SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1993  
STRYK stry4k, sbst.1, n. (Ymer 1942, 2: 8 (pl.) osv.), äv. (numera nästan bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat) r. l. m. l. f. (JournSvL 1798, s. 736, Göth Knekt. 74 (1944)); best. -et resp. -en; pl. (i bet. 1) =.
Ordformer
(stryck (-ü-) 16871912. stryk (-yy-) 1691 osv.)
Etymologi
[till STRYKA, v.; jfr med avs. på bet. 3 ordparen BAS, sbst.4: BASA, DALJ: DALJA, DÄNG: DÄNGA, v., SMÖRJ: SMÖRJA, v., m. fl. (se närmare EHellquist i ANF 15: 238 f. (1898))]
1) (i vissa trakter) motsv. STRYKA, v. I 2 (b β), om det stridaste stället i strömfåra; jfr STRYKA, sbst. 1. Stryk och platser, där strömmen delar sig, böra avfiskas med största omsorg. Hammarström Sportfiske 209 (1925). Än rinna .. (älvarna) stilla och lugnt, än hastigt över långa stryk. Ymer 1942, 2: 8.
2) (†) motsv. STRYKA, v. II: handlingen att stryka omkring, kringstrykande. Botin SvSpr. 63 (1777).
3) motsv. STRYKA, v. III 22, om förhållandet att ngn utövar våld mot l. misshandlar (se MISS-HANDLA 2 a) ngn med slag av handen l. händerna l. med redskap (t. ex. piska l. käpp l. ris) l. om de på sådant sätt utdelade slagen, pisk (se PISK, sbst.2), smörj (se d. o. a); ofta om sådan handling l. sådana slag utförd resp. utdelade i syfte att straffa l. kuva l. besegra den utsatte; ofta i fråga om slagsmål; förr äv. i fråga om (offentlig) bestraffning beordrad av myndighet, prygel l. hudstrykning l. spö o. d.; äv. i fråga om sådan misshandel av djur. Få stryk. Få stryk efter noter (se NOT, sbst.3 4 b β). Ge ngn stryk (i sht förr äv. ge stryk åt ngn). Få ett (ordentligt l. rejält o. d.) kok (förr äv. en tröja) stryk. Du skulle (borde) ha stryk! Där vankades (rejält med) stryk för byns pojkar. Förtjäna stryk. Han har fått ordentligt (duktigt, rejält) med stryk. Tigga (äv. vilja ha o. d.) stryk, uppträda på sådant (t. ex. utmanande) sätt att man synes önska få stryk. Vara rädd för stryk. Weise 27 (1697). I dag törs jag ej annat (än skriva brev till dig, dvs. P. Rudbeck) i fruktan för stryk af din fru. Kellgren (SVS) 6: 138 (1785). Hertzberg Päivärinta 3: 35 (1886: gaf stryk åt mig). Benedictsson StB 2: 298 (1886: en tröja stryk). Där fanns en del pojkar som inte hade glömt stryken på logen, och de började anfalla smeden. Göth Mojök. 68 (1927). Helt utan stryk fostras ytterst få hundar. Rudenschöld MHund. 160 (1936); jfr b. Du tredskas? Tigger du stryk? Lo-Johansson Martyr. 19 (1968). — jfr BAMBU-, KAMRAT-, KLASS-, KÅK-, STOR-STRYK. — särsk.
a) i ordspr. o. ordspråksliknande uttr.; äv. motsv. b. Månge hafwa ringa Mood i bröstet, men får han bra strÿÿk, så reser han sig upp. Celsius Ordspr. 1: 540 (1708). Den som ger så han tigger / Bör ha stryk så han ligger. Hagberg Shaksp. 11: 34 (1851). Hundar och pojkar böra ha stryk i hvar vrå. Granlund Ordspr. (c. 1880). Stryk jälper för allting, så när som för döden. Landsm. XI. 2: 19 (1896).
b) om stryk ss. korrektionsmedel i fråga om uppfostran l. utbildning, aga l. skolaga; i fråga om ä. förh. äv. om stryk ss. korrektionsmedel för underlydande (som brister i lydnad l. i fråga om arbetsprestationer o. d.); husaga (se d. o. 3). (Mannen) frågade .. kiällaregåssen, hafwer du någonsin fått stryck sedan du kom hijt uppå kiällaren. UUKonsP 18: 373 (1687). Den barbariska methoden, at med hot och stryk plugga in Latinen, som brukades af dumma och oskickliga Preceptorer. Sahlstedt CritSaml. 614 (1765). Måste en skolmästare tukta genom stryk, så bör han alltid nyttja ris eller smal rotting. Dahm Skolm. 147 (1846). Ofta kom jag att minnas .. skälvningen i farmors ansikte, när hon talade om skammen, om pladdret på gården, då gubben fick gå upp och lägga sig framstupa på en pall och få stryk (av husbonden). Martinson MötDikt. 306 (1950). Våldsam hade .. (pappa) varit vid vissa tillfällen. Om man inte passade sig kunde man få stryk på bara stjärten. Jersild BabH 201 (1978).
c) (föga br.) i uttr. ett stryk, ett kok stryk l. en omgång stryk. Högberg Frib. 125 (1910).
d) i uttr. ta (emot) stryk, få stryk o. låta det ske; äv. motsv. f, g. Weste (1807: Ta stryk). Han (dvs. en skojare) tog emot stryket å teg. Lagerlöf Kejs. 225 (1914). (En) sak, som .. bör uppmärksammas av nybörjare såväl som mera skolade boxare, är att ingen person, som icke är beredd att taga emot stryk av motståndaren, bör försöka sig på kampen. Holmberg Boxas 19 (1921); jfr f, g. Botwid Wennb. 37 (1939). — särsk. i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr g), om ngt sakligt: bli illa tilltygad l. åtgången l. medfaren l. fara illa (o. tåla det); jfr STRYK-TÅLIG. Mina återstående Turska fröbönor togo ock stryk, så at jag nu har, det jag har. Muncktell Dagb. 2: 304 (1819). Det är ingen tvekan om att dessa (byggnads)material (dvs. kalk- o. sandsten) tar stryk av just svavlet i luften, säger Vladimir Kucera på korrosionsinstitutet. SvD 26/11 1980, s. 25. Gunnels rygg tog stryk när hon delade ut tidningar om mornarna. GbgP 15/6 1982, s. 23. Konsumenterna har under årens lopp tagit mycket stryk (på grund av de höga livsmedelspriserna). DN 11/4 1990, 3: 1.
e) i det förstärkande uttr. ful som stryk, oerhört l. ovanligt l. frånstötande ful, ”ful som fan”. Topelius Dagb. 4: 231 (1839). Blötdjur, fula som stryk. Wirsén Vint. 243 (1890). Elin är bra, rapp och regel; ful som stryk, men derför utan koketteri. Strindberg Brev 15: 197 (1905). Hedberg Drömtydn. 270 (1952).
f) i utvidgad anv., om de slag l. stötar som boxare får ta emot under boxning; jfr g. Det kanske låter egendomligt .. men är icke desto mindre sant, att just ”stryken” delvis gör boxningen till den ypperliga sport den är. Holmberg Boxas 21 (1921).
g) (ngt vard.) i oeg. l. mer l. mindre bildl. anv. (jfr d slutet); i sht dels om (förhållandet att lida) nederlag (se d. o. 2) i militär strid, dels om förhållandet att ngn förlorar l. om förlust i sportslig kamp l. tävling; företrädesvis i uttr. få stryk, lida nederlag l. förlust av ngn, förlora; äv.: ta stryk (se d slutet), (äv. ta) stryk av ngn, tillfogas nederlag l. förlust av ngn, förlora mot ngn, ta stryk av ngt, förlora på grund av ngt. Han har aldrig tagit stryk av ngn annan boxare. AIK fick stryk på hemmaplan. Dryselius Monarchsp. 454 (1691; i militär strid). Wi (dvs. Västmanlands infanteriregemente hade) en starck reconter med Smigelskios ströf-partie .. men innom en half tima blefwo de aldeles förjagade, ock wankades bra stryck för dem. KKD 2: 11 (1704). Det förståndigaste blir väl att ge .. (artikelförfattaren) nytt stryk, helst det faller på så god rygg, såsom af den ångestfulla tonen i sista numret slutas kan. BrefNSkolH 329 (1811). Athén vann stockholmsavdelningen i lagbrottning, sedan favoriterna Brandkåren tagit stryk av Nyköping. SvD(B) 1943, nr 10, s. 9. DN(A) 20/7 1964, s. 1 (: få stryk; om tennisspelare). På vänster stav har .. (slalomåkaren) bara ett halvt skydd för knogarna, som annars skulle få mycket stryk i matchen mot vikkäpparna. Därs. 1/2 1988, s. 33. Medan aktiemarknaden .. ”tagit stryk” av räntestegringen visade (osv.). SDS 29/8 1988, s. 16.
Ssgr (till 3): (3 b) STRYK-AVDELNING~020. (förr) jfr avdelning 3 e o. -klass 1. BerRevElLärov. 1832, s. 33.
(3 b) -BÄNK, sbst.1 (sbst.2 se sp. 12852). (förr) skolbänk varpå stryk utdelades l. där elev placerades (för att vid ev. förseelse genast få stryk), då anmärkning(ar) icke ledde till avsedd verkan (jfr -klass 1). Stenhammar Riksd. 1: 56 (1834). Reutersvärd Minn. 131 (1922).
(3 b) -DOCKA. docka som (under lek) får mycket ”stryk” (o. därför blir illa medfaren; jfr stryk, sbst.1 3 d slutet). Bergman JoH 269 (1926).
(3 e) -FUL. ful som stryk; ngn gg äv. i komp.: mera strykful, värre ful. Ölet, serveradt af strykfula källarflickor eller af plumpa kypare. Snellman Tyskl. 221 (1842). Ett troll i en sagbok kunde inte vara grovskurnare och strykfulare i uppsynen. GLindqvist hos Essén Prill. 15 (1920). Willebrand-Hollmerus Kerk. 112 (1924; om slätt).
(3 b) -GOSSE. strykpojke (se d. o. 2, 3). Svenska litteraturhistoriens gamle strykgosse, Lorenzo Hammarsköld. FolkbiblBl. 1909, s. 350. Från att ha varit strykgosse tycktes Intiman .. (med anledning av teaterframgångarna) på väg att bli skötebarn. Falck 5ÅrStrindbg 214 (1935). Han var en strykgosse, han var född till det. Hedberg Häx. 146 (1950).
-HÅLL. (tillf.) avstånd mellan två personer, som inte är större än att den ena kan nå den andre för att ge honom stryk. Molin SSkr. 100 (1897).
(3 b) -KLASS.
1) (förr) skolklass för elever som icke tagit varning av givna anmärkningar o. vari elev vid ny förseelse utan uppskov fick stryk (t. ex. på rektorsexpedition); strykavdelning; jfr -bänk. När .. (lärjungen) bättrat sig, utgår han ur strykclassen. BerRevElLärov. 1832, s. 34. Jag kom i strykklass .. lades upp och fick rektorsstut. Siwertz Låg. 22 (1932).
2) i oeg. l. bildl. anv. av 1, om klass (se d. o. 5 a) l. grupp som utgörs av ngra l. ngt l. om ngt enskilt som (ständigt l. ofta) missgynnas l. behandlas illa l. får stå tillbaka för andra l. annat o. d.; ofta i sådana uttr. som vara l. ställa l. (för)sätta ngn l. ngt i strykklass. Då .. (herr Olssons reservation i riksdagen) icke ville veta af någon särskild strykklass för aktiebolagen (i fråga om kommunal rösträtt), utan (osv.). GHT 1898, nr 73 B, s. 1. (Eufemismen) är en integrerande del i samlivet över huvud .. och det finns ingen som helst anledning att placera den i något slags strykklass. Björkman Eufemism. 15 (1937). Vi ha (i Sv.) vanhävdslagen, som ställer jordbruket i strykklass gentemot andra näringar. Medborgaren(B) 1947, nr 40, s. 12. Det går inte längre att sätta .. (studentfamiljerna) i ekonomisk strykklass. DN(A) 1964, nr 350, s. 15. ÅbKristHum. 1964, s. 172 (: försätter). Skolans teckningsundervisning är i strykklass. DN 2/9 1986, s. 4.
Avledn.: strykklassare, m. (förr) till -klass 1: i strykklass placerad skolelev. Siwertz Mälarp. 16 (1911).
(3 b) -METOD. metod i undervisning l. uppfostran bestående i l. kännetecknad av att stryk används ss. korrektionsmedel; i sht i skildring av ä. undervisningsmetoder; jfr -pedagogik, -system. Posten 1768, s. 369 (i fråga om barnuppfostran). Den blott lekande metoden (vid rapphönshundars dressyr) går på många omvägar till ett osäkert mål, och den ännu sämre strykmetoden lemnar en dolsk, förskrämd och vantreflig hund. Bergström HbJagtv. 131 (1872). (Den forne eleven) menade, att (magister) Littorin .. var en mästare i strykmetoden. Samuelsson HALärovUpps. 727 (1952).
(3 b) -PEDAGOGIK. (om ä. förh.) pedagogik kännetecknad av bruket av stryk ss. (vanligt l. övervägande) korrektionsmedel; jfr -metod, -system. I den härskande strykpedagogikens anda. Andræ i 3SAH 45: 230 (1934). SvFolket 8: 104 (1939; i fråga om skol- o. husaga).
(3 b) -POJKE.
1) [jfr t. prügeljunge, prügelknabe, eng. whip(ping)-boy] (om ä. förh.) samman med furstligt barn uppfostrad pojke med uppgift att ta emot det stryk som furstebarnet skulle ha erhållit för sina förseelser. (Nils Gripenhjelm var) strykpojke åt den unge, sjelfsvåldige Konungen (dvs. K. XI). BL 15: 361 (1848). Holm BevO 236 (1939).
2) (i sht om ä. förh.) pojke som får mycket stryk; särsk. om skolpojke som av en l. flera lärare får bära skulden (o. bestraffas) för alla l. de flesta l. många förseelser begångna i en skola l. en klass o. d.; jfr hack-kyckling, synda-bock. SvD(A) 1933, nr 134, s. 10 (om pojke som tar mycket stryk för att lära sig slåss). Som den svagare och yngre (bland hotellets diskare) måste jag genomlida strykpojkens kval på de gamla segelfartygen: mycket smörj och lite mat. Knaust Krög. 35 (1942). Skolljus och strykpojkar. Sjövall (1943; boktitel).
3) i oeg. l. bildl. anv. av 1 o. 2 (jfr stryk, sbst.1 3 g); särsk. dels om person som får bära skulden i ngns l. ngras ställe l. får klä skott (se skott, sbst.2 2 b α δ' slutet) l. bära hundhuvudet o. d., dels om person l., i överförd anv., om ngt sakligt som utsätts för ständig kritik l. får ta mycket stryk (se stryk, sbst.1 3 d slutet); jfr hack-kyckling, synda-bock. Icke underhåller allmänheten sina tidningar, på det de må krypa bakom ”leden”; hon betalar dem såsom sina ”whip-boys” (stryk-pojkar). Vinterbl. 1853, s. 178. Konungar, generaler, präster och andra liberalismens strykpojkar. 2SvBL 6: 110 (1926). Saxofonen — instrumentens strykpojke. UNT 25/9 1941, s. 8. Kulten av Karl XII (hade på 1800-talet) .. endast fäste på högerflygeln. För vänstern är han strykpojken. Björck K12Stövl. 11 (1954). Jordbruket blir strykpojken då det gäller fördelningen av samhällets resurser. DN(A) 16/11 1964, s. 27.
-RÄDD. rädd för (att få) stryk; särsk. dels om barn (jfr stryk, sbst.1 3 b), dels om hund; ofta i jämförelser, i sht i uttr. som (l. likt o. d.) en strykrädd hund; äv. dels i överförd anv., om uppsyn o. d. som vittnar om l. präglas av rädsla för stryk, dels oeg. l. bildl. (jfr stryk, sbst.1 3 g). Som en strykrädd lömsk hund. VDAkt. 1795, nr 468. Jag är rätt ledsen att lillan är strykrädd. Tegnér Brev 5: 297 (1829). Hon hade liksom ett hemligt förbund med vissa makter, för vilka Peter ännu allra längst inne var ganska strykrädd. Siwertz Sel. 1: 117 (1920). Hennes make .. hade .. smålett med förskrämd och strykrädd uppsyn. Hedberg Iris 135 (1934). Bergman i 3SAH LXI. 2: 60 (1950; om pojke).
Avledn.: strykräddhet, r. l. f. strykrädsla. Knorring Torp. 2: 126 (1843).
-RÄDSLA. rädsla för (att få) stryk, strykräddhet; äv. oeg. l. bildl. (jfr stryk, sbst.1 3 g). VL 1906, nr 289, s. 5 (hos tidning). Thunberg HemBorg 312 (1934).
-STICKA, sbst.1 (sbst.2 se sp. 12858). [ordlekande, med syftning på stryk-sticka, sbst.2; jfr äv. stryka, v. III 22] (mera tillf.) om rotting (se d. o. 3 a). Präktig stryksticka, sa magistern om rottingen. Upsala(A) 3/8 1939, s. 5.
(3 b) -SYSTEM. system för bestraffning som helt l. väsentligen bygger på stryk ss. korrektionsmedel; i sht dels i fråga om husaga, dels i fråga om ä. tids skolväsen; jfr -metod, -pedagogik. SvFlicksk. 138 (1888; i skola). Spångberg APossePAHansson 236 (1936; i fråga om husaga).
-SÅR, sbst.1 (sbst.2 se sp. 12858). (tillf.) sår erhållet gm stryk; särsk. oeg. l. bildl., i fråga om strid. Högberg JesuBr. 2: 266 (1915).
-TÅLIG. som tål (mycket) stryk; i sht oeg. l. bildl. (jfr stryk, sbst.1 3 g), särsk. dels om person: som tål l. orkar med mycken kritik, som tål att ”vara i blåsväder” o. d., dels om boxare (ngn gg äv. om boxares hjärna o. d.), dels (o. numera företrädesvis) om teknisk apparat o. d. (särsk. bil l. bilutrustning): som tål att bli illa hanterad l. tål stora påfrestningar o. d., tålig l. motståndskraftig l. hållbar o. d. (jfr stryk, sbst.1 3 d slutet). IdrBl. 1935, nr 77, s. 2 (om boxare). SvD(A) 1960, nr 297, s. 15 (i annons, om bil). DN(A) 18/6 1964, s. 2 (om boxares hjärnor). Stryktålig värre är .. ”fotbollens starke man” Tore Brodd som verkligen imponerar mer och mer för varje år med sitt lugn. Expressen 3/4 1965, s. 29. Arbetshästen, det stryktåliga drag- och riddjuret. Wahlund Osed 181 (1968). Världens mest stryktåliga ur. SvD 10/12 1969, s. 28 (i annons).
Avledn.: stryktålighet, r. l. f. om egenskapen att vara stryktålig. IdrBl. 1935, nr 74, s. 10 (i fråga om boxare). Kraven på stryktålighet (hos en elitskidåkare) är stora. DN 1/3 1986, s. 36.
-TÄCK. som (gm sitt utseende l. uppträdande o. d.) ger intryck av att behöva l. förtjäna l. tigga om stryk, som inbjuder en att ge honom stryk (jfr -värd); äv. i överförd anv., om ngt sakligt: som väcker motvilja l. irritation, motbjudande o. d. Dalin (1854). GHT 1897, nr 62, s. 2 (om ungdomar). (Herr) Lindlöf (i rollen) som en stryktäck odåga till en rik pappas gosse var bra allt igenom. VL 1906, nr 263, s. 4. Jonas övermod var i själva verket ganska stryktäckt. Siwertz JoDr. 56 (1928). (Vid kusten) ligga stryktäcka villor i välgödda trädgårdar. Beskow FlyktPortug. 60 (1934).
Avledn.: stryktäckhet, r. l. f. om egenskapen att vara stryktäck. Hedén 5: 333 (1914).
-VÄRD. (numera mindre br.) som förtjänar (att få) stryk; jfr -täck. Lind (1749; under streich-würdig). WoJ (1891).
Spoiler title
Spoiler content