SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 2003  
TEGNÉR- teŋne4r~, äv. täŋ-, ssgsförled.
Etymologi
[till namnet på den sv. diktaren o. biskopen Esaias Tegnér (17821846)]
ss. förled i ssgr betecknande att ngt har samband med Es. Tegnér.
Ssgr: A: TEGNÉR-LADA. ss. (nedsättande) benämning på rymlig kyrka i nyklassisk stil uppförd (efter mönster av l. i samma stil som kyrka uppförd) på initiativ av Es. Tegnér; jfr lada, sbst.1 d. Esaias Tegnér var en stark förkunnare och opinionsbildare. Han förmådde många församlingar att lämna sina för honom förhatliga medeltidskyrkor och bygga Tegnérlador istället. Fatab. 1985, s. 90. Den sista salen i utställningen är ägnad åt Tegnérladorna. De stora ljusa kyrkorna som anpassades efter det nya rationella förhållandet till tro och vetande med effektfull känsla för den religiösa mystiken. SvD 15 ⁄ 10 1991, 2: 3.
-STANS. metr. om av Es. Tegnér använd variant av spenserstans; jfr stans, sbst.1 Wrangel Dikten 153 (1912).
B: TEGNÉRS-ÄPPLE. trädg. om (äpple av) äppelsort uppkallad efter Es. Tegnér. Eneroth Pom. 2: 395 (1866). Tegnérsäpple .. Uppkommen efter en kärnsådd 1845 av trädgårdsodlaren Johan Nilsson i Lund. Namnet gavs som en hyllning till Tegnér. Nilsson Äpplesorter 256 (1986).
Spoiler title