[liksom d. stringer, t. stringer av eng. stringer, avledn. av string (se STRÄNG, sbst.)]
(i fackspr., särsk. flygv. o. skeppsb.) om förstyvande l. förstärkande, av plåt bestående profil l. profiljärn i plåt på ett fartygsskrov l. en flygkropp, löpande på längden mellan tvärgående spant; äv. om långskepps gående förstärkning i fritidsbåt. TT 1902, M. s. 62. Stringer, (dvs.) balkvägare av järn, vinkeljärn eller bulbjärn, som uppbär däcksbalkar i långskeppsriktningen eller är fastnitad i slaget som långskeppsförstärkning. Stenfelt(1920). Tidigare .. förstärktes spanten medelst kontraspant .. Därjämte uppstyvades fartygssidan av långsgående vägare eller, som de med ett engelskt låneord kallas, stringers. Nilsson Skeppsb. 122(1932). (En typisk vingkonstruktion av ett modernt stridsplan) är uppbyggd av spryglar eller spant samt stringrar och bommar. TT 1942, Skeppsb. s. 101. Stringer (dvs.) långskepps gående förstärkning i en båt — vanlig i plywoodbåtar. Rydholm(1967). — jfr SIDO-STRINGER.
Ssgr (skeppsb.): STRINGER-PLÅT. [av eng. stringer plate] på fartyg, om en långskepps gående plåt som förstyvar l. förstärker fartygssidan o. bidrar till långskeppets hållfasthet; jfr balk-vägare. NF 1: 1484(1876). —
-STRÅK. stråk av stringerplåtar. Däcksstringerplåt .., däcksplåt i stringerstråket, som ligger närmast fartygssidan. SohlmanSjölex. 157(1955). —
-VINKEL. [av eng. stringer angle] vinkeljärn som förbinder stringerplåt med bordläggning. Nilsson Skeppsb. 148(1932). (Däcksstringerplåtar) fästas till fartygets bordläggning genom svetsning eller vid nitad konstruktion med vinkelprofiler (stringervinklar). SohlmanSjölex. 157(1955).
