SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2000  
SYFILIS sy4filis, r. l. f. l. m.; best. -en.
Ordformer
(siph- 1801—1871. syf- (syph-) 1786 osv.)
Etymologi
[liksom dan. o. nor. syfilis, t., eng. o. fr. syphilis, ä. fr. äv. siphilis av nylat. syphilis, använt tidigast 1530 av den italienske diktaren G. Fracastoro († 1533) i en dikt där en herde med namnet SYPHILUS lider av sjukdomen, möjl. till personnamnet SIP(H)ULUS, en av Niobes söner i Ovidius Metamorfoser. — Jfr SYFFE, SYFILITIKER, SYFILITISK, SYFILOM]
om starkt smittsam venerisk sjukdom som orsakas av spiroketen Treponema pallidum F. Schaudinn vid kroppskontakt (i sht samlag) o. som har tre stadier med bl. a. sår på könsdelarna, hudutslag, lymfkörtelsvullnader o. lokal vävnadsförstöring; förr äv. sammanfattande, om de veneriska sjukdomarna. Welander VenerSj. 87 (i handl. fr. 1786). Syphilis (dvs.) veneriska sjukan. Andersson (1845). (Läkaren Ricord) antager, att det egentliga karakteristiska symtomet af en genuin syphilis är chancresåret. Hygiea 1845, s. 272. Syphilis, veneriska sjukdomen .. rasade förfärligt, intilldess qvicksilfvercuren började användas. Gynther ConvHlex. (1848). Syfilis, förvärfvad, uppstår genom smitta vid omedelbar beröring. Uhrström Hemläk. 494 (1881). Uppfostran är som gammal syfilis, den slår upp sina sår när vi ej ana det! Strindberg Brev 4: 204 (1884). Syfilis utbredde sig i Europa på 1400-talet. Wirgin Häls. 3: 22 (1933). Syfilis kan botas med penicillinbehandling. NE (1995). — jfr HJÄRN-, RYGGMÄRGS-SYFILIS.
Ssgr (i sht med.): SYFILIS-BACILL. (numera föga br.) syfilisspiroket. Sundberg Mikroorg. 21 (1895). Östergren (1951). —
-BEHANDLING. jfr behandling 2 e. Hygiea 1911, s. 1001. —
-EPIDEMI. En syfilisepidemi .. år 1577, då 180 personer smittades på samma behandlingsställe för koppning. Almkvist Könssj. 109 (1924). —
-FALL. jfr fall XII 4 f. Hygiea 1903, 1: 543. —
-FORM. jfr form I 3. Hygiea 1858, s. 341. Man har .. funnit, att denna syfilisform (dvs. ryggmärgssyfilis) kan .. vara .. af ärftlig natur. Wretlind Läk. 9—10: 187 (1902). —
-FREKVENS. jfr frekvens 2. NordMed. 1943, s. 439. —
-REAKTION. jfr reaktion 5 slutet. Den viktiga s. k. Wassermannska syfilisreaktionen. 2NF 25: 191 (1916). —
-SJUK. sjuk i syfilis, som lider av syfilis; äv. substantiverat. Salvarsanbehandlingen gjorde mycket snart de syfilissjuka symtomfria. SvLäkT 1935, s. 1745. Syfilissjuka personer. Bolin KemVerkst. 113 (1942). —
-SJUKDOM~02 l. ~20. om syfilis. Syfilissjukdomen hos fostret föranleder ofta, att detta dör i livmodern. Jundell Barn. 2: 297 (1927). —
-SMITTA. smitta varigm syfilis sprids. Almkvist Könssj. 103 (1924). —
-SMITTAD, p. adj. smittad (se smitta, v. 3 a) med syfilis. SAOL (1950). —
-SPIRILL. (i fackspr.) jfr -spiroket. Wigert PsykSj. 2: 150 (1925). —
-SPIROKET. (i fackspr.) spiroketen Treponema pallidum F. Schaudinn; jfr -bacill. Almkvist Könssj. 103 (1924). —
-TUMÖR. Lindskog 528 (1997). —
-UTSLAG~02 l. ~20. utslag orsakat av syfilis. Almkvist Könssj. 156 (1924).
Spoiler title
Spoiler content