TEGNERID teŋ1neri4d, äv. täŋ-, m. ⁄ ⁄ ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(äv. skrivet med stor begynnelsebokstav, -né-)
Etymologi
[till namnet Tegnér (se TEGNÉR-); med avs. på bildningssättet jfr HOMERID]
(numera föga br.) om efterföljare till l. efterbildare av Es. Tegnér; särsk. nedsättande. PDAAtterbom i 3SAH XXXVII. 2: 279(1847). Den ring, vi ärft ifrån den rika tiden, / Af skalder, tänkare, den glesnar jemt. / Föll nyss ej han, — den störste Tegneriden / Till snillets färg, fast lyran ej han stämt! CGStrandberg 90(1874). Tegnérider benämnas de svenske skalder af lägre rang, hvilka med föga själfständighet tillegnade sig den store Es. Tegnérs bildspråk och ton. 2NF(1919). TurÅ 1961, s. 106.
SAOB
