publicerad: 2010
TÅLIG tå3lig2; adv. -T; förr äv. TÅLELIG, adj. -are; adv. = (†, Helsingius Ii 4 a (1587), Frese VerldslD 168 (1724, 1726)), -A (†, Apg. 26: 3 (NT 1526), Lind (1749)), -AN (†, OxBr. 12: 225 (1624)), -EN (†, RA I. 3: 155 (1593), Heinrich (1814)); förr äv. TÅLOT.
Ordformer
(tol- (th-, -oo-) 1526–1781 (: tolighet). toll- 1536–c. 1550. tul- c. 1695. tål- 1615 osv. -elig (-gh) 1526–1909. -ig (-gh) 1536 osv. -ot 1695. -ug (-gh) 1526–1541)
Etymologi
[fsv. þolugher; jfr fd. t(h)ollig, thollelig (d. tålig, tålelig), nor. tålig; fvn. þolligr (nor. nn. tolig); till TÅLA]
1) om person l. djur l. ngns kropp(sdel): som är fysiskt stark l. härdig nog att kunna tåla (se d. o. 2 (a β)) påfrestningar o. d.; om person äv. (o. i sht): som (utan att klaga l. med jämnmod) kan uthärda lidanden l. svårigheter o. d. (jfr TÅLMODIG 1, TÅLSAM 1, TÅLSAMLIGEN 1); äv. närmande sig l. övergående i bet.: undergiven; äv. om ngt sakligt: som vittnar om tålamod (se d. o. 1). Warer gladhe vthi hoppet, tolughe vthi bedröffuilse. Rom. 12: 12 (NT 1526). Att I toleligen hafwe draget the beswär som sådana krijgh medh sigh hafwa. Gustaf II Adolf 160 (1617). Krögarn tar Svarfvarn i lufven; / Flintskallig, blodig och klufven, / Blir han höflig, tålig och mjuk. Bellman (BellmS) 1: 213 (c. 1771, 1790). Hästen är ett mycket renligt och läraktigt, starkt och tåligt djur. Berlin Lrb. 40 (1852). Allt var i vanmakt, allt utom folkets tåliga mod. Topelius Fält. 2: 133 (1856). Torparna, deras hustrur och barn utförde .. ofattbara arbetsprestationer, i otroliga försakelser och umbäranden, tåligt undergivna överheten. Thorsén UpplTorp. 11 (1949). Många inser inte att kroppen faktiskt inte är lika stark och tålig som då man var 20 år. DN 18 ⁄ 11 2006, s. B10. — jfr STRESS-, STRYK-, ÖM-TÅLIG.
2) om person: som har l. visar tålamod (se d. o. 2); jfr TÅLMODIG 2, TÅLSAM 2, TÅLSAMLIGEN 2. Iach (ber) tigh ath tu wille höra migh toleligha. Apg. 26: 3 (NT 1526). (När ett barn dött prövas om föräldrarna är) emoot sina barn kärlige och tolige, eller stickne och otolige. KOF II. 2: 109 (c. 1655). Tålig likt ett fromt barn, lät hon behandla sig såsom ett sådant. Carlén Repr. 417 (1839). Hans röst var mild och långsam som den tålige lärarens inför ett flitigt men obegåvat barn. Boye Ast. 10 (1931). — jfr O-TÅLIG.
3) (utom i ssgn O-TÅLIG numera föga br.) om person: som har förmåga att ge sig till tåls l. tåla sig l. som är uthållig; äv. (o. i sht) om ngt sakligt: som vittnar om tålamod (se d. o. 3); jfr TÅLMODIG 3, TÅLSAM 3. Sij, åkermannen wenter effter then kosteligha iordennnes frucht, toleligha bidhandes, så lenge han fåår itt morghonregn och afftonregn. Jak. 5: 7 (Bib. 1541). O Gudinna! om allt från början jag skulle förtälja / Och du med tåligt mod afhöra vårt vidriga öde, / Slöte (osv.). Adlerbeth Æn. 14 (1811). Den enda klara och vackra bild, som den tåliga forskningen lyckats leta fram ur Rökstenens töcken, är den lilla versen om sjöhjälten Didrik. Böök ResSv. 110 (1924). — jfr O-TÅLIG.
4) om växt l. sak: som tål påfrestningar, motståndskraftig, härdig; stryktålig; slitstark; jfr TÅLMODIG 4. VetAH 1750, s. 113. (Diglarna är) fullkomligen väl tolige för alla förefallande ombyten af hetta och köld. Scheffer ChemFörel. 380 (1796). (Åreskutans topp) är högst ofruktbar, endast bebodd af någon tålig mossa. VetAH 1814, s. 110. Lätta och tåliga avloppsrör .. i materialet svart polypropen. NTeknik 1981, nr 40, s. 26. — jfr REGN-, SLAG-, SLIT-, TORK-TÅLIG m. fl.
Avledn.: TÅLIGHET, r. l. f.
1) till 1–2: egenskapen l. förhållandet att vara tålig, tålamod (se d. o. 1, 2); jfr tålmodighet a, b, tålsamhet a, b. Gustaf II Adolf 188 (1617). När man är ovan vid lidandet, är man intet mönster af tålighet. Palmblad Nov. 3: 66 (1841). (Den finska hästen är) utmärkt för otrolig energi samt tålighet mot svält och slit. Juhlin-Dannfelt 79 (1886). Den generationen brukar skaka på huvudet åt sina egna barns bristande tålighet och deras skilsmässor och ständiga partnerbyten. DN 17 ⁄ 8 2006, s. C28.
2) till 4: egenskapen att kunna tåla påfrestningar l. vara slitstark l. stryktålig. Ligustern .. är mycket begagnad .. till lägre häckar .. särdeles tjenlig dertill genom sin tålighet för saxen. Agardh o. Ljungberg III. 1: 232 (1857). Leksakerna testas på Tullaboratoriet och man provar slitage och tålighet och mekaniska egenskaper. Hufvudstadsbl. 11 ⁄ 12 2001, s. 4. jfr skugg-, slag-, slit-tålighet m. fl.
SAOB
Alfabetisk lista
Spoiler title
Spoiler content