publicerad: 2006
TORKA tor3ka2, r. l. f.; best. -an (Rudbeckius Dagb. 128 (1634) osv.); pl. -or; förr äv. TORKE, r. l. m.; best. -en.
Ordformer
(torka (-å-, -rr-, -ck-) 1541 osv. torke 1552–1818. törka (-ck-) 1536–1638. -o, ss. obj. 1541. -o, efter prep. 1541–1745)
Etymologi
[fsv. thörka, thorka; jfr fd. thyrkæ, thiurkæ, tørkæ (d. tørke), fvn. þurka, nor. tørke; avledn. av TORR, adj.; med avs. på bildningssättet jfr SVALKA, sbst. — Jfr DARRA, sbst.]
1) förhållandet l. tillståndet att vara torr, torrhet; särsk. om (för växtlighet skadlig) period l. väderlek utan l. med ringa nederbörd; torrt väder; vattenbrist; äv. konkretare. Det råder svår torka. Gräsmattan lider av torka. Odlingen klarar inte av ännu en torka. Lijka som regnet wel kommet är, tå törka är, altså kommer barmhertigheten ock j nödhe(n)ne til rettan tijd. Syr. 35: 26 (öv. 1536). I stoor Heeta eller Torcka bör man icke Trän wattna, uthan när Solen är nedergången. Risingh LandB 49 (1671). Torkan framkallade .. en mycket svår missväxt på Öland och förorsakade .. befolkningen möda och bekymmer, enär de flesta brunnar sinade. ActaOel. 3: 47 (1926). Torka och solljus döda på kort tid .. även de farligaste smittämnen. Jundell Barn. 1: 255 (1927). Koleran står nästan alltid i samband med någon ovanligt lång period av torka. Adelborg BlåHav 99 (1934). — jfr RÖTMÅNADS-, SOL-, SOMMAR-, VÅR-TORKA m. fl. — särsk.
a) ss. senare led i ssgrna GRAN-, GREN-, TOPP-TORKA om torrhet hos (del av) växt orsakad av vattenbrist l. svampangrepp o. d.
b) (numera mindre br.) i fråga om den mänskliga kroppen: brist på vätska, torrhet; äv.: törst. BOlavi 1 a (1578). Sombliga Jordgummor .. förbiuda en wåndande Hustru kasta sitt Watten, föregifwandes på det Fostret ey må mista Watnet och för tårkan skul warda en swår och långsam Förloszning. Hoorn Jordg. 1: 60 (1697). Man har stor torrka i munnen om morgonen, när man upwaknar. Lindestolpe Skörb. 9 (1721). Våra strupar brände af olidlig torka (i öknen). Hedin GmAs. 1: 513 (1898). Aronson FjärdeVäg. 31 (1950). — jfr HJÄRNE-TORKA.
c) (†) övergående i konkret anv., i fråga om avsedd torrhet hos matvara l. ved l. hö o. d.; särsk. i sådana uttr. som taga (en) torka på l. till sig l. (und)få torka, torka (se TORKA, v. III 1). Rålamb 13: 22 (1690; i fråga om lin). Häng .. (korvarna) något i wädret, at skinnet tager en torka på sig. Oec. 67 (1730). Där weden wid inrätningen ej wore wäl torr, kan han då genom hettan uti Fyllningsholet .. taga torka til sig. Wallner Kol. 3 (1746). Önskeligt wore .. att få uppgift på något säkert kännetecken på höets erforderliga torka. SvLitTidn. 1814, sp. 102.
d) i oeg. l. i mer l. mindre bildl. anv.: (besvärande) brist på ngt, i sht idéer l. fantasi o. d.; torftighet; äv.: stiltje (se d. o. 2 (slutet)). När man .. kan råka in i tucktans torko. KyrkohÅ 1912, MoA. s. 97 (1745). Denna omärkliga värmestrålning från modern, som tinade upp tankarnas torka. Strindberg Hafsb. 113 (1890). Svältdiet på engelska avisor, dessa monster av torka och tråkighet. Sörlin Ind. 96 (1927). Aulards största brist är väl, att han ådagalagt en viss andefattig torka vid behandlingen av revolutionshistoriens betydelsefulla religiösa problem. HT 1929, s. 78. Det (har) rått en viss torka på kraftiga grepp och större åtgärder. GHT 1943, nr 303, s. 7. Nu råder det som bekant torka i byggbranschen. SDS 10 ⁄ 9 1992, s. B1. — jfr KARL-TORKA.
2) (i fackspr.) konkret: anordning l. anläggning för torkning, tork (se d. o. 2 a); förr särsk. i fråga om torkning av matvara. Hengdes i Torkan. oxekött 4 spet. Rudbeckius Dagb. 128 (1634). Talltes om betzmanners affskaffande och thett bedrägerij der under ligger, huru köpmännerna låta liggia them i salltett, åhter hängia them i torkan. RP 7: 157 (1638). Torka med 1,200 torkramar, rymlig plats, jernvägsspår invid fabriken. SDS 1895, nr 471, s. 4. (Eldsvådan) synes hafva börjat i torkan i andra våningen och nådde genom lufttrummorna upp till taket. SDS 1901, nr 294, s. 2. Råtegelvagnarna matas automatiskt .. in i torkan varvid en färdigtorkad vagn tas ut för varje inmatad. TT 1962, s. 655. — jfr ELD-, MALT-TORKA.
Ssgr (till 1): A: TORK-DRABBAD, p. adj. särsk. om område o. d.: drabbad (se drabba 5) av torka. Skogsarbetarna i .. torkdrabbade områden i södra delen av .. (Norge) kommer att bli utan arbete tills en omfattande nederbörd gör det möjligt att sätta igång skogsdriften igen. SDS 1 ⁄ 9 1976, s. 21. —
-KATASTROF. I slutet av 60-talet och början av 70-talet upplevde stora delar av Afrika en svält- och torkkatastrof av oerhörda mått. ForsknFramst. 1977, nr 8, s. 3. —
-PERIOD. (tork- 1890 osv. torke- 1911–1948) period varunder torka råder; särsk. om i visst klimat regelbundet återkommande sådan period; jfr -tid. MosskT 1890, s. 153. Ett område, åtminstone delvis utom tropikerna, med en regn- och en torkperiod är sydligaste delen af Asien. Timberg Meteor. 115 (1908). Jordbruksministern var mycket tillfredsställd över att den långa torkperioden brutits. DN(A) 4 ⁄ 6 1964, s. 14. —
-SKADA. skada förorsakad av torka. LAHT 1923, s. 325. Torkskador på skogsträden. JordbrFörenBl(C) 1960, nr 15, s. 10. —
-SOMMAR. torr sommar; jfr -år. Fryxell Ber. 15: 110 (1848). Grundvattnet är förskräckligt lågt i år på grund av fjolårets torksommar. GbgP 1956, nr 159, s. 1. —
-TID, sbst.1 (sbst.2, se torka, v. ssgr). (tork- 1757 osv. torke- 1896) (numera bl. mera tillf.) jfr -period; äv. bildl. VetAH 1757, s. 238. Afrika har i allmänhet endast 2 årstider: torktiden och regntiden. Dahm GeogrElSkol. XIII (1865). Min uppfattning .. är, att det personligt andliga livet och den kristna gemenskapen hade torktider 1907–1910. HågkLivsintr. 19: 250 (1938). Östergren (1958). —
-TÅLIG. tålig mot torka; jfr -resistent. Den lilla fetknoppens små prinskorvformade blad är också torktåliga. TurÅ 1977, s. 72. —
-VÄDER, sbst.1 (sbst.2, se torka, v. ssgr). (tork- 1673 osv. torke- 1636–1703) (numera föga br.) väder då torka råder, torrt väder. Herlicius Alm. 1636, s. 4. Grunden är otroligen slipprig och wåt, hälst de .. tjocka molnen aldrig skapa tork-wäder på desza Ställen. GT 1786, nr 73, s. 3. Östergren (1958). —
-ÅR. (tork- c. 1645 osv. torke- 1654–1712) år kännetecknat av (svår) torka. Vti några Landzändar gifwa the acht på S. Galli Dag, som faller på then 16. Octob. ty om then Dagen är klar, skal thet betyda tårckåhr. IErici Colerus 1: 337 (c. 1645). De höga elpriser vi ser nu är inte någon konsekvens av obalans mellan utbud och efterfrågan, utan beror på att 2002 varit ett extremt torkår. DN 16 ⁄ 12 2002, s. A6.
B (†): TORKE-PERIOD, -TID, -VÄDER, -ÅR, se A.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content