publicerad: 1986
STANS stan4s, äv. (numera i sht i vissa trakter) STÄNS stän4s, adv. Anm. 1:o Tillf. förekommer ordet ss. pl. stanser i bet. 2 i uttr. alla stanser, till alla ställen, överallt. Å så tog ja dej me mej .. Vart då nånstans, hörru? — Alla möjliga stanser. Långt borta. Koch GudVV 1: 154 (1916). 2:o Det är, i sht i ä. språkprov, omöjligt att avgöra om de särskrivna uttr. alle stans, någon stans osv. avsetts l. uppfattats ss. ssgr l. icke. I allm. har de fall då stans omedelbart föregås av (indefinit) pron. i sg. här uppförts ss. ssgr.
Ordformer
(staans 1678 (: ann staans). stands (-dz) c. 1575 (: allestandz)—1837 (: någonstands). stans (-ss, -sz) 1533 (: enstans), 1576 (: alle stanss) osv. stass 1526. stends c. 1660 (: någorstends)—1719 (: 3 stends). stens 1658 (: åthskilligstens)— c. 1878 (: flerestens). ständs 1738 (: alleständs)—1801 (: ingen ständs). stäns 1654 (: ingestäns)—1945 (: Stäns))
Etymologi
[fsv. stadhens, -standz (i ssgn anderstandz, annorstädes), sv. dial. stans; till STAD, sbst.1 (se närmare ALLESTÄDES); jfr -STÄDES]
föregånget av pron. (t. ex. någon l. ingen l. all l. räkneordet en (äv. pluralt pron. l. räkneord betecknande flera).
1) betecknande befintlighet på en plats, liktydigt med: på (något l. inget osv.) ställe, på (någon l. ingen) plats (resp.: på (några osv.) ställen, på (några osv.) platser); stundom närmande sig substantivisk anv. (jfr anm. 1:o ovan o. slutet); äv. i fråga om textställe i bok o. d.; numera i sht ss. senare led i ssgr; utom ss. senare led i ssgr numera bl. ngt vard.; jfr -STÄDES. (G. I) dömdhe .. niels giordson sith arff oc ägith ighen .. bodhe vppo bondhe arnö hans gardh vthö .. oc all andh(er) stass hvath som honom til hörer. UpplDomb. 3: 81 (1526); möjl. ssg. Infordrades Tulförvaltaren Mårten Augustinsson, och förfrågades, huru han håller med the skep och faarkoster, som gå emellan Stocholm och Götheborg, och om the gifva tullen begge stans. RP 8: 617 (1641). 2 st. aflånga faath det Ena 2 stans det Andhra En standz laagat. HovförtärSthm 1687 A, s. 1795. (Grundet) hade tillkommit under loppet af endast tjugu år, så att det fanns äldre folk som mindes, hur stora båtar gingo fritt fram där som alla andra stans i den djupa segelleden. Hülphers Ångermanl. 197 (1900). Var har du hållit hus? Ingen särskild stans. Ahlin GillGång 38 (1958). Forssell Röst. 34 (1964; närmande sig substantivisk anv.). — särsk. (†) övergående i substantivisk anv., i uttr. på åtskillige stäns, på åtskilliga ställen. Schabraker .. besatte medh Messings Skopor, dock äre på åthskillige stäns Skopor borta. HusgKamRSthm 1660—73 A, s. 650. — jfr ALL-, ALLA-, ALLE-STANS (se ALLESTÄDES), ANNAN-, ANNOR-STANS m. fl. (se ANNORSTÄDES), EN-STANS (se ENSTÄDES), INGEN-STANS (se INGEN-STÄDES), MÅNGEN-STANS (se MÅNGENSTÄDES), NÅGON-STANS (se NÅGONSTÄDES) o. ALLE-STÄNS (se ALLESTÄDES), ANN-STÄNS (se ANNORSTÄDES), INGEN-STÄNS (se INGEN-STÄDES), MÅNGEN-STÄNS (se MÅNGENSTÄDES), NÅGON-STÄNS (se NÅGONSTÄDES).
2) betecknande riktning till en plats, liktydigt med: till (något l. inget osv.) ställe, till (någon l. ingen osv.) plats; ss. senare led i ssgr; jfr ANNAN-STANS (se ANNORSTÄDES), INGEN-STANS (se INGEN-STÄDES), NÅGON-STANS (se NÅGONSTÄDES).
Spoiler title
Spoiler content