SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 2009  
TUBULÖS, adj.
Etymologi
[jfr t. tubulös, eng. tubulous, fr. tubuleux (f. -euse); av lat. tubulosus, till tubulus (se TUBULÄR)]
(†) som är rörformig l. består av rör; särsk. om växtdel: som är långsträckt o. har en längsgående ihålighet; jfr TUBULÄR. Nova botanica at Confervæ hafwa sine frön uti sig längs åht hela tråden, som inuti är tubulös. Linné Bref I. 4: 214 (1753). Allteftersom .. (körtlarna) förlänga sig rörformigt eller antaga blåsform, uppstå tubulösa eller alveolära körtlar. Broman Männ. 1: 56 (1925). Ekbohrn (1936).
Spoiler title
Spoiler content