SPICILEGIUM, n.; best. -giet; pl. -gier.
Etymologi
[jfr t. spizilegium, eng. spicilegium, fr. spicilège; av lat. spicilegium, av spīca, spets, ax (se SPIK, sbst.6) o. legere, samla ihop (jfr LEGEND, LEKTION)]
(†) axplock; jfr ANTOLOGI. Att gifwa .. en .. detaljerad kritik .. (av en lärobok) torde ej wara nödigt för ett säkert bedömmande deraf; wi nöja osz derföre med att bifoga ett spicilegium af enskilda fel och origtigheter, så långt tid och tillfälle för denna gång medgifwa. SvLittFT 1837, sp. 205. 2NF (1917).
