publicerad: 1989
STIPPEL stip4el, r. l. m.; best. -n; pl. -pplar (Form 1941, s. 6 osv.) l. -ppler (HantvB I. 1: 254 (1934) osv.).
Ordformer
(stipel 1934 (: stipler, pl.). stippel 1858 (: stippelformar) osv.)
Etymologi
[i bet. 1 av nl. stippel, prick, punkt, gravyr, med pensel l. dyl. målad prick l. punkt i tavla (varav sannol. äv. eng. stipple); till (m)nl. stip, (m)lt. stip, punkt, prick; sannol. expressiv bildning till stammen i fris. stipe, påle, sannol. rotbesläktat med lat. stīpes, påle, o. stipula (se STIPEL, sbst.1); i bet. 2 sannol. av t. stippel, sannol. till stippen (se STIPPA); i bet. 3 utvecklat ur 1 l. möjl. till STIPPLA. — Jfr STIPPA, STIPPIG, STIPPLA]
1) i sht konst. i punktmaner: punkt (i ssgrna STIPPEL-FORM, -GRAVYR); äv. (om ä. förh.) i kant på tapet vid flerfärgstryck: passpunkt (efter stift i tryckstock) för exakt förnyad inpassning av tapet på tryckstock (l. tryckstock på tapet). (Tryck-)Plattan (med tapetmönstret) doppades .. åter i färg och nästa tryck gjordes i god anslutning till det första o. s. v. För att möjliggöra detta fanns i kanten särskilda passpunkter, s. k. stipler. HantvB I. 1: 254 (1934).
2) (förr) om vart o. ett av de stift som slogs in i tryckform för att åstadkomma träsnitt i punktmaner (i ssgn STIPPEL-FORM); äv. om vart o. ett av de stift på tryckstock vilka möjliggjorde exakt inpassning av tapet på stocken vid tryckning av flerfärgstryck. Genom små stift i stockarnas hörn, s. k. stipplar, vilka åstadkom punkter i tapetens kant, kunde exakt inpassning ske även för flerfärgstryck. Form 1941, s. 6.
3) (förr) punktmaner, punktermaner (då med stippel (i bet. 4) utförd metallgravyr åsyftas). Björkman (1889). Tallberg Etsn. 24 (1912).
4) om vid metallgravyr använd gravstickel med uppåt krumböjt järn, varmed man åstadkommer rad av triangelformade punkter, krumstickel. SAOBArkSakkSvar (1986).
Ssgr: (1, 2) STIPPEL-FORM. [t. stippelform] för tryckning av träsnitt använd tryckform, som i bildytan har inslagna metallstift, varigm man åstadkommer bild i punktmaner. Eneberg Karmarsch 1: 251 (1858). —
(2) -JÄRN. om puns av metall för att slå in metallstift i stippelform. Eneberg Karmarsch 1: 251 (1858).
Anm. till STIPPEL. Ngn gg används eng. stipple ss. ssgsförled. Stipplegravyr eller punktgravyr är en metod som huvudsakligen brukats i reproducerande syfte. Schantz Grafik 58 (1966). Små streck och punkter graverades (vid stippelgravyr) i plåtytan med en speciell stickel, en s. k. stipple-graver. Därs. 59.
Spoiler title
Spoiler content