, men de senare synda mot Gud. KyrkohÅ 1937, s. 65.
e) (numera bl. tillf.) i uttr. utan skillnad, betecknande att vad som säges gäller alla (utan undantag) l. att ngt göres l. sker utan hänsyn till person l. opartiskt o. d. VDAkt. 1691, nr 167. Himlen .., som på en dag .. / Skurar, rägn och olust skänker / Utan skillnad. Lidner (SVS) 2: 213 (1784). Alla Foglar, alla Djuren / Fira nu (dvs. i maj) sin Bröllops-fest; / .. Utan skiljnad dansa alla, / Unga, gamla; stora, små. Wadman Saml. 1: 160 (1830). De fångar, som gjordes, (blevo) utan skiljnad till ålder och kön .. slitna i stycken. Rydberg Ath. 142 (1859). Auerbach (1913).
f) motsv. SKILJA I 29 b, II 5 b, III 21 b, IV 16 a, betecknande kvantitativ l. tidsmässig olikhet l. differens; ofta konkretare, om den kvantitet l. tid l. det antal grader o. d. varmed ngt skiljer sig från ngt; särsk. i uttr. skillnad mellan ngra (personer, föremål l. företeelser), förr äv. ngras skillnad. Det var två års skillnad mellan de båda kusinerna. Skillnaden i pris mellan de båda kvalitéerna var obetydlig. Theras (dvs. de båda viktslagens) skilnad är thenne: Thär Cölnisch wigt håller 19. Thär håller Brabandsch w(igt) 20. Stiernhielm Arch. C 3 b (1644). Man wille .. finna skilnaden emellan 6754 och 2938. Palmquist Räkn. 26 (1750). Långvarige sydlige vindar göra märklig skillnad i flodens högd. Landell Bligh 77 (1795). Han trodde att det var skillnan i kroppslängd som gjorde att .. (skolpojkarna) hade så svårt att förstå de vuxna. Lo-Johansson Gen. 267 (1947). — jfr ASCENSIONS-, BREDD-, DEKLINATIONS-, GRAD-, HÖJD-, KURS-, LATITUDS-, LÄNGD-, MEDEL-, MELLAN-, MERIDIAN-, NIVÅ-, PRIS-, RÄNTE-, TEMPERATUR-, TIDS-, TRYCK-, VATTEN-, VÄRDE-, ÅLDERS-SKILLNAD m. fl.
g) om skiljaktighet i åsikter l. tro o. d.; förr äv. övergående i bet.: religiös schism (jfr 12). (Landshövdingen skall noga tillse) att icke .. (villo-)Lärare oförmärckt insticka sigh som sin förgifft vthspy och andre besmitta, deraff sedan skillnat i Religionen, Sampt twädrächt och Vproor i Regementett lätteligen ändstå (dvs. uppstå) kunne. LReg. 194 (1635). Enligt .. (Törneros') tanka borde .. (om viljan vore god), upphofsmännen (till förbättringsförslagen o. reformförsöken) och deras åtgärder, oaktadt skillnaden i åsigter från hans, bemötas med all den aktning, som ärliga .. bevekelsegrunder förtjena. Atterbom Minnest. 2: 289 (1842). Östergren (1939). — jfr MENINGS-, ÅSIKTS-SKILLNAD.
h) med försvagad bet., i sådana uttr. som det är l. gör ingen l. föga skillnad, det har ingen resp. föga betydelse, det spelar ingen resp. knappast någon roll; vad skillnad gör ngt?, vad spelar ngt för roll?, vad för betydelse har ngt?; det blev just ingen skillnad, det ändrade just ingenting; det är skillnad det!, det är en helt annan sak! Det är ingen skilnad. Nordforss (1805). Hon tyckte om att råka sina vänner, men det gjorde föga skillnad vem av dem hon var tillsammans med. Törngren Jepson LadyNoggsMedl. 148 (1912). Dumheter, sade hon till sig själv och slog ifrån sig saken, vad skillnad gör ett namn i sådana fall (dvs. vad har namnet för betydelse för barnets utveckling)? Salminen Katr. 281 (1936). Några år gör ju stor skillnad när man är ett par och tjugo. Boheman Vakt 1: 19 (1963); jfr f. Simon Bårdskärare läkte såren på svenskar istället för danskar, det gjorde ingen skillnad för honom heller. Moberg FörrädL 101 (1967).
i) (†) konkretare: skiljaktigt slag, skiljaktig l. olika art o. d. Alströmer PVetA 1759, s. 6 (i fråga om fårraser). Hwad med bränn-stål egenteligen förstås, hwad sort jern dertil är tienligast, af huru många skilnader det kan tilwerkas, m. m. har (osv.). Rinman Jernförädl. 318 (1772).
17) [jfr 16 f; elliptiskt för MELLAN-SKILLNAD l. PRIS-SKILLNAD] (numera bl. tillf.) prisskillnadsbiljett. Ödman LitetTill 86 (1910).
Ssgr: (16 f) SKILLNADS-ARRENDE. (†) i fråga om det förhållandet att en arrendator under kontraktstiden begärde att bli befriad från sitt arrendekontrakt o. arrendet därför utbjöds till ny arrendator, varvid den nya arrendeavgift som kom att fastställas blev lägre än den förut kontrakterade: skillnad mellan den tidigare, högre o. den nya, lägre avgiften. BtRiksdP 1888, I. 1: nr 1, Inkomstberäkn., Bil. A, s. 8. SFS 1903, nr 137, s. 1.
(16 f) -BELOPP. Danckwardt SmndrFörf. 295 (1823).
(16 f) -BILJETT. (numera bl. tillf.) prisskillnadsbiljett. Ödman VårD 2: 91 (1888). Östergren 6: 332 (1939).
(10) -DAG. (†) dag då ngra skiljas från varandra, avskedsdag. JGOxenstierna 2: 183 (1796, 1806).
-DOM.
1) (numera bl. jur.) till 11 a, b, c: dom varigm äkta makar beviljas skilsmässa l. hemskillnad; förr äv. om (en av kyrklig myndighet fälld) dom varigm en trolovning förklarades upphävd. Lagerbring 1Hist. 3: 37 (1776). Desse Personer, som waret trolofwade, .. åstunda nu, sedan Skilnadsdomen utfallet, at Skiljo-Bref erhålla. VDAkt. 1783, nr 306. Kallenberg CivPr. 1: 901 (1924).
2) (†) till 14: dom varigm en tvist slites; jfr skilje-dom 1. Schück VittA 8: 231 (i handl. fr. 1827).
-GRUND.
1) [jfr t. scheidungsgrund] i sht jur. till 11 a: skilsmässoorsak. NF 14: 1274 (1890).
2) (numera bl. tillf.) till 16: grund enl. vilken man skiljer mellan olika företeelser. Biberg 2: 11 (c. 1820). Strindberg Brev 10: 207 (1894).
(16) -GRÄNS. psykol. = -tröskel. PsykPedUppslB 2156 (1946).
(16) -KÄNSLIGHET~102, äv. ~200. psykol. grad av känslighet som erfordras för att man skall märka skillnaden mellan en viss sinnesretning o. en ökad retning. Blix Ögonm. 24 (1902).
(2) -LINJE. gränslinje o. d.
a) jur. o. lantmät. till 2 a, om gräns(linje) mellan områden (särsk. ägor), rågång o. d. SFS 1829, s. 223.
b) (numera bl. tillf.) bildl., till 2 c. Reuterdahl InlTheol. 418 (1837).
-MÅL.
1) jur. till 11 a, b: skilsmässomål; hemskillnadsmål. ST 1898, nr 2534 A, s. 3. 1NJA 1952, s. 473.
2) (numera bl. ngn gg om ä. förh.) till 11 c, om mål gällande brytande l. upphävande av trolovning. Tengwall AnmGB 47 (1794). Thomander 2: 508 (1860).
-MÄRKE.
1) (numera knappast br.) till 2 a: gränsmärke, råmärke. SamlLandtm. 1: 186 (1695). Calonius 5: 99 (1799).
2) (†) till 16: skiljemärke (se d. o. 3). Fischerström 3: 110 (1783). 2UB 9: 505 (1906).
(16) -MÄRKELSE. (†) åtskillnad, distinktion. Weise 1: 113 (1769).
(11 a) -ORSAK~02 l. ~20. jur. skilsmässoorsak. Tengwall AnmGB 60 (1794).
(16) -REAKTION. psykol. jfr -känslighet. PsykPedUppslB 2211 (1946).
(16 f) -RÄKNING. (†) differentialräkning. Swedenborg Reg. 3 (1718).
(11 a) -SKÄL. jur. = -orsak. Björling CivR 258 (1910).
(2 a) -STEN. (numera knappast br.) gränssten. CvLinné i VetAH 1747, s. 56. Dens. Vg. 22 (1747).
(2 a) -STÄNGSEL. jur. o. lantmät. stängsel som skiljer ett område från ett annat; särsk. om stängsel mellan ägor. VDAkt. 1789, nr 517. IllSvOrdb. (1964).
(2 a) -SYN. (†) syn för fastställande av gränsen mellan olika ägor. Œdman Bahusl. 168 (1746; om förh. 1633).
-TECKEN. (†)
1) till 2 b: skiljetecken (se d. o. 2). Hjärne DagDrabbn. LXX (1882).
2) till 16: skiljemärke (se d. o. 3), kännemärke, kännetecken. 1Saml. 1—6: 348 (1773). KrigVAT 1850, s. 189. särsk. = skilje-märke 3 c. Collin Ordl. (1847; under diagnostisk).
-TID.
1) (†) till 10: tid varunder ngra äro skilda l. borta från varandra. GFGyllenborg Vitt. 3: 172 (1791, 1797).
2) (mera tillf.) till 11 b: tid varunder hemskillnad varar. FörslRevGiftermB 1: 393 (1913).
(16) -TRÖSKEL. psykol. punkt till vilken en sinnesretning måste ökas för att kunna förnimmas ss. en starkare retning; jfr retnings-tröskel. Löwegren Oftalm. 38 (1923).
(16 f) -TULL. tullv. tull som är lika med skillnaden mellan två tullsatser för en vara under olika förhållanden; särsk. om sådan tull som erlägges för vara som återinföres efter att ha utförts till utlandet o. där undergått bearbetning o. som är lika med skillnaden mellan den tull som tillämpas för varan i det skick den hade vid utförseln o. den tull som tillämpas för varan i det bearbetade skicket. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 23, s. 25.
(2 a) -TVIST. jur. tvist om gräns mellan ägor l. administrativa områden o. d. Johansson Dagb. 19 (1869).
(11 a, b, c) -UTSLAG~02 l. ~20. jur. = -dom 1. VDAkt. 1785, nr 44. 1NJA 1946, s. 234.
(2 a) -VRÄNGARE. (numera bl. ngn gg i skildring av ä. förh.) om person som i bedrägligt syfte flyttar råmärke(n); jfr skäl-vrängare, rå-flyttare. Afzelius Sag. 2: 172 (1840). Hagberg DödGäst. 571 (1937).
(2) -VÄGG. (†) skiljevägg, mellanvägg. Bliberg Acerra 339 (1737).
(11 b) -ÅR. jur. hemskillnadsår. Strindberg Brev 8: 293 (1891).
Spoiler title
Spoiler content